Ny svensk arbetsmiljöstrategi: Inga fler dödsolyckor på jobbet

Bakgrunden till regeringens nya strategi inom arbetsmiljöområdet är de senaste årens utveckling där de arbetsrelaterade sjukdomarna ökat, särskilt de psykiatriska diagnoserna. Denna utveckling hoppas nu regeringen vända med sina tre prioriterade områden, men också genom två utredningar. Den ena ska se över vilka arbetsmiljöregler som behövs för ett modernt arbetsliv. Den andra har som uppdrag att ta fram underlag för ett nationellt centrum för kunskap inom arbetsmiljöområdet. ”Arbetslivsinstitutet har fattats oss”, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på den pressträff, där den nya strategin presenterades, och syftade på den borgliga regeringens beslut att lägga ner Arbetslivsinstitutet 2007. 

– Jag tror det finns ett samband mellan de ökade sjukskrivningarna och att den tidigare regeringen gjorde kraftiga nedskärningar i arbetsmiljöarbetet. 2007 minskade resurserna till Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutet lades ner, sa hon. 

Arbetet med den nya arbetsmiljöstrategin har pågått sedan 2015 och utformats i samråd med arbetsmarknadens parter, genom kunskapsseminarier och möten med olika experter. Arbetsmiljöfrågorna har varit ett prioriterat område för den rödgröna regeringen sedan den tillträdde förra året och regeringen har satsat 100 miljoner kronor extra per år till arbetsmiljöarbetet, bland annat genom att bevilja ytterligare pengar till arbetsmiljöverket, regionala skyddsombud och företagshälsovården. Regeringen har också satsat 55 miljoner kronor på förstärkt forskning inom arbetslivsområdet. 

Nollvision mot dödsolyckor

Tre områden står nu i fokus för regeringens arbetsmiljöpolitik de kommande årens arbetsmiljöarbete. 

Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor är ett av de prioriterade områdena. 

Visserligen har antalet dödsfall i arbetslivet halverats under de senaste 25 åren, men ännu är det nästan en arbetstagare i veckan som dör på arbetet. Främst drabbas män som jobbar i byggbranschen, tillverkning, transport och jord- och skogsbruk. Här kan bara finnas ett mål och det är en nollvision, enligt arbetsmarknadsministern.

– Det är fruktansvärt och oacceptabelt att människor förlorar sina liv på jobbet, sa Ylva Johansson.

Ett hållbart arbetsliv

Ett hållbart arbetsliv är det andra satsningsområdet.  I rapporten Arbetsmiljön 2013 uppgav fjorton procent av arbetskraften mellan 50 och 64 år att de inte tror sig orka jobba fram till pension. Men också unga har svårigheter på dagens arbetsmarknad. Dels kan det vara svårt att ta sig in, att helt enkelt få ett jobb. De okvalificerade arbetenas andel av arbetsmarknaden har sjunkit från cirka 50 procent av alla arbeten till 10 procent idag. Det innebär ett arbetsliv där kraven ökat, men där befogenheter inte alltid hängt med. Många unga jobbar också i arbeten som både kräver tunga lyft och är stressiga, till exempel inom restaurangbranschen. 

Ett annat skäl för satsningsområdet hållbart arbetsliv är ny teknik som för många arbetstagare inneburit flytande gränser mellan fritid och arbete. Också anställningsformer är i hög grad i rörelse. Delningsekonomin skapar nya arbetsformer, många jobbar i dag som egenföretagare, är del av ett led i en upphandlingskedja eller har kanske sin bas på ett bemanningsföretag. Likaså finns många utländska företag, som kanske inte har det svenska regelverket som rör arbetsmiljö på sina fem fingrar.

– Vi vill se på andra sätt att organisera arbetet än de vi är vana vid. Behöver vi göra förändringar i lagar och regler för att möta de förändringarna? När arbetslivet förändras måste också arbetsmiljöarbetet förändras, sa Ylva Johansson.

Den psykosociala arbetsmiljön

Det tredje satsningsområdet handlar om den psykosociala arbetsmiljön. 

Sedan 2010 har sjukfrånvaron ökat med 75 procent, en ökning där två av tre är kvinnor och där den stora ökningen beror på stress och andra diagnoser relaterat till psykisk ohälsa. Många av de som drabbas är kvinnor i familjebildande ålder. En förklaring är att mer hemarbete, men också en utmanande arbetsmiljö. Särskilt oroande bedöms vara att sjukskrivningarna kryper ner i åldrarna. Så kallade kontaktyrken beskrivs som en särskild belastning. Det är undersköterskor i äldreomsorgen, socialsekreterare, sjuksköterskor som möter människor i kris.

- Det är människor som vi behöver i vår välfärd, inte i vår socialförsäkring. Om det fortsätter i den riktning det gjort, kommer vi 2020 att ha 70 000 fler sjukskrivningar än idag. Det skulle innebära en kostnadsutveckling på fjorton miljarder kronor bara för sjukpenningen och en tragedi för den enskilde, för arbetsplatser och för samhället, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, också hon närvarande vid presseminariet. 

Hur ska då den nya arbetsmiljöstrategin göra en skillnad? Kunskap om det nya arbetslivet och arbetsmiljön är ett sätt. Ambitionen är också att skapa ett nytt forum, där det förs en dialog mellan arbetsmarknadens parter, arbetsmiljöverket och arbetsmarknadsdepartementet. 

– Idag fattas kunskap och det är en pusselbit som staten kan bidra med. Vi vet att där man har ett systematiskt arbetsmiljöarbete, så fungerar det nästan av sig själv. Där finns också ofta ett nära samarbete mellan parterna och med företagshälsovården. Min ambition är att större andel av svensk arbetsmarknad får igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet bärs av parterna, men staten kan underlätta det, sa Ylva Johansson.