Martti Ahtisaari: Vem skulle väl rösta på socialdemokraterna – som kapats av fackrörelsen?

Det är en dyster bild som ges i boken "Miten tästä eteenpäin" (ungefär "Hur går vi vidare?"). Boken sammanfattar 60 samtal som Martti Ahtisaari haft med sin rådgivare från presidenttiden, Jaakko Iloniemi, samt Tapani Ruokanen, fd chefredaktör för Suomen Kuvalehti och präst.

De är kompisar sedan länge. Nu har de nått mogen medelålder. De har alla redan utgett sina memoarer, men vill säga mer.

De tre har mötts under ett år, fört samtal som har bandats och skrivits ned, med avslutning sensommaren 2016. Nu kommer resultatet, och boken upprör många på vänsterkanten.

Kritisk diskussion med presidenten i centrum

Diskussionerna återkommer till SDP och facket, den ekonomiska krisen i Finland och den borgerliga regeringens inkompetens och oförmåga. Fackföreningsrörelsens oförmåga att tänka nytt leder till att Finlands ekonomi körs helt ner, enligt president Martti Ahtisaari.

De tre vill placera Finland i väst, både andligt och militärt. De diskuterar säkerhetspolitik, invandring, biståndspolitik och Ryssland. Det som har väckt mest debatt i Finland är emellertid de avslutande kapitlen kring SDP och fackföreningsrörelsen.

"Vänstern bromsar integrering -  gynnar inte facket"

Hur kan det komma som en överraskning att vi blir allt äldre, undrar debattörerna.

President Ahtisaari talar för arbetsplikt, för alla. Om människorna skulle förutsättas jobba, som ersättning för socialskyddet, skulle man också kunna sysselsätta de nyanlända invandrarna och flyktingarna. Till lägre lön, anser han.

Nyttigt arbete skulle utföras, invandrarna skulle få arbetserfarenhet och kunskap - och så småningom lön som de betalar skatt för. 

De övriga två påpekar att vänstern aldrig skulle godkänna den idén. Invandrarna skulle ju inte vara organiserade eller betala medlemsavgift till FFC, som motsvarar LO i Sverige. Och facket representerar ju bara de fast avlönade, som intresseorganisation för sysselsatta, pikar Ahtisaari.

"Hur kan man rösta på socialdemokraterna..."

Socialdemokraterna har fått mycket kritik, också i riksdagen.

Martti Ahtisaari instämmer:

-Hur kan man rösta på ett sånt gäng? Varför lät de fackföreningsrörelsen kapa makten?

Det är obegripligt att socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen nu håller på att skrota välfärdsstaten, fortsätter Ahtisaari.

Ahtisaari tar ställning för Jutta Urpilainen som förlorade partiledarposten i en knapp omröstning mot Antti Rinne vid partikongressen 2014. Det har kallats FFC:s revolution i SDP.

-Jag tycker att hon borde kandidera i presidentvalet för socialdemokraterna, säger Ahtisaari. Jag sade åt henne, att jag inte kan rösta på socialdemokraterna efter det som gjordes mot henne.

Politikerna kan inte fördela välfärd med skuld

Det nordiska välfärdssamhällets principer utmanas när man inte förmår producera tillräckligt mycket ekonomiskt överskott.

Facket har blivit de arbetandes rörelse. En intresseorganisation för dem som har en lön att försvara, utropar president Ahtisaari i en av diskussionerna som återges i boken.

Förr fördelade man den ekonomiska tillväxten, det var det som gav facket legitimitet.

Nu finns ingen tillväxt, men fördelningspolitiken fortsätter, med lånade pengar, vilket leder till ekonomisk kris, enligt Ahtisaari och hans meddebattörer. 

Vi får inte överprissätta oss

Jaakko Iloniemi, tidigare tjänsteman vid Utrikesministeriet mm talar i boken om maktspel. 
-Till exempel i fackförbunden finns det arvingar till de gamla kommunisterna, som kämpar om makten och motsätter sig all vettig förnyelse.

Globaliseringen har förändrat världen mycket mer än den vanliga medborgaren uppfattat. Finland kan inte längre ensamt bestämma över mycket, säger Iloniemi och Ruokanen.

Martti Ahtisaari instämmer: Handeln har förändrats helt på 30 år. Då var vi knutna till handeln med Sovjetunionen. Där fick man överenskommet pris oberoende av kvalitet. Men sen kom den internationella konkurrensen

- Måste vi igen gå igenom en utveckling där industrin struntat i mänskorna och flyttar produktionen till nya platser, Bangladesh och så vidare? undrar Ahtisaari.

Om det fanns förstånd bland arbetstagare och -givare skulle förhandlingarna vara helt annorlunda. Man skulle veta att vi inte klarar oss, om vi överprissätter oss själva. Den som gör billigare bestämmer priset. Om man delar på det intjänade klarar vi oss.

Hård kritik besvaras hårt

En orsak till de hårda orden mot facket och SDP anses vara att Ahtisaari fortfarande är bitter över att han fick sitta som president endast i sex år, 1994-2000. Sedan fick han motkandidater från det egna partiet SDP och valde att inte kandidera.

Martti Ahtisaari grundade  år 2000 Crisis Management Initiative, en oberoende, ideell förening som arbetar för en hållbar säkerhet i världen. Han fick Nobels fredspris år 2008 för sin insats som fredsförhandlare i Indonesien.  Bilden är från Oslo när Ahtisaari mötte pressen dagen innan ceremonin.

SDP:s ordförande Antti Rinne att inte tro att SDP:s tidigare president Martti Ahtisaari verkligen menar att löntagarna  överprissätter sitt arbete. Många finländare har redan problem med att klara sina kostnader för livet, säger han i en  intervju för tidningen Demokraatti.