Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Håller otrygga anställningsvillkor på att bli den nya normen?
Håller otrygga anställningsvillkor på att bli den nya normen?
Nyhet

Håller otrygga anställningsvillkor på att bli den nya normen?

| Text och foto: Björn Lindahl

Otrygga anställningsförhållanden – det som på engelska kallas för precarious work – sprider sig snabbt. I Storbritannien arbetar redan en femtedel i delningsekonomin, där företag som Uber och Airbnb är de mest kända.

-        Den största faran är att otrygga anställningskontrakt håller på att legitimeras, så att de som inte accepterar ett sådant jobb riskerar att bli av med sina sociala förmåner, varnar den brittiske arbetsrättsexperten Jeremias Prassl från Oxford universitet.

Han deltog i en tvådagarskonferens som Institutet för social civilrätt vid Stockholms universitet anordnade tillsammans med ett sexårigt forskningsprogram kallat ReMarkLab, som nu närmar sig sitt slut.

Frågan som ställdes under konferensen var om de otrygga arbetsförhållandena blivit den nya normen och hur arbetsrätten bör ställa sig till utvecklingen?

- Tro inte på dem som försöker framställa det som om app-baserade tjänster som Uber bara handlar om att folk skaffar sig några extrainkomster. Nej det handlar om en massiv förändring av förhållandet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, säger Jeremias Prassl.

Hur snabbt förändringen sker döljs delvis av att statistiken som samlas in inte har hunnit med, påpekade Claire La Hovary från Glasgow universitet.

- Inom en internationella arbetsorganisationen ILO har man länge haft som mål att de som arbetar i den informella sektorn, det vill säga de som inte har ordentliga anställningskontrakt, gradvis ska komma över i den delen av arbetslivet, sade hon.

Problemet är att även om de som befinner sig i den informella sektorn klassas som om de hör till det ordinarie arbetslivet, så tjänare de för lite för att dra nytta av det.

Foto: Björn Lindahl- Det ordinarie arbetslivet är inte längre vad det var, konstaterade Claire La Hovary.

Ett otryggt arbetsförhållande är ofta en triangel, där ett företag kopplar ihop kunder med arbetstagare via en app. Företaget hävdar ofta att de bara förmedlar en kontakt och att de som utför tjänsterna inte kan ses som anställda.

- Men vad den juridiska avdelningen på Uber säger är något annat än vad marknadsavdelningen säger. För där talas det hela tiden om hur många nya jobb som skapas, säger Jeremias Prassl.

De nya jobben saknar emellertid fundamentala rättigheter, som anställningstrygghet och ordnade arbetstider.

Professor César Rosado Marzán, på Chicago-Kent universitetet berättade om hur New York Times artikel om en kvinna som arbetade på Starbuck gjorde att konsumenterna blev så upprörda att de bojkottade kaffekedjan. Kvinnan var tvungen att gå upp klockan 5 på morgonen för att öppna ett Starbuckskafé klockan 6. Men eftersom det inte var så många kunder mellan 9 och 12 fick hon inte jobba då. Eftersom hennes bostad var så långt därifrån innebar det att hänga i en park i tre timmar innan hon kunde gå tillbaka och slutföra sin tiotimmarsdag.

- Detta har lett till att det startats kampanjer för rättvisa arbetstider i USA, sade César Rosado Marzán.

Det är här arbetsrätten kan slå fast att ett avtal mellan ett företag och det som kallas för självständiga arbetstagare ändå klassas som ett anställningsförhållande.

- Utvecklingen mot otrygga arbetsförhållanden är egentligen inte en särskilt svår fråga för arbetsrätten. Företagsmodellerna kan vara knepiga. Men det är relativt lätt att avgöra om den som utför arbetsuppgifterna verkligen kan bestämma över sin egen situation. Eller straffas han eller hon om de till exempel arbetar för en konkurrent, när det vanliga företaget inte erbjuder något jobb?

Foto: Björn LindahlProfessor Eberhard Eichenhofer från Friedrich Schiller Universitetet I Tyskland tog upp en annan aspekt. När en arbetsgivare organiserar arbetet så att det är självständiga ”mikroentreprenörer” som utför tjänsterna leder det också till en snedvridning av konkurrensen.

- De företag som fortfarande har anställda och som betalar 40 procents arbetsgivaravgift kommer i ett hopplöst underläge, sade han.

Samtidigt undermineras hela det sociala trygghetssystemet, eftersom det inte betalas in tillräckligt ju större andelen med otrygga anställningsvillkor blir.

Ett av de karaktäristiska dragen inom delningsekonomin är att kunderna kan ge betyg åt den som utför tjänsten.

- Detta gör att kundernas ibland omedvetna fördomar förstärks genom algoritmer. En färgad person som hyr ut sin bostad genom Airbnb tjänar i genomsnitt 12 procent mindre än en vit person som hyr ut sin bostad, säger Jeremias Prassl.

Jeremias Prassl

är docent på Oxford universitet. Han har skrivit en bok om hur en arbetsgivare ska definieras - The concept of the employer. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment