Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Tak för vinster i välfärden väcker starka känslor i Sverige
Tak för vinster i välfärden väcker starka känslor i Sverige
Nyhet

Tak för vinster i välfärden väcker starka känslor i Sverige

| Text: Gunhild Wallin, foto: Regeringskansliet

Det blev genast gräl om innehållet, när den så kallade Välfärdsutredningen presenterades den 8 november och där förslaget är att vinster i välfärden begränsas. De borgliga partierna vill ha bort taket på sju procent, medan Vänsterpartiet pressar regeringen till ännu tuffare åtgärder mot vinster.

Det var en diger lunta på över 700 sidor, som regeringens särskilde utredare Ilmar Reepalu presenterade för en välbesökt presskonferens i regeringens pressrum på Rosenbad i Stockholm. Utredningen tillsattes 2015 har länge kallats Välfärdsutredningen, men presenterades nu under namnet ”Ordning och reda i välfärden”.  Syftet med utredningen har varit att säkerställa att skattepengar ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott ska gå tillbaka till verksamheten där de genererats. Utredningen har också tittat på reglerna som gäller när privata aktörer får i uppdrag att bedriva vård, skola eller omsorg.

– Mycket av det vi föreslår kunde man önska hade funnits på plats för 20 år sedan, då hade vi haft en lite enklare situation, sa Ilmar Reepalu. 

Ilmar Reepalu gav i sin presentation av utredningen flera skäl till varför utredningen landat i ett förslag som innebär ett generellt tak för vinstuttag på sju procent på så kallat operativt kapital, samt 0,35 procent av statslåneräntan. Totalt innebär det att det blir ett tak för vinstuttag på cirka tio procent. Resten av vinsten föreslås gå tillbaka till verksamheterna, vilket enligt utredningen skulle innebära fyra, fem miljarder tillbaka till verksamheterna och öka utrymmet för bemanning, kompetensutveckling och andra kvalitetshöjningar. Utredningen föreslår också att det ställs hårdare krav på de företag som vill vara verksamma inom vård, skola och omsorg, bland annat krav på relevant utbildning inom välfärdsområdet och också ekonomiska stabilitet.

– Ifall de fyra, fem miljarderna istället används i verksamhet kommer de att leda till bättre kvalitet. Det är det viktiga, att skattepengar används för att skapa bättre kvalitet i verksamheterna, säger Ilmar Reepalu.

Tre koncerner dominerar 

Tanken bakom privatiseringen som sköt fart i slutet av 80-talet var bland annat att öka valfriheten för brukarna, men under årens lopp har många, små verksamheter köpts upp och numera står de tre största koncernerna för ca 40 procent av den privata verksamheten inom hela välfärdsområdet. Den ideella sektorns del inom välfärdsområdet är relativt liten i Sverige och har inte ökat under de senaste decennierna. 

Tre stora privat aktörer inom hälso- och sjukvården 2014

FöretagOmsättning, SEKVinst, SEK
Praktikertjänst 9 812 000 000   487 000 000
Capio 6 501 000 000   406 000 000
Aleris 4 315 000 000 - 307 000 000

De tre största privata aktörerna inom hälso- och sjukvården omsätter för mer än 20 miljarder kronor, vilket är ungefär 50 procent av den svenska vårdmarknaden. Källa: Dagens Samhälle

Det har också diskuterat om utredningen skulle föreslå krav på bemanning eller andra kvalitetskrav, men nöjer sig i huvudsak med ett vinsttak. Motiveringen är att ökade krav på kvalitet skulle öka den administrativa bördan, tid och energi som istället bör användas till kärnverksam. Ilmar Reepalu poängterade också i sin presentation att kvalitet är en komplicerad sak att mäta. Är till exempel betyg det mest relevanta mätinstrumentet i en skola, eller riskerar det istället att skapa höga betyg utan riktig täckning i kunskap? Utredningen konstaterar också, inte minst inom skolans område, att privatisering leder till en ökad selektering av elever, till exempel har 55 procent av eleverna i de privatdrivna skolorna akademiskt utbildade föräldrar.

Starka känslor

Diskussionen om vinster i välfärden har pågått länge i Sverige och har kännetecknats av starka känslor och en kraftig polarisering. På ena ytterkanten finns Vänsterpartiet, som vill förbjuda varje form av vinstuttag i de företag som är verksamma inom vård, skola och omsorg. På andra sidan finns de borgliga partierna och arbetsgivare- och branschorganisationerna. Sverigedemokraterna har svängt i frågan och gjort klart att de kommer att stödja allianspartierna, vilket innebär att det inte finns majoritet i riksdagen för förslaget att införa ett sju procentigt tak. Samtidigt är en majoritet av befolkningen emot vinster i välfärden, enligt den så kallade SOM-undersökningens mätningar 2015.

Debatten efter utredningen lät heller inte vänta på sig, även om den snabbt hamnade i skymundan av USA:s presidentval. Av de första reaktionerna att döma tyder dock allt på att debatten kommer att fortsätta och troligen bli en valfråga också i nästa riksdagsval.

"För fokuserad vid vinsten" 

– Ilmar Reepalu missar de stora problemen och är helt fokuserad bara vid vinstfrågan. Det är en politiserad produkt, andemeningen är djupt skeptiskt till allt som har med privat företag och valfrihet i välfärden att göra och ser dessutom ingenting som har med kvalitet att göra, sa moderaternas finanspolitiske talesman Ulf Kristersson i en debatt i Sveriges Radios Studio 1 samma dag. 

Han, liksom de andra borgliga partierna och inte minst branschorganisationerna för de privata aktörerna inom välfärdsområdet, anser att utredningens förslag är förödande för välfärdsområden. Många företag kommer att lämna en bransch, som väl behöver de privata aktörerna, enligt kritikerna. Däremot är brist på kvalitet inom skola, vård och omsorg aldrig acceptabelt, varken hos privata välfärdsaktörer eller hos kommunerna, sa Ulf Kristersson.

Slöseri med skattepengar?

– Det är djupt provocerande både om något företag tjänar pengar på dålig kvalitet eller om kommunerna slösar bort skattepengar, sa Ulf Kristersson.

Civilminister Ardalan Shekarabi, som deltog i samma debatt, kontrade med att det inte finns något annat land i Europa, där man har gått så långt med att släppa in vinstdriven verksamhet i det offentligt finansierade skolan.

– Även om vi skulle släppa in Ilmar Reepalus förslag så tillåter vi sju procent vinst, vilket är mer marknadsliberalt än i något annat land i Europa, sa civilminister Ardalan Shekarabi.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment