Frustrerade gränspendlare i söder och hoppfullt gränssamarbete i norr

”Norge är vårt viktigaste grannland” var temat när Region Värmland höll seminarium under Arendalsveckan.  För medan stort fokus riktas mot de hinder som gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige innebär, pågår gränspendlingen och det gränsöverskridande samarbetet oförtrutet på andra ställen i Norden.

Förra veckan slöts ett avtal om samarbeten mellan universiteten i norska Tromsö, finska Lappland Uleåborg och svenska Luleå tekniska universitet. Samma dag, då aktörer från Finland, Norge och Sverige hade samlats för en tvådagars konferens ”Arctic Europe Forum, undertecknades också ett samarbetsavtal mellan Uleåborg, på finska Oulu, och Tromsö i syfte att stärka det arktiska partnerskapet. Där pekas ut fyra fokusområden; politiskt samarbete, trafiknät och tillgänglighet, utveckling av affärsverksamhet, kunnande och arbetskraft, turism, kultur och evenemang samt samarbete kring utbildning, forskning och innovationer.  Avtalet stödjer också ett utökat samarbete i hela det arktiska Europa.

– Vi har arbetat i flera år för att skapa kontakter mellan företag inom det arktiska området och avtalet innebär att vi får ett starkare politiskt mandat att jobba vidare, säger Maja Terning, exportkoordinator vid business Oulu och framför allt ansvarig att matcha norska och finska företag.

 – Det finns ett stort intresse för den arktiska regionen både på europeisk och nationell nivå, bland annat en bedömning om framtida investeringar på cirka 197 miljarder kronor fram till 2025. Vi som bor i den arktiska regionen är intresserade av att vara huvudaktörer i den utvecklingen. Vi vill ta och behålla initiativet, säger Petri Karinen, programchef för internationella frågor vid Business Oulu.

Hela Arktis som en arbetsmarknad 

Visionen är bland annat att se hela den arktiska regionen som en arbetsmarknad. I finska Oulu är arbetslösheten cirka nio procent, medan den i till exempel Tromsö är strax över två procent. Det innebär att det finns ett intresse från norsk sida att rekrytera finsk arbetskraft och att det är en möjlighet för arbetslösa finländare att få jobb i Norge. Att arbetskraften rör sig mellan Sverige och Finland har hittills fallit sig mer naturligt eftersom det finns en gammal tradition av rörlighet mellan länderna.

 – Norge känns mer avlägset för många finländare. Det tar därför längre tid att få finska arbetstagare att bege sig till Norge, trots att vi underlättat kommunikationerna så att det numera går att flyga direkt mellan flera städer i den arktiska regionen. Det finns också gränshinder som försvårar. En finsk elektriker måste till exempel utbilda sig ett halvår i Norge för att få arbeta där, berättar Petri Karinen.

I gränstrakterna mellan Västra Götaland, Värmland och Norge är däremot kontakterna sedan länge väl etablerade. Kanske är det en förklaring till att det oftare talas om gränspendling i Öresundsregionen än mellan gränsregionerna Sverige-Norge, trots att antalet är betydligt större där än mellan Sverige och Danmark. 

Värmland inte fattigt

På region Värmland är man däremot angelägen att lyfta de många kontakterna som sker över svensk-norska gränsen till nationell nivå. Idag klassas till exempel flera av de värmländska kommunerna som några av Sverige fattigaste och därtill med en arbetslöshet som ligger högre än riksgenomsnittet.  

Men verkligheten är en annan, konstaterade Bo Josef Eriksson och Linn Johansson, båda föredragande under Arendalsveckan. I Värmland pendlar 4,4 procent av arbetskraften till Norge. Den totala gränspendlingen till Norge handlar om drygt 30 000 personer. Det är nästan dubbelt så många som de svenskar som pendlar till Danmark.

Enligt arbetsmarknadsstatistiken har de flesta värmländska kommunerna lägre sysselsättning än genomsnittet i Sverige. Men räknar man in de som bor i Sverige och jobbar i Norge blir bilden en helt annan. Då ligger sysselsättningen i Värmland högre än riket i övrigt. I gränskommunen Årjäng stiger sysselsättning från den offentliga svenska statistiken 67,4 procent till 83,1 procent. Totalt beräknas de svenska norgependlarna ta hem 2,6 miljarder kronor i lön per år bara till Värmland.

 – Värmland är ett län mellan Sverige och Norge och vi önskar ordning och reda i statistiken för att ge en rättvis bild av Värmland, sade företrädarna för Region Värmland i Arendal.

Och medan det arktiska området i de nordiska länderna finner nya band för att sluta sig samman och Värmland sliter för att få fakta på bordet för att ge en rättvis bild av samarbetet över gränserna, kämpar gränspendlarna mellan Sverige och Danmark för att få bort de hinder som gränskontrollerna utgör. I somras gav Nordiska ministerrådet ut rapporten ”ID- och gränskontroller i Norden – effekter av ID- och gränskontroller i ett nordiskt perspektiv”.  Den visar att gränskontrollerna fungerar relativt smidigt, men att tågtrafiken mellan Malmö-Köpenhamn fortfarande sliter med sämre tillgänglighet och längre restider.  Det betyder att svenskarnas tillgång till danska arbeten som är möjliga att nå på en timmes restid har minskat med 322 000, visar en analys från Öresundsinstitutet.