Ger statistiken en rättvis bild av ungdomsarbetslösheten?

En ny nordisk jämförelse, Unga i arbete i Norden, går i djupet i frågan och ser på hur fyra olika faktorer kan förklara nivåskillnaderna:

• Efterfrågan på arbetskraft
• Hur utbildningssystemet är utformat
• Hur flexibel arbetsrätten är
• Lönenivån för ungdomar

Åsa Olli Segendorf, som gjort utredningen, slår fast att systemen med lärlingar gör en stor skillnad i hur hög andel av ungdomarna som klassas som sysselsatta. Enligt ILO:s statistik räknas lärlingar som sysselsatta eftersom de får lön under utbildningstiden.

I Danmark är nästan var fjärde sysselsatt ungdom en lärling, på Island och Norge är det runt tio procent, medan andelen i Sverige är försumbar. Samtidigt kan inte skillnaden i lärlingssystemen förklara hela skillnaden i arbetslöshet.

De siffror för ungdomsarbetslösheten som möter oss i medierna är ofta att Sverige och Finland har de högsta talen. Skillnaden är störst för den yngsta åldersgruppen 15-19 år:

 Arbetslöshet 15-19 år. Källa: AKU, OECD

Jämför man däremot en äldre ungdomsgrupp, de som är 25-29 år, är arbetslösheten överlag mycket lägre. Samtidigt ligger den betydligt högre i Danmark, medan Sverige och Finland har lägre tal än för OECD-länderna som grupp. Finanskrisen 2008 märks tydligt i statistiken för Danmark och Island. Norge har fortfarande mycket låg arbetslöshet:

Arbetslöshet 25-29 år. Källa: AKU, OECD

Om man istället för att se på arbetslöshet ser på sysselsättning så är den högre i Norden än för OECD i åldersgruppen 15-19 år. En annan skillnad är att flickor i den åldersgruppen arbetar mer än pojkarna, vilket inte är fallet i OECD:

Sysselsättningsgrad 15-19 år 2012. Källa: AKU, OECD

Island skiljer sig ut med en mycket hög andel av ungdomar i åldern 15-19 år som arbetar deltid medan de studerar.

Ser vi på den äldre åldersgruppen 25-29 år har skillnaderna jämnats ut, samtidigt som männen arbetar mer än kvinnorna:

Sysselsättningsgrad för kvinnor och män, 25–29 år, 2012

Enligt rapporten är det Sverige som har de minst flexibla arbetsrättsliga förhållandena för ungdomen. Samtidigt är lönespridningen minst.

Unga arbetstagare har en konkurrensnackdel jämfört med medelålders på arbetsmarknaden eftersom de har mindre erfarenhet och därmed oftast en lägre produktivitet.

- Om inte produktivitetsskillnaden kompenseras genom lägre ingångslöner för unga kan det medverka till att den relativa ungdomsarbetslösheten blir högre eftersom arbetsgivarnas personalkostnader ökar, skriver utredaren Åsa Olli Segendorf.

Att hitta statistik för hur hög lön ungdomarna får generellt är nästan omöjligt, eftersom minstalönerna - som oftast är det ungdomarna erbjuds - sätts i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar och inte som minimilöner genom lagstiftning, som i de flesta länder i Europa.

En nordisk studie för anställda inom service- och försäljningsyrken 2011, visar emellertid på ganska stora skillnader mellan länderna, framförallt vad gäller Island.

Lägstalönen är i SEK och har köpkraftskorrigerats

Rapporten ger inte det slutgiltiga svaret på vad skillnaderna i ungdomsarbetslösheten mellan länderna beror på. 

- Men möjliga förklaringar är att de institutionella skillnaderna i lärlingssystemen ger olika god arbetsmarknadsanknytning, att länderna har olika flexibilitet i arbetsrätten, att olikheter i lägstalönenivåer spelar roll och att arbetskraftsefterfrågan skiljer sig mellan länderna skriver Åsa Olli Segendorf.