Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2015 i Många ungdomar tappar fotfästet visar jämförande nordisk rapport
Många ungdomar tappar fotfästet visar jämförande nordisk rapport
Nyhet

Många ungdomar tappar fotfästet visar jämförande nordisk rapport

| Text: Carl-Gustav Lindén, foto: Björn Lindahl

Andelen ungdomar som tappar fotfästet ökar stadigt i alla nordiska länder. Även om ungdomsarbetslösheten i sig är ett stort problem borde beslutsfattarna mer rikta in sig på att finna och stöda de allra mest utsatta. Detta är en av de centrala slutsatserna i en färsk jämförande nordisk forskningsrapport om ungdomar, utbildning och arbetsliv.

Unga i åldern 16-20 år står inför flera avgörande vägval och förväntas ta stora beslut i ett skede av livet som är det mest kritiska med tanke på framtida framgångar på arbetsmarknaden. Ungdomar som inte fortsätter studierna efter grundskolan eller lämnar sina studier utan examen slås lätt ut. Deras möjligheter att inleda en arbetskarriär minskar dramatiskt och de riskerar att hamna i en grupp som forskarna kallar NEET (”not in employment, education or training”), det vill säga ungdomar som förpassas till samhällets marginaler. Rita AsplundNordiska ministerrådet beställde en forskningsrapport för att få en bild av läget i de nordiska länderna. Arbeidsliv i Norden har talat med forskningsdirektör Rita Asplund vid Näringslivets forskningsinstitut Etla i Helsingfors som koordinerat rapporten.

- I de nordiska länderna har det inte tidigare gjorts liknande studier där man följer upp ungdomar under en lång tid, säger hon.

Forskarna har haft tillgång till registeruppgifter från de nordiska länderna som använts för att bygga en enhetlig forskningsdatabas. Där ingår data om tre grupper av ungdomar i olika åldrar, de som fyllde 16 år 1993, 1998 och 2003. Deras fortsatta studier efter avslutad grundskola har följts fram till 2008, då finanskrisen slog till, vilket innebär att den längsta uppföljningstiden omfattar 15 år. De nordiska länderna använder olika termer för fortsatta studier efter grundskolan. I Danmark betecknas de som ”ungdomsuddannelse”, I Norge som ”videregående avsluttende utdanning” medan den använda termen i Sverige är ”utbildning på gymnasial nivå” och i Finland ”fortsatta studier efter grundskolan i den allmänbildande gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen”.

Motpoler

Det är inte bara beteckningen som skiljer länderna åt. Författarna beskriver Danmark och Sverige som varandras motpoler, särskilt vad gäller yrkesutbildningen. Danmark har ett välutvecklat system för lärlingsutbildning, medan yrkesutbildningen i Sverige i huvudsak är skolbaserad. I många hänseenden ligger Finland närmare Sverige och Norge ligger närmare Danmark.

- Danmark avviker också i den bemärkelsen att trots att ungdomar saknar examen på andra stadiet förefaller de att klara sig bra. Sysselsättningsgraden är förvånansvärt hög. Är det så att de kommer in i arbetslivet i ett tidigt skede och bygger upp en kompetens de klarar sig på trots att de endast har grundskoleexamen?

Studien är i hög grad deskriptiv och forskarna har därför inga klara svar på sina frågor. En orsak till att danska ungdomar klarar sig utan utbildning kan vara att näringslivsstrukturen ser annorlunda ut jämfört med övriga Norden och att där finns flera inkörsportar till arbetsmarknaden för den som inte har en yrkesexamen.

I Sverige är läget motsatt: ungdomarna som inte följer tidtabellen för examen tenderar att hamna i samma kategori som personer utan examen.

- Det är ett väldigt starkt mönster och om man inte följer det ökar risken för marginalisering eller för problem på arbetsmarknaden. 

Asplund noterar att danskarna nästan framstår som lite flegmatiska: ett misslyckande på arbetsmarknaden stänger inte andra vägar utan systemet medger att ungdomar försöker på nytt.

Avlägger inte examen

När forskarna samlades första gången visste ingen vilka överraskningar som dolde sig i datamaterialet. Den största orsaken till förvåning var att en stor grupp ungdomar hänger kvar i skolornas register länge efter att de borde ha avlagt sin examen.

- Vi vet att de är inskrivna och har status som studerande, men de avlägger inte examen. Vad beror det på och hur är det möjligt att de kan ligga kvar och att ingen åtgärdar detta?

I Finland saknar till exempel en knapp femtedel av de unga en examen på andra stadiet ännu vid fyllda 21 år trots att merparten av dem tillbringat i stort sett alla år efter avslutad grundskola i utbildning.

- Av någon orsak lyckas de inte slutföra sina studier och hamnar därför i en väldigt svag ställning på arbetsmarknaden. I Finland har arbetsmöjligheterna för dem som bara har grundskola minskat drastiskt.

Däremot klarar sig de jämnåriga som avlägger examen inom så att säga normal tid bra både på arbetsmarknaden och i livet. Det är också uppmuntrande att de flesta ungdomar lyckas väldigt bra.

I marginalen

Ett fenomen har förstärkts i alla fyra undersökta länder: en växande grupp ungdomar hamnar utanför samhället, utanför studier och jobb, utanför sociala stödsystem. I riskgruppen finns ungdomar som bär med sig problem hemifrån och har svårt att hävda sig både i skolan och på arbetsmarknaden. Det är väl dokumenterat att ungdomars socioekonomiska bakgrund påverkar hur de klarar sig i skolan och arbetslivet, men den så kallade familjeeffekten avtar efter hand. I den här studien visar det sig att utöver familjebakgrund så har också erfarenheterna upp till 20-21 års ålder stor effekt och att problemen borde bearbetas senast i grundskolan.

- Man borde följa upp vad som händer efter att de lämnat grundskolan.

Varningssignal

En varningssignal gäller ungdomar som tar ett mellanår efter grundskolan, vilket är vanligt i Finland. Detta är ofta en stark indikation på att något har gått snett, kanske i studie- eller yrkesvägledning. Dessa ungdomar är starkt benägna att hamna i riskgruppen. Den här gruppen borde få större uppmärksamhet, anser forskarna, inte minst för att samhällskostnaderna för utslagna ungdomar blir väldigt höga både socialt och ekonomiskt.

- Mental ohälsa har blivit en viktig faktor som leder till invalidpension. Vi talar alltför lite om att mental ohälsa ökar mest bland unga: de upplever stress och att de inte klarar av livet.

Forskningsrapporten slutar vid år 2008, men forskarna går nu vidare i uppföljningen och fördjupar analysen samtidigt som de förlänger uppföljningsperioden ända till 2012.

- Det finns många rapporter som säger att ungdomarna fått ta emot det hårdaste slaget i finanskrisen.

 
På ostadiga fötter

När nya finska studenter tas in på högskolorna på hösten går de igenom en rit kallad gulnäbbsintagning. De klär ut sig och testas på olika sätt (bilden ovan). Många ungdomar slutför emellertid inte sin utbildning. De får en dramatisk sämre ställning på arbetsmarknaden.

Fakta om rapporten:

Youth unemployment and inactivity: A comparison of school-to-work transitions and labour market outcomes in four Nordic countries: Karsten Albæk, Rita Asplund, Erling Barth, Lena Lindahl, Kristine von Simson and Pekka Vanhala. TemaNord 2015:548. Nordic Council of Ministers, 2015.

Läs hela rapporten:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment