Har luften gått ur jämställdhetspolitiken i EU?

De två var några av talarna på en endagskonferens på temat ”När jämställdheten europeiseras” som hölls på Litteraturhuset i Oslo den 5 november.

- Är EU bra eller dåligt för jämställdheten? Ibland är EU väldigt bra och ibland är det väldigt dåligt. Det beror på var du kommer ifrån, preciserade Johanna Kantola, som ändå överlag tyckte att det finns en brist på visioner inom EU-systemet och att den ekonomiska krisen gjort att finansieringen av många jämställdhetsprojekt blivit lidande.

Kirsten Ketscher, som talade om EU-domstolens betydelse för jämställdheten, var mer optimistisk:

- EU är inte mer än vad 28 länder kan göra tillsammans. EU-domstolen är emellertid en maktfaktor av kolossal betydelse, sa hon.

EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Den löser också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. Den ska inte förväxlas med Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.

- I Norden dämpar sig ofta domstolarna och lever i ett slags symbios med parlamenten och regeringarna. EU-domstolen har ett stort oberoende och det är en mycket kompetent domstol, sa Kirsten Ketscher.

Som ett exempel på en dom som kommer att få stor betydelse nämnde hon Maïstrellis-målet som handlar om individuell rätt till föräldraledighet med anledning av ett barns födelse och där domen föll den 16 juli i år. 

Konstantinos Maïstrellis är en grekisk domare som ansökte om föräldraledighet 2010. Begäran avslogs för att hans fru inte arbetade vid den tidpunkten. EU-domstolen slog fast att varje enskild förälder har en individuell rätt till föräldraledighet och att grekisk lag därför inte kan förhindra det.

Samma synsätt som i Grekland finns också i Norge, där männens rätt till betald föräldraledighet i vissa fall är beroende av om barnets mor arbetar eller inte.

- Maïstellis-domen är som ett brev i posten till Norge. Domaren Juliane Kokott låter verkligen piskan vina genom luften! 

Det som kännetecknar EU-domstolen är att den baserar sina domar på individuella rättigheter. Den reagerar därför på fall där människor delas in i grupper som ges olika villkor. 

Unisex-försäkringar

- Ett annat sådan fall är det som kallas Test Achats-målet, där en belgisk konsumentorganisation stämt försäkringsbolag som använder beräkningar av medellivslängd för att ge kvinnor sämre försäkringar, sa Kirsten Ketscher.

Eftersom kvinnor i de flesta länder lever 3-4 år längre än männen får kvinnliga försäkringstagare det belopp de har rätt till i sina pensionsförsäkringar fördelade på fler år. Därmed blir summan mindre för varje enskilt år, eftersom kvinnan kanske lever längre än män i allmänhet.

- Domen innebär en jätteseger för kvinnliga försäkringstagare!

Enligt Kirsten Ketscher kommer därför så kallas uni-sexförsäkringar att bli normen i EU och EES, där Norge och Island också ingår. Idag är det bara 6-7 av EU:s 28 medlemsländer som har uni-sexförsäkringar, däribland Danmark och Sverige.

Fem pelare i EU:s jämställdhetspolitik

Johanna Kantola, som är en forskare på Helsingfors universitet som bland annat skrivit boken Gender and the European Union (2010), beskrev de fem pelare som EU:s jämställdhetspolitik vilar på:

• Anti-discrimination/Anti-diskriminering
• Positive action/Positiv särbehandling
• Gender mainstreaming/Jämställdhetsintegrering
• Action programmes/Åtgärdsprogram
• Funding/Finansiering  

Johanna Kantola gick igenom de olika pelarna var för sig och hur de utvecklats. Hon baserade sig också på forskaren Sophie Jacquot från Universitetet i Louvain i Belgien som i sin bok Transformations in EU Gender Equality följt utvecklingen fram till idag.
- Undertiteln på den boken är från ”uppkomst till nedmontering”. Hon visar hur alla de fem pelarna står inför allvarliga utmaningar.
Det som är lättast att se är hur finansieringen minskat.
- När åtstramningspolitiken införts i Europa så har jämställdhetsintegreringen inte spelat någon stor roll. Men det handlar inte bara om den ekonomiska krisen, det är mer som pågår, sa Johanna Kantola.

Färre direktiv

- Antalet direktiv om jämställdhet från kommissionen har minskat och det finns en diskussion som handlar om att ”skära ned byråkratin” som även drabbar jämställdhetsområdet. 

I andra fall handlar det om att kommissionen försöker genomföra direktiv, men att dessa bromsas av medlemsstaterna eller på grund av att EU-parlamentet kräver mer än vad kommissionen föreslår. Det är fallet med föräldraledighetsdirektivet som kommissionen beslutade om den 8 mars 2010. Kommissionen ville att föräldraledigheten i EU-länderna skulle förlängas från minimum tre till fyra månader. Parlamentet ville emellertid att minimigränsen skulle gå vid fem månader. 

Låsningen har varat i sju år och fortfarande är det ingenting som tyder på en lösning.

- Det hade varit trevligt att vara mer positiv till utvecklingen av jämställdhetspolitiken i EU, men jag är rädd för att min dystra syn delas av de flesta forskarna på mitt område, sa Johanna Kantola.