Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2019 i Nordiskt projekt: varför blir så få flickor ingenjörer?
Nordiskt projekt: varför blir så få flickor ingenjörer?
Nyhet

Nordiskt projekt: varför blir så få flickor ingenjörer?

| Text och foto: Björn Lindahl

Många av framtidens jobb kommer att handla om digitalisering, att utveckla artificiell intelligens och robotar, samt bioteknik. Men allt för få flickor väljer att studera de ämnen som är viktigast på dessa områden. De nordiska arbetsministrarna vill veta varför.

- Jag är själv lärare i matematik och fysik. Jag vet att många tjejer är intresserade av ämnena. Men många unga människor har en allt för smal bild av vilka yrken ämnena leder till och vad man faktiskt får göra, säger Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

- Att jobba som ingenjör eller att jobba med den nya tekniken, innebär att du är med på att forma framtidens klimatlösningar, framtidens samhällslösningar och framtidens välfärdslösningar, påpekar hon.

- Det är viktigt att vi breddar bilden så att man vet hur många olika jobb du kan göra om du fortsätter att studera inom de här ämnena. Det är viktigt för att vi inte ska förlora all den kapacitet och kompetens som vi idag faktiskt missar i den kvinnliga befolkningen.

Vad ligger bakom snedvridningen?

På det nordiska arbetslivsministermötet i Reykjavik den 3 april beslöts det att ge pengar till ett projekt som både ska se på utbildningsinstitutionerna och på arbetsmarknaden.

Var är det snedvridningen uppstår? Bör undervisningen ändras så att den passar bättre för flickor? På en kurs anordnad av Google som AiN besökte, kunde kvinnor lära sig att koda. Som praktiskt exempel fick de lära sig hur man lade ut kattvideor.

- Jag tror inte ett dugg på det där! Det tror jag bara är löjligt, faktiskt. Försök inte göra matematik eller fysik rosa! Tjejer gillar matematik och naturvetenskap och är duktiga på det. Problemet är att de inte väljer den yrkesbanan. Det tror jag är för att de som de flesta unga människor har en för dålig kunskap om vad yrkena innebär i praktiken.

Vad sker i arbetslivet?

Men även de som väljer en sådan yrkesbana kan mötas av en kultur där kvinnor inte känner sig välkomna.

Forskningsprojektet ska därför också ha fokus på hur arbetslivet främjar hållbarhet och jämställdhet inom STEM-yrken (förkortningen kommer från engelskans Science, Technology, Engineering and Mathematics).

Utvecklar arbetsmarknadens parter inkluderande arbetsmiljöer, vilka är karriärvägarna och går yrkena att kombinera med familejlivet?

För lite kunskap 

Ylva Johansson tror att det viktigaste är att informationen om arbetslivet måste bli bättre. Det är inte utbildningen i sig som behöver göras om.

- Nej, det gäller att visa vilka spännande yrken det faktiskt leder till.

- Unga människor har för dålig kunskap generellt om arbetslivet. Men det vi ser är att många unga, inte minst tjejer, vill ha ett yrke där man gör en skillnad och där man kan ta ansvar för samhällsutveckling och miljöproblem, säger hon.

- Man vill ha ett arbete med bra lön, förstås, och goda arbetsvillkor, men man vill också bidra till samhällsutvecklingen i sitt arbete. Och det gör du om du utbildar dig till ingenjör till exempel. Du sitter inte och navelskådar in i en konstig lösning, utan du är faktiskt med på att forma framtiden.

Projektet kommer genomföras av Nordiska ministerrådets samarbetsorgan NIKK (Nordisk information för kunskap om kön). Det förväntas bli färdigt innan slutet av 2020. I projektet ingår också att göra en nordisk jämförelse och en utblick – hur hanterar länder utanför Norden snedrekryteringen inom STEM-området?

Ingenjörer utformar samhället

Flickor väljer sällan ämnen som behövs för att bli ingenjörer. Men det är i det yrket man verkligen får utforma samhället. Här installeras en ny och kreativ lekplats i Töyen i Oslo. 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment