Sverige: Lex Laval bör rivas upp föreslår utredning

– Det här stärker kollektivavtalets ställning och ger bättre facklig kontroll av utstationerades villkor. Det innebär också att möjligheterna för utstationerade att få åtminstone svenska minimivillkor förbättras. Det blir också lättare att förutse vad som kan behövas vid utstationering i Sverige och förslagen är också förenliga med EU-rätten, summerade Marie Granlund, socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande i Utstationeringskommittén, under en pressträff i Rosenbad.

Den parlamentariska Utstationeringskommittén, som består av representanter från alla partier i den svenska riksdagen, tillsattes 2012 av den borgerliga regeringen men ändrades efter regeringsskiftet förra året. Marie Granlund, socialdemokratisk riksdagsledamot blev då ny ordförande och direktiven kompletterades. Lex Laval, det vill säga de lagändringar som infördes 2010 efter att EG-rätten dömt i det så kallade Lavalmålet, skulle fortfarande ses över, men nu med tillägget: ”för att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och stärka kollektivavtalens ställning i utstationeringssituationer, samtidigt som EU-rätten följs”. 

Tradition med kollektivavtal

– Sverige har en tradition av att lösa frågor på arbetsmarknaden genom kollektivavtal och det är en modell som har tjänat oss väl och varit en stomme i den svenska modellen, konstaterade Marie Granlund.

Det var ett skolbygge i Vaxholm som ändrade spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. Det var sommaren 2004 och ett dotterbolag till lettiska företaget Laval un partneri hade just påbörjat bygget av Söderfjärdsskolan. Byggnads förhandlade med Laval, som saknade kollektivavtal. När Laval tecknade ett lettiskt kollektivavtal satte Byggnads bygget i blockad i över 100 dagar och fick stöd av Svenska Elektrikerförbundet. Efter många turer, som bland annat inbegrep att Laval stämde facken till Arbetsdomstolen, slutade ärendet i dåvarande EG-domstolen. Där slogs 2007 fast att Byggnads stridsåtgärder mot Laval inte var förenliga med EU-rätten och både Byggnads och Elektrikerförbundet dömdes till stora skadestånd. Beslutet innebar också att utstationerade företag har rätt att tillämpa hemlandets kollektivavtal i annat EU-land vid tillfällig verksamhet där. 

”Domen ställer den svenska modellen inför en stor utmaning eftersom den antyder att det sätt man reglerar minimilöner på, inte kan tillämpas när utländska företag arbetar i Sverige”, sade professor Niklas Bruun vid Handelshögskolan i Helsingfors till Arbeidsliv i Norden 2 mars 2008, som också påpekade att rätten till stridsåtgärder för första gången blev en del av EU-rätten.

Ändrade svensk lagstiftning

2010 ändrades den svenska lagstiftningen för att anpassas till EU-domen, den så kallade Lex Laval.  Det är en lagstiftning som varit mycket kritiserad av facken och socialdemokraterna och som nu, enligt Utstationeringskommitténs förslag, ska rivas upp.

Kommittén föreslår nu att facken får rätt att tillgripa stridsåtgärder för att få igenom ett kollektivavtal med minimivillkor, ett så kallat utstationeringskollektivavtal. Den så kallade bevisregeln försvinner. Den innebär att i dag kan en utländsk arbetsgivare som visar att han eller hon har så goda villkor som kan krävas, kan slippa sluta kollektivavtal. 

Det utstationerade företag ska också, enligt förslaget, inom tio dagar utse en företrädare med rätt att förhandla om och teckna kollektivavtal om en facklig organisation kräver det. Enligt förslaget stärks den fackliga kontrollen och facket ska kunna begära in dokumentation som styrker att den utstationerade arbetsgivaren följer minimivillkoren. 

Förstärkta rättigheter

Utstationeringskommittén föreslår också en förstärkning av rättigheterna för de utstationerade arbetstagarna. Dels ska de kunna kräva minimivillkor enligt slutet kollektivavtal direkt i svenska domstolar oavsett om de är med i det avtalsslutande facket eller inte. Dels föreslås att utstationerad arbetskraft får bättre rättigheter vid arbetsskador och möjlighet till livförsäkringar.

– Det är en väldigt stor förändring mot idag, sade Marie Granlund.

I syfte att öka transparensen kommer Arbetsmiljöverket, enligt förslaget, att i vissa fall att bedöma och analysera vad som är minimivillkor i de svenska kollektivavtalen. Idag ska de svenska fackförbunden ge in de minimivillkor de önskar till Arbetsmiljöverket, annars är det upp till Arbetsmiljöverket att tolka vilka villkor som gäller inom en viss bransch.

- Alla har inte gjort det och då får Arbetsmiljöverket tolka minimivillkor. Det är inte en optimal lösning men så länge inte parterna hittar en lösning så är det här ett sätt. Kanske blir det också ett extra tryck på parterna, sade Marie Granlund.

Många reservationer

Förslaget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 har fortfarande en slingrig väg att gå. Representanter för samtliga borgliga partier har lämnat in reservationer Också svenskt näringsliv och företrädare för byggindustrin har varit kritiska, bland annat för att de anser att facken får en oproportionerligt stark ställning och att den fria rörligheten inskränks. 

– Jag har inte märkt några större konflikter i kommittén och jag hoppas de borgerliga partierna tänker till en gång till inför beredningen och arbetet med en proposition. Om man verkligen står upp för den svenska modellen vore det bra om man tänker till och finner en lösning. Jag hoppas man tänker på Sverige och på de utländska arbetare som faktiskt lever väldigt oskyddat, sade Marie Granlund. 

– Vi måste också bli modigare i Sverige, inte lägga oss platt för EU-rätten utan våga slåss för det vi tycker är viktigt som det här.