Myndighet i Stockholm ska flyttas till upploppsdrabbad förort

Beslutet att ge DO uppdraget att utreda en flyttning handlar framförallt om en politisk vilja att stärka utsatta stadsdelar. ”Det har ett viktigt signalvärde att samhällets institutioner finns närvarande där människor upplever sig som längst bort från samhället”, skrev integrationsminister Erik Ullenhag i den debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter den 10 juni - samma dag som beslutet blev offentligt.  

- Att flytta myndigheter är inte unikt, men det här är första gången vi flyttar en myndighet till en utsatt stadsdel och i den meningen är det unikt, sade Erik Ullenhag under den pressträff som hölls för att berätta om beslutet.

Han inledde med att ge en mera generell bild av regeringens integrationspolitik i de områden där förvärvsfrekvensen är låg, bidragsberoendet hög och utbildningsnivån låg jämfört med andra stadsdelar. Många verksamheter har också lämnat utsatta stadsdelar och det är denna utveckling regeringen nu vill motverka genom att flytta DO till Tensta eller Rinkeby. 

Bred satsning på utsatta områden

Att flytta ut DO är en av flera åtgärder för att stärka en av de utsatta stadsdelarna. Därtill ska det satsas på jobb, utbildning och minskat bidragsberoende. Till exempel utreder regeringen nystartszoner som ska innebära lägre arbetsgivaravgifter för de företag som anställer, en möjlighet att behålla delar av försörjningsstödet vid arbete och att se över föräldraförsäkringen så det inte blir en kvinnofälla. Särskilt stöd kommer också att ges till tio skolor. Regeringen har också satsat 200 miljoner extra i kronor under två år som kommer att betalas ut till dem av femton utsatta stadsdelar som lyckas bäst med jobb, utbildning och minskat bidragsberoende. 

Förutom att DO:s flytt är avsedd att ha ett signalvärde – att visa statens närvaro även i utsatta områden – kommer det, enligt Erik Ullenhag, också att innebära att kringverksamheter kan växa fram, till exempel lunchrestauranger vilket i sig kan skapa nya arbetstillfällen. 

- DO:s flytt löser inte en hel stadsdels utmaningar, men är en del i arbetet att skapa en positiv utveckling i området och pratar man med folk därute så säger de ofta att väldigt många verksamheter flyttat därifrån. Därför kan en myndighetsflytt innebära framtidstro och ge en känsla av delaktighet, sade Erik Ullenhag.

Ett överraskande beslut

Att det blev just DO som får uppdraget att tills den 31 oktober utreda och presentera hur en flytt ska se ut och vilka konsekvenser den kan få, förklarar Erik Ullenhag med att deras hyresavtal i centrala Stockholm går ut vid årsskiftet 2014/2015. Generellt pågår också en önskan om att flytta offentliga verksamheter från innerstaden för att minska hyreskostnader.

På DO kom beslutet som en överraskning för de allra flesta och förmodligen var det många av de 100 anställda som satte morgonkaffet i vrångstrupen när de öppnade Dagens Nyheter i måndags och läste om uppdraget att utreda en förflyttning till Tensta. Visserligen hade ett preliminärt beslut gått ut några dagar tidigare till DO Agneta Broberg och även till ordföranden i de fackliga organisationerna, men det var ett sekretessbelagt meddelande. Det hade heller inte nått fram till den fackliga akademikerorganisationen, berättar Anders Levin, ordförande för ST-klubben på DO. 

- Det är ett politiskt beslut och inte mycket att göra något åt, men det är olyckligt att det kommer nu när vi håller på att få en fungerande organisation både externt och internt. Sättet som det presenterades på, det vill säga genom Dagens Nyheters debattsida, är heller inte lämpligt. Många blev bokstavligt talat tagna på sängen, säger Anders Levin. 

Ökad press på handläggare

DO bildades 2009 genom en sammanslagning av fyra ombudsmannamyndigheter och arbetar idag mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter, främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. DO som idag ligger centralt i Stockholms city har sedan sammanslagningen bland annat kritiserats vid flera tillfällen för ineffektivitet. Den tidigare DO:n Katri Linna fick 2011 lämna sin tjänst och efterträddes av Agneta Broberg som idag är chef för myndigheten. 

Anders Levin berättar att de reaktioner han fått varit de man kan förvänta vid ett så plötsligt beslut. De som känner till området Tensta/Rinkeby har svårt att se var det kan finnas lokaler. Andra uttrycker önskan om att få arbeta effektivt, utan att behöva störas av en flytt, efter all kritik som riktats mot myndigheten. Ännu är det för tidigt att veta hur många anställda som kommer att följa med vid en flyttning. 

- All förändring är svår om man hela tiden utsätts för nya. Man tappar lätt fotfästet och inre stabilitet. Att kanske resa en timme till om dagen kan bli tufft.  Men det är ett politiskt beslut och vi får göra det bästa av det, konstaterar Anders Levin.

Erfarenheter saknas

Vad vet man då om effekterna av att flytta ut myndigheter till utsatta stadsdelar? Skapar det framtidstro och ökar känslan av delaktighet? Nils Hertting, docent vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet, är tveksam. Han har i många år forskat om försök att mobilisera medborgarna i utsatta förorter genom olika samverkans- och dialogprojekt, men känner inte till att det finns forskning kring vad som händer när en myndighet flyttar ut på det här sättet.  

- Jag kan förstå den politiska logiken, idén om möten mellan olika delar av samhället, men vi har inga erfarenheter av vilka effekter en sådan här åtgärd kan ha. Vi har inte sett något liknande, säger Nils Hertting.

Utan tvekan behöver något göras för de mest utsatta förorterna. Det blev tydligt i de upplopp som för några veckor sedan spred sig från förort till förort. Samtidigt är det genuint svårt att hitta åtgärder som antingen fungerar politiskt eller som är baserade på kunskaper.

- Politiker tvingas ibland vidta åtgärder utan att veta om det ska fungera och integrationspolitik har kännetecknats av att ha experimentell karaktär. En sådan politik blir lite av chanstagning, men det är viktigt att den inte misslyckas i just denna lokala och integrationspolitiska kontext. Ett misslyckande skulle få en symbolisk kostnad - att det inte funkar med myndigheter i förorten, säger Nils Hertting.