Stabilt högtryck i Norge visar arbetslivsbarometer - de flesta trivs

Ibland kan ett rakt streck vara det mest spännande i ett diagram. När hela havet stormar har den norska arbetslivsbarometern, som fackförbundet YS och Arbeidsforskningsinstituttet samarbetar om, visat på stiltje. 

Arbetslivsbarometern består av hundra frågor som ställts till 4 700 personer om utvecklingen på olika områden. Det handlar om allt från om arbetslivet blivit mer brutalt, om arbetsmoral, arbetstider och fackföreningarnas legitimitet. Svaren vägs sedan ihop i olika huvudindex, som  sedan kan brytas upp efter inkomst, kön och andra faktorer.

- Det som är mest anmärkningsvärt är hur stabila svaren är från år till år, säger Arild H. Steen, direktör för Arbeidsforskningsinstituttet AFI.

Under de fem åren har trots allt världen varit igenom en den värsta ekonomiska krisen sedan 30-talet. Arbetsinvandringen från Polen, Baltikum och Sverige till Norge har varit stor och debatten har varit intensiv om bemanningsföretag och nya anställningsformer.

- Men de flesta svarar ändå att de upplever sitt jobb som både tryggt och intressant, säger Arild H. Steen.

Vissa oroande tendenser går ändå att se där tendensen fortsätter att förstärkas även i den femte undersökningen som gjorts i juni 2013. Andelen oorganiserade som är positiva till att bli medlem av en fackförening fortsätter att sjunka. Medan 48 procent kunde tänka sig att bli medlemmar 2009, så har den andelen sjunkit till 41 procent på fem år. 

Bland de som är medlemmar av en fackförening finns det också en stor motvilja mot att ta ett förtroendeuppdrag. På fem år har andelen minskat från 38 procent till 28 procent. 

- Däremot är uppslutningen om fackföreningarnas legitimitet när vi väger in flera olika faktorer stabil. Det samma gäller den positiva inställningen till kollektiva förhandlingar. Det verkar som om arbetstagarna ser på facket som något man kan ta för givet.

För YS har arbetslivet varit ett sätt att både profilera fackförbundet och att få goda argument både i förhållande till arbetsgivarna och regeringen och i förhållande till medlemmarna. YS-ledaren Jorunn Berland har därför tecknat ett nytt avtal med AFI för de kommande dem åren.

- Helst skulle vi också ha ett samarbete med andra länder i Norden. Det är inte säkert att barometern skulle ha varit så stabil om den hade gjorts i Island, med den ekonomiska kris som varit där, säger Arild H. Steen.

Stabilt tack vare oljeinkomster

Att uppfattningen om olika arbetslivsfrågor ändrar sig så lite från år till år i Norge tror han beror på att landet har kunnat upprätthålla sysselsättningen tack vare oljeinkomsterna och att den rödgröna regeringen som haft makten har fört en arbetsmarknadspolitik utan stora ändringar.

- Barometern ställer dessutom frågor utifrån vad arbetstagarna egen situation, som är mer stabil. det har varit en stor debatt om uthyrning av arbetskraft genom bemanningsföretag i Norge. Men det är bara en procent av det totala antalet årsverk som utförs i landet, säger Arild H. Steen. 

I årets arbetslivsbarometer diskuterar de fem forskarna som har haft ansvaret för att tolka resultaten begreppet arbetsmoral. Varför väljer vissa grupper att delvis vara frånvarande från arbetsmarknaden? 

Delar man upp arbetstagarna i fyra grupper i förhållande till utbildning och inkomst och ber dem placera  sig på en skala där 1 betyder att de först och främst ser jobbet som ett sätt att tjäna pengar och 5 innebär att de också ser jobbet som en arena för att utveckla sig, visar det sig att andelen som varit sjukskrivna mer än två månader de senaste fem åren minskar i tre av grupperna, ju mer intressant de upplever sitt jobb. 

Men för den fjärde gruppen, de med hög utbildning och de som har låg inkomst ökar sjukskrivningen ju mer intressant jobbet är. (Den streckade röda linjen i diagrammet ovanför).

- Tillsammans indikerar det att synen på jobbets plats i livet i liten grad hänger ihop med arbetstagarens sjukskrivningshistoria, konstaterar forskarna.

De ser också på varför kvinnor och äldre i högre grad väljer deltidsarbete och drar slutsatsen att det i alla fall inte handlar om sämre arbetsmoral än tidigare.