Ny teknik leder till polarisering av arbetsmarknaden

- Massiv arbetslöshet orsakad av den tekniska utvecklingen är osannolik. Däremot kommer många arbeten att förändras och omställningarna kan bli svåra, sa Stijn Broecke från OECD, när han nyligen föreläste på ett seminarium om framtidens arbetsmarknad, arrangerat av det svenska Arbetsmarknadsdepartementet

Stijn Broecke, är ekonom och en av huvudförfattarna till årets upplaga av OECD:s Employment Outlook. Rapporten berör bland annat frågor som: Hur många jobb kommer till, respektive försvinner på grund av ny teknik? Hur vanliga är de så kallade atypiska jobben, som ofta återfinns inom plattformsekonomin, och hur ser det sociala skyddsnätet ut för desssa atypsika jobb?

Liknande frågeställningar är i hög grad också aktuella för de nordiska länderna och sedan 2018 pågår ett treårigt forskningsprojekt finansierat av Nordiska Ministerrådet som rör framtidens arbetsmarknad och hur den kommer att påverkas av den tekniska utvecklingen. Ett trettiotal forskare från alla de nordiska länderna samarbetar kring sju olika teman, varav nummer två handlar om digitalisering och robotisering och dess möjligheter och utmaningar för den Nordiska modellen. 

De högkvalificerade jobben har ökat

Professor Tomas Berglund vid sociologiska institutionen är en av de forskare som deltar i det nordiska forskningsprogrammet. Samtidigt är han med i ett femårigt forskningsprojekt om utmaningar och polarisierng på den svenska arbetsmarknaden, finansierat av Forte. Han deltog i seminariet den 26 auguti på temat ”Digitalization at work: towards polarization or upgrading”.

 - Vi ser att det blivit en uppgradering av arbetskraften, med fler högkvalificerade jobb. Ny teknik slår ut rutinartade arbetsuppgifter, förutom de som är personcentrerade, sa Tomas Berglund.

Tomas Berglund, forskare på Göteborgs universitet, har studerat vilka jobb som försvinner i den nya ekonomin.

Forskarna har undersökt förändringar på arbetsmarknaden mellan åren 2000 och 2015 genom att utgå från meddellönen för heltidstjänster och dela upp dem i fem delar - kvintiler. Genom att följa utvecklingen år från år har de kunnat se hur arbetskraften rört sig på arbetsmarknaden. Exempel på arbeten i den första kvintilen, det vill säga de lägst avlönade, är hushållsarbete och restaurangjobb, städare och jobb inom personlig omvårdnad. I den andra kvintilen återfinns till exempel kontorsarbetare, i den tredje bokförings- och redovisningsassistenter, i den fjärde till exempel högskoleutbildade administratörer samt socialarbetare, lärare och psykologer och i den femte arkitekter, ingenjörer, chefer med flera.

- Uppgradering är tydlig i Norge, medan det är synliga tendenser på polarisering i Danmark. Finland visar en svag tillväxt på arbetsmarknaden och den generella tendensen i Sverige är uppgradering, sa Tomas Berglund.

Starkare polarisering i privat sektor

I Sverige har cirka 500 000 nya jobb tillkommit inom de två högsta kvintilerna under de femton år forskarna följt utvecklingen. Samtidigt har 91 000 jobb försvunnit i den andra kvintilen, enligt Tomas Berglund.

- Vi ser en starkare polarisering inom privat sektor än offentlig och också mer polarisering mellan män än mellan kvinnor, säger Tomas Berglund.

En förklaring till att det i Sverige skett en ökning av arbeten bland de lägst avlönade framför allt i privat sektor är att delar av vård och omsorg privatiserats och att andelen anställda inom omvårdnad i privat sektor har ökat med 174,6 procent under den studerade femtonårsperioden, samtidigt som 67 000 från samma yrkesgrupp försvunnit från offentlig sektor. Den grupp som ökat näst mest i privat sektor är arkitekter, ingenjörer och motvarande yrkesgrupper, medan offentlig sektor har sin största tillväxt bland chefer och högre tjänstemän. Kvinnorna har blivit fler i de mest välbetalda jobben och färre i de allra lägst avlönade.

Osäkrare villkor för de lägst avlönade

Utvecklingen visar också att infödda svenskar blivit färre i de lägst avlönade yrkena, medan antalet utlandsfödda ökat i de två lägsta löneklasserna. Likaså ökar antalet tillfälliga jobb i de tre lägsta lönekvintilerna.

- De lägst betalda arbetena har blivit mer osäkra och består i ökande grad av människor med utländsk bakgrund, sa Tomas Berglund,

Också OECD:s rapport visar på tendenser till en växande polarisering i kölvattnet av ett allt mer teknikintensivt arbetsliv. Visserligen verkar det inte finnas tecken på att tekniken ska leda till massiv arbetslöshet, snarare tvärtom. Under de senaste arton åren har jobben blivit fler i stort sett i alla OECD-länder, men de har förändrats. Antalet tillverkningsjobb har minskat med 20 procent, medan servicejobb ökat med 27 procent. Prognosen för framtiden är att fjorton procent av jobben kommer att bli automatiserade och 32 procent kommer att bli starkt påverkade. Och de jobb som ökar i antal är högkvalificerade – under de senaste 20 åren har de ökat med 20 procent. Många vuxna saknar den efterfrågade kompetensen för de jobb som nu växer i antal. Till exempel saknar sex av tio arbetstagaren grundläggande datorkunskaper inom OECD-länderna.

- Många kommer troligtvis att behöva ändra yrke och den stora frågan är hur denna omställning ska hanteras? Att utveckla kompetens är avgörande, sa Stijn Broecke.

De som redan har får mer

Men OECD:s undersökning visar att det inte är dem som bäst behöver det, som får kompetensutveckling. Tvärtom. De som har bäst utbildning, har liten risk för att förlora jobbet genom automatisering och har fasta heltidsanställningar, får betydligt fler möjligheter till vuxenlärande än de lågutbildade, egenanställda eller arbetstagare med tillfälliga anställningar.

- Problemet är de mest sårbara arbetstagarna är de som har minst chanser att få delta i vuxenlärande, sa Stijn Broecke.

Han efterlyste ett annat tänkesätt kring vuxenlärande både hos företag och individer och ett aktivt arbete för att minska de barriärer som finns för kompetensutvecking. Han vill också se öronmärkta satsningar för kompetensutveckling för de som behöver det bäst och efterlyste ett system där flera delar på den ekonomiska bördan av ett mer omfattande vuxenlärandeprogram.

Många står utanför trygghetssytemen

OECD-rapporten pekar också på behovet av att ingen arbetstagare ska vara utelämnad till sig själv, utan att de sociala trygghetssystemen behöver justeras för att omfatta också den växande grupp som inte har fasta heltidsanställningar. Till exempel saknade i genomsnitt för OECD-länderna två av tre arbetssökanden arbetslöshetsersättning 2016. I vissa länder får troligtvis mellan 40-50 procent av dem som inte har fast heltidsjobb ingen ersättning vid arbetslöshet.

OECD har en rad förslag för att få fler arbetstagare att omfattas av sociala trygghetssystem. Framtidens arbetsmarknad är inte ristat i sten. Med rätt politk och institutioner kan den bli mer inkluderande, bland annat genom att rikta åtgärderna mot de som behöver dem mest.