Borgerlig seger i Norge framgång för fackföreningsfientligt parti

När rösterna hade räknats ihop efter det norska Stortingsvalet den 9 september blev resultatet som opinionsmätningarna förutspått i flera månader: De fyra borgerliga partierna vann valet och får en majoritet på 96 av de 169 mandaten. De rödgröna fick 72 mandat och Miljøpartiet De Grønne ett mandat. 

På måndag 16 september inleds regeringsförhandlingar och skiftet sker troligen i samband med att statsbudgeten läggs fram den 14 oktober.

Erna Solberg på valkampanj i sin hemstad Bergen.

Den självklara statsministern blir Erna Solberg från Høyre. Det skulle vara överraskande om inte Fremskrittspartiet får finansministerposten och placerar sin partiledare Siv Jensen där. Hon ledde i fyra år finansutskottet i Stortinget och lovordas av andra partier för sin insats.

De senaste fyra åren har hon suttit i utrikesutskottet, men det är fortfarande magert med politiska kontakter i resten av Europa. Enligt Fremskrittspartiet liknar partiet mest på det danska Venstre, men intresset är obesvarat från den sidan.

Problem för den nordiska modellen

För den nordiska modellen är partier som Fremskrittspartiet i Norge, Dansk folkeparti i Danmark, Sannfinländarna i Finland och Sverigedemokraterna i Sverige ett problem. De passar inte in i den samförståndsanda mellan  arbetsgivare, fackförbund och regering som ofta förknippas med modellen. Fremskrittspartiet är det mest moderata av de fyra partierna, men har alltid gått till attack mot LO. En formulering i valprogrammet som har gått igenom nästan oförändrad under de 40 år som partiet existerat är: ”En fritt fungerande arbetsmarknad fungerar inte bra så länge monopolliknande organisationer ingår avtal centralt mellan arbetstagare och arbetsgivare.”

Det är förstås LO som det här syftas på. 

Fremskrittspartiet har också utmanat arbetarrörelsen genom att arrangera politiska möten på 1:a maj. 

Vid valet 2005 gick LO ut och varnade alla sina medlemmar för att rösta på partiet på grund av dess fackföreningsfientlighet. Ändå gjorde 17 procent av LO:s medlemmar det. Fyra år senare ökade Fremskrittspartiet till 22,6 procent i Stortingsvalet.

Jämfört med det blir årets valresultat på 16,4 procent en besvikelse. Men det är partiets tredje bästa resultat och bättre än befarat efter att det drabbats av flera skandaler och dessutom förlorade väljare efter terrordåden den 22 juli 2011.

- Anders Behring Breivik var medlem i Oslodistriktet i Fremskrittspartiet under några år när jag ledde det. Men jag mötte honom aldrig eller hörde talas om honom. Senare lämnade han partiet eftersom det inte passade hans ideologi, säger Ketil Solvik-Olsen, som är Fremskrittspartiets finanspolitiska talesman.

Står för samma linje som høyre

Det sämre resultatet sockras av att Fremskrittspartiet nu ser ut att bli en del av den borgerliga regeringen. I många arbetslivsfrågor har det också samma syn som Høyre, vilket gör att det kan bli svårt för de mindre partierna Venstre och Kristelig folkeparti att hålla emot.

Därför kommer regeringsskiftet i Norge troligen innebära:

• Fler privata lösningar i sjukvården, skolan och vid byggande av infrastruktur.
• Fler visstidsanställda och flexiblare regler för arbete på helgdagar och på natten
• Förmögenhetsskatten tas bort
• Någon form av avdrag som gynnar de som arbetar, som de svenska jobbskatteavdragen.
• Mindre subventionering av jordbruket

Mer kontroversiellt är kravet om att de som tar emot socialhjälp ska ha en ”rätt och plikt till aktivitet". 

Däremot blir det knappast några större ändringar i finanspolitiken, även om Fremskrittspartiet vill ändra reglerna för hur oljeinkomsterna ska användas. På det området har alla de övriga partierna gjort politiska överenskommelser som är svåra att bryta. Det gäller också klimatpolitiken och hur pensionerna ska beräknas.