Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Tidigare EU-kommissionär Poul Nielson vill ha radikala nordiska reformer
Tidigare EU-kommissionär Poul Nielson vill ha radikala nordiska reformer
Nyhet

Tidigare EU-kommissionär Poul Nielson vill ha radikala nordiska reformer

| Text: Carl-Gustav Lindén, foto: Laura Kotila

Det nordiska arbetslivet står inför utmaningar som inte löses med små förändringar. Det sade Poul Nielson när han lade fram sina 14 reformförslag.

Under det senaste året har Poul Nielson, tidigare dansk politiker och EU-kommissionär, åkt runt i de nordiska länderna för att diskutera med mer än ett hundra politiker, tjänstemän och experter på arbetsliv. Hans uppdrag? Att ta fram underlag för nordiska strategiska beslut. Nielsons ambitionsnivå är hög. Digitalisering, immigration, nya former av arbete är bara några av de faktorer som gör arbetsmarknaden mindre stabil och förutsägbar.

- Vi måste tänka utanför boxen, sade han när han presenterade rapporten i Helsingfors och efterlyste inget mindre än en radikal reform lik skapandet av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden 1954.

En av utmaningarna handlar om att upprätthålla och höja kompetensen. Detta ägnade Nielson mest tid åt.

- Vi har för länge sedan gett barnen rätten till obligatorisk grundskola. Nu måste vi ge de vuxna rätten till obligatorisk fortbildning, sade han.

På vissa områden, som i den akademiska världen, är ständigt lärande en självklarhet. Nielson påpekade att stora grupper i samhället inte har samma möjligheter att bygga på sin kompetens. Det finns heller inget enhetligt system utan tillgången på fortbildning styrs av kollektivavtal eller andra arrangemang som inte omfattar alla.

Nielson motiverade sitt förslag med ekonomiska argument: Bättre utbildning leder till högre ekonomisk tillväxt.

- Målet bör vara att höja lägstanivån, där finns mycket pengar att hämta.

Ogillar tvång

Finlands arbetsminister Jari Lindström, som leder ministerrådets arbetslivsutskott under Finlands ordförandeskap, förhöll sig annars positivt till Nielsons förslag, förutom på denna punkt. Begreppet obligatorisk fick Lindström att associera till tvång.

- Jag gillar inte ordet tvång, sade han. Istället föredrog han en formulering om åtgärder som är "till fördel" för individen. Lindström påpekade att Finland har som mål att ha Europas bästa arbetsliv år 2020 och att mycket av det som Nielson betonar, som ett psykiskt balanserat och välmående arbetsliv, finns med i strategin. Däremot kan man enligt Lindström inte tvinga personer som inte har läshuvud att fortbilda sig.

- De kanske är fantastiska med sina händer i stället, sade han och underströk att läroavtalsutbildning är ett sätt att stöda dem.

Förslaget om obligatorisk fortbildning hamnar i ett finländskt politiskt tvisteämne där regeringen, starkt styrd av de populistiska sannfinländarna, har anklagats för bildningsfientlighet. Kraftiga nedskärningar av de statliga anslagen till universitet och skolor har parats med uttalanden som har tolkats som förakt för högre bildning.

Å andra sidan vädrade Nokias styrelseordförande Risto Siilasmaa, en av Finlands tyngst vägande affärsmän, nyligen sin oro för att kompetensbehovet inte beaktas tillräckligt. Han föreslog ett bäst före-datum för examen och krav på regelbunden uppdatering av kunskaper. Konkret innebär förslaget att alla borde sitta på skolbänken minst tre månader under varje femårsperiod. Den som inte uppdaterar sin kompetens riskerar att examen ogiltigförklaras, vilket redan är fallet i många yrkesgrupper, i synnerhet där säkerheten står i centrum. För många, som konsulter eller programmerare, är det helt nödvändigt att hålla sig ajour men kravet gäller långtifrån alla.

Finansieringen avgörande fråga

Siilasmaas förslag ifrågasattes direkt av arbetsmarknadens parter eftersom han inte förklarade hur en sådan reform skulle finansieras.

Poul Nielson säger att finansieringen av obligatorisk fortbildning måste gå att lösa:

- De nordiska länderna har ju skapat sina arbetspensionssystem, påpekar han och anser att arbetsmarknadens parter mycket väl borde kunna finna en lösning där statens insats utgör en del.

- En allmän mindre ambitiös modell kunde bygga på att utveckla de nuvarande systemen, sade Nielson och lät ändå förstå att ambitionsnivån borde vara högre än så.

Han föreslår att de nordiska länderna sätter ingång olika experiment med fortbildning som utvärderas av experter och leder till gemensamma reformer.

När Poul Nielsons uppdrag offentliggjordes i april 2015 nämndes att hans förslag ska leda till "förpliktande samarbete". Nordiska ministerrådet har ingen makt att tvinga medlemsländerna till samarbete. Nielson sade att det finns många former av förpliktelser och nämnde FN:s utvecklingsprogram UNDP vars Human Development Report sätter upp mål som de nordiska länderna förbinder sig till. Något liknande tänker han sig nu.

Nielsons rapport benämns "genomlysning" och är den tredje i ordningen efter genom genomgångar av det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet samt hälsosektorn. Rapporten ska nu diskuteras vid en rad nordiska möten och leda till strategiska linjedragningar.

Les også: Poul Nielson: Gør voksen- og efteruddannelse obligatorisk i Norden

 

 

Poul Nielsons rapport

presenterades för Finlands arbetsminister Jari Lindström (till vänster), som representerade Finlands presidentskap. Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, till höger

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment