Nu sätts den svenska avtalsmodellen på prov
Side-alternativer
Side-alternativer
Avtalsrörelsen 2016 rör tre miljoner löntagare i Sverige, det vill säga i stort sett alla. Totalt sett finns cirka 685 kollektivavtal i Sverige och under 2016 kommer 500 av dem att omförhandlas. Utöver dem omfattas 300 000 anställda av så kallade tillsvidareavtal som kan sägas upp under året.
LO har brutit den samordning, som tidigare inneburit att man gått ut med gemensamt bud och där den konkurrensutsatta sektorn varit normen för löneökningarna.
Industrifacken har inför årets avtal begärt 2,8 procent, medan Kommunal begärt 3,3 procents löneökning och Handels 3,1 procent. Den grupp fackförbund inom LO som kallas 6F och som består av Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Fastighets och Seko begär 3,2 procent. Övriga fackförbund inom TCO och Saco har hitintills inte presenterat några krav.
- LO i Sverige har nog en större utmaning än i Norge. Men man bör vara försiktig med att spå att koordineringen av lönebildningen kommer att spricka en gång för alla. Det har skett tidigare att parterna på arbetsmarknaden inte har kunnat enas om koordinerade krav. Efter några år har de ofta kommit tillbaka, säger Jon Erik Dølvik, forskare på Fafo.
Det norska forskningsinstitutet arrangerar den 15 februari ett seminarium om svensk och norsk lönebildning. Utgångspunkten är en rapport som skrivits tillsammans med Senter for lønnsdannelse: Frontfagsmodellen i fortid, nåtid og framtid.
Frontfagsmodellen är en liknande modell för lönebildning som den i Sverige, det vill säga att den konkurrensutsatta industrin ska avgöra hur höga löneökningarna ska bli.
- Fackföreningarna i Norden har alltid sett på varandra och låtit sig inspireras. Men de har olik historia och delvis olik organisering. I Norge finns i till exempel inte samma klara uppdelning i arbetare och tjänstemän. Det norska LO organiserar bägge grupperna och även om organisationsgraden är lägre är LO helt dominerande i avtalsrörelsen i den privata sektorn.
- På kort sikt är det nog arbetsgivarna som påverkas av varandra mer. Om arbetsgivare i ett land till exempel kräver mer flexibilitet i lönebildningen kan det påverka arbetsgivaren i ett annat land.
Jon Erik Dølvik påpekar att även industristrukturen påverkar hur förhandlingarna sker. Norge, med sin stora oljesektor har ett stort behov av att koordinera lönebildningen. Om alla hade följt oljebranschen skulle det gjort att den övriga industrin inte kunnat överleva. I Sverige spelar teknikbolagen inom IT en större roll.
Björn Lindahl
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.