Både Danmark och Finland kommer att dras inför EU-domstolen om de inte ändrar regler som de har antagit för att motverka social dumpning genom missbruk av EU:s så kallade cabotageregler. Det meddelar Europeiska kommissionen som är på offensiven för att liberalisera marknaden för vägtransporter.
Att transportera gods inom ett land är som regel förbehållet landets egna åkerier. Men det finns gott om utländska lastbilar som kör internationella transporter på vägarna, och när förarna har lastat av det gods som de haft med sig från utlandet får de köra några inrikestransporter på vägen hem, så kallat cabotage. Syftet med det är att de inte ska behöva köra tomma tillbaka efter en internationell transport. Meningen är alltså att de ska återvända till ursprungslandet och inte komma tillbaka förrän vid nästa internationella transport.
Hur detta ska gå till regleras i en EU-förordning som gäller direkt i medlemsländerna. Enligt förordningen är det tillåtet att utföra upp till tre cabotagetransporter inom sju dagar efter att den internationella transporten har lossats. Men i många medlemsländer upplever både fackföreningar och arbetsgivarorganisationer att reglerna missbrukas av utländska transportföretag som mer eller mindre permanent kör inrikestransporter på deras territorium, och konkurrerar med betydligt lägre löner än dem som inhemska åkerier är tvungna att betala sina chaufförer. Det gäller även i de nordiska länderna.
Den svenska regeringen kommer därför i sin budgetproposition den 20 september att föreslå att Polismyndigheten får 25 miljoner kronor extra för att kunna ingripa mot cabotage som strider mot EU-förordningen. Danmark och Finland har gått längre än så. De har infört särskilda lagregler som kompletterar förordningen för att det ska bli svårare att kringgå den.
Men det är inte tillåtet att införa några andra begränsningar än dem som EU-rätten ställer upp, menar Europeiska kommissionen. I somras beslöt den följaktligen att dra Danmark och Finland inför EU-domstolen om de inte ändrar sin lagstiftning.
Finland är redan på väg att göra det nu under hösten, och i så fall lovar kommissionen att dra tillbaka sitt beslut. Danmarks transport- och byggnadsminister Hans Christian Schmidt underströk vid ett möte med den ansvariga kommissionären Violeta Bulc i början av september hur viktigt det är att finna gemensamma europeiska lösningar på de utmaningar med illojal konkurrens som vägtransportbranschen står inför. Annars kommer allt fler länder att införa egna regler som hindrar en väl fungerande inre marknad, förklarade han.
Kommissionen vill helst liberalisera marknaden för vägtransporter ytterligare och utfallet mot Finland och Danmark är en del av en större offensiv. Den har också tagit de första stegen mot att dra Frankrike och Tyskland inför EU-domstolen. Deras sätt att försöka motverka social dumpning på vägtransportområdet är att kräva att utländska transportföretag betalar sina förare tysk respektive fransk minimilön så snart de kommer in på tyskt eller franskt territorium. Att ställa sådana krav vid internationella transporter som bara har en marginell anknytning till landets territorium är en oproportionerlig begränsning av den fria rörligheten för tjänster och för varor, menar kommissionen.
I ett pressmeddelande aviserar den dock att den kommer att lägga fram förslag som ska skapa större klarhet om vad som gäller och effektivare tillsyn över de regler som ska tillämpas på anställningar i vägtransportsektorn.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.