Isländska ungdomar är knappast intresserade av en framtida karriär inom jordbruket eller fiskerinäringen på Island. De enda djur de ser sig ta hand om i framtiden är sällskapsdjur. De vill hellre bli tränare eller jobba inom hälsobranschen. Det visar en nye studie från Nordregio. Där berättar de unga i Arktis om sina preferenser för framtiden.
Högre utbildning och yrkesutbildning är viktiga skäl för att arktiska unga flyttar till större städer. Unga vill också kunna kombinera arbete, utbildning och olika platser att bo på samtidigt. De vill gärna bo i tätorter i Arktis men de vill också vara mobila om det behövs. Det visar Nordregios fördjupningsstudie av framtidsvisionerna bland unga i Arktis.
Samhällsgeografen och research fellow Anna Karlsdóttir säger att de unga på Island inte siktar på traditionella yrken på landsbygden.
- Jag tror att vi måste fundera på hur vi vill att samhället ska utvecklas i landsbygdskommuner, säger hon och föreslår att kommunerna grundar ungdomsfullmäktige med betalda representanter för att aktivt ge unga möjligheten att påverka utvecklingen inom kommunen.
Norska ungdomar har liknande framtidsvisioner som de isländska. De tänker bilda familj med make och barn, möjligen också ha sällskapsdjur i hemmet, men de vill inte syssla med kor eller får eller höns. Anna anser att det här är intressant med tanke på utvecklingen på arbetsmarknaden och också i ett isländskt och nordiskt sammanhang.
- Just nu pratar vi om matsäkerhet inom nordiskt samarbete. Men om de unga inte kan tänka sig arbeta inom matproduktionen eller liknande områden i framtiden finns det en klyfta som vi måste diskutera, säger hon.
Ungdomsstudien är en del av ett större och mer omfattande projekt kallad Foresight. Det baserar sig på material som samlats in på flera ställen i Norden. På Island organiserades möten med ungdomar på nordöstra Island. Ungdomarna var i åldern 16 till 20+, vilket innebär att de var litet äldre än de unga i Norge och på Färöarna. Anna tror att det möjligen påverkat resultaten.
- De isländska deltagarna hade klarare framtidsplaner och framtidsidéer än deltagarna i övriga Norden, säger hon.
- De vill gärna skaffa sig arbetserfarenhet i tätorter för att senare ha möjligheten att flytta tillbaka, fortsätter hon.
Bland svenska, finska och danska ungdomar råder det stor arbetslöshet, men isländska och norska ungdomar börjar vanligen jobba tidigt och har större erfarenhet inom arbetslivet. Anna Karlsdóttir tror att det är bra. Hon funderar över om unga som håller på att skaffa sig utbildning kommer att förbli unga i stället för att utvecklas till etablerade vuxna.
Isländska ungdomar följer den trenden, enligt Anna. De vill bara studera och bekymmerslöst njuta av livet, och de vill inte ta ansvar på samma sätt som deras föräldrar blev tvungna att göra, förrän om 10-15 år.
- Det är också en global trend, säger hon.
Islänningarna tänker mycket på hälsan. De motionerar och har som mål att uppnå hög ålder. Det har tidigare generationer inte tänkt så mycket på. Unga har också nya yrken som mål, att jobba som träningslärare, inom hälsobranschen eller med mindfulness. Anna tror att orsaken till deras nya yrkesintressen är möjligen den att unga islänningar har stora viktproblem.
Isländsk far och dotter spelar basketboll.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.