Utrikesfödda är en viktig arbetskraftsresurs

-Utmaningen är att gå från arbete till vidare integration, sade Line Eldring från norska forskningsstiftelsen Fafo och projektledare för rapporten ”Labour migrants from Central and Eastern Europé in the Nordic Countries" som gjorts på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.

Tillsammans med forskningskolleger från danska FAOS, svenska SOFI, isländska CIRRA och polska CMR hon hon som projektledare tittat på invandringsmönstret från centrala och östra Europa till de nordiska länderna. Totalt rör det sig uppskattningsvis om mer än 600 000 arbetare mellan åren 2004 till 2011. Forskarna har studerat hur arbetsmarknaden påverkas av nationella lagar och regler, kollektivavtal och lokala arbetsmarknadsförhållanden och jämfört arbetsvillkor för polska arbetare i Oslo, Köpenhamn och Reykjavik. Sedan EU-utvidgningen har det skett en stark ökning av polska arbetare i framför allt Norge och på Island.

En av tankarna är att förstå den ekonomiska och institutionella dynamiken kring arbetskraftsinvandring, men också de utmaningar som integrationen innebär för nuvarande arbetsmarknadsstrukturer och värdländer.

Line Eldring illustrerade utmaningen som de nordiska länderna står inför och som visar att integration är mer komplicerat än att ha ett arbete genom ett citat från en lettisk arbetstagare stationerad i Oslo . ”Vi tror inte att vi någon gång kan bli fullvärdiga medlemmar i Norge”.

Konferensen handlar om just detta – hur kan de människor som kommer till Norden inkluderas i arbetslivet? Den är en i raden som arrangerats under det svenska ordförandeskapet där ett fokusområde varit ungas arbetsliv och villkor. I maj hölls en stor konferens om ungdomsarbetslöshet på Fryshuset i Stockholm och tidigare i höst behandlade en konferens ungas arbetsmiljö. Den här gången låg fokus på utländsk arbetskraft och hur de som kommer till de nordiska länderna kan integreras i arbetslivet. Flera nordiska ministrar och andra aktörer inom arbetsmarknads- och integrationsområdet var på plats. 

En konkurrensfördel

-Allt färre ska försörja allt fler och våra utrikesfödda är en viktig arbetskraftsresurs som vi måste ta vara på. De innebär också en viktig konkurrensfördel. Därför är det viktigt att träffas och utbyta erfarenheter och se till att jobben också kommer de utrikesfödda till del, sade Elisabeth Svantesson i en intervju inför konferensen.

Konferensen presenterade en gedigen faktabank om hur migrationen ser ut, både genom ovannämnda rapport men också genom ”Nordisk fickfakta, statistik om integration 2013”, som också släpptes på konferensdagen. Den bygger på ett samarbete mellan de nordiska länderna som startade 2011 och ger en bild av hur sysselsättningen ser ut i de nordiska länderna för inrikes och utrikes födda, samt personer som är inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar. Ämnesrådet Monir Dastserri från svenska arbetsmarknadsdepartementet gav smakprov på innehållet som visar både på likheter och skillnader i invandringsmönster och sysselsättningsgrad. I samtliga nordiska länder är det invandrare från Afrika som har lägst sysselsättningsgrad, följt av invandrare från Asien. Utrikesfödda ungdomar tillhör också oftare gruppen Neet, det vill säga saknar både arbete, praktik och deltar heller inte i utbildning. 

Lägre sysselsättningsgrad bland utrikes födda

Visserligen visar ny svensk statistik att tre av fyra nya jobb som skapats i Sverige sedan 2006 har gått till människor med utländsk bakgrund, men ändå har arbetslösheten ökat bland de utrikes födda jämfört med inrikes födda. Också i andra nordiska länder har invandrare lägre sysselsättningsgrad än de som föds i respektive land. Därför är det viktigt att lyssna och lära av varandra, inte minst med tanke på de demografiska utmaningar som väntar.

Att nyanlända så fort som möjligt ska lära sig språket och komma i arbete står på agendan i alla de nordiska länderna.  Arbetet ses som ingången till att bli en del i ett samhälle och för att få ett arbete är det nödvändigt att kunna språket i det land där man vill verka.

I Finland erbjuder man hemspråksundervisning för barn både i förskola och i grundskola. Man erbjuder också aktiva stödåtgärder för att lära svenska eller finska, berättade Janne Mesämäki från Finland. I Danmark har man också fokus på danskundervisning, men man arbetar också med att förmå arbetsmarknaden att öppna sig mer för nyanlända. Man betonar också föreningslivet- och det civila samhällets betydelse för integration.

-Arbetsplatsen är en av de viktigaste sociala sammanhangen, men man måste kunna språket. Saknar man det är det svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden, sade statssekreterare Jesper Brask Fischer.

I Norge konstaterar man att det finns en växande grupp ungdomar, särskilt pojkar, med utrikesfödda föräldrar som hamnar utanför den för arbetslivet så avgörande gymnasieskolan.

-Vi har därför en 3-årig satsning eller ”dugnad” vi kallar ”Ny giv” där vi motiverar ungdomar att gå på gymnasiet. Vi uppmuntrar också föräldrarna, berättade Solveig Horne, Norges barn-, jämlikhets- och integrationsminister.

Fikabordet som läroplats

Erik Ullenhag berättade om hur den svenska integrationspolitiken lagts om. Förr var det förbjudet för en asylsökande att arbeta. Det är det inte längre.

 - Vi har lagt om integrationspolitiken i grunden och har mer fokus på jobb än som tidigare omhändertagande. Numera möter en nyanländ inte längre socialtjänsten utan arbetsförmedlingen. Det är en viktig perspektivförskjutning. Vi lägger också om svenskundervisning för invandrare så att man ska kunna ha en egen lön att leva på i kombination med att man lär sig svenska och vi fortsätter att kombinera svenskundervisning med praktik. Vi vill ta vara på möjligheten det ger att sitta vid ett fikabord och samtidigt lära sig svenska, säger Erik Ullenhag.

Vid flera tillfällen återkom han till de attityder som sätter inkludering i ett vidare perspektiv än det viktiga språket och möjligheten till arbete och betonade betydelsen av att komma till rätta med främlingsfientligheten för att kunna integrera utrikesfödda.

 -Vi får inte acceptera att hatet och intoleransen smyger sig på och tillåts bli en del av vardagen. Vi som tror på ett öppet och tolerant samhälle – och vi är i en absolut majoritet – får inte luta oss tillbaka och bara titta på, sade han.