Nordens regeringar: Alla måste vara med på klimatomställningen

”Så skimrande var aldrig havet”, sjöng tre unga kvinnor a capella vid invigningen av Nordiska rådets 71:a session, som hölls i Stockholm den 29 till 31 oktober. En text från en annan tid och värd en tanke, när åtta miljoner ton plast dumpas i haven varje år.

Tema under sessionens toppmöte med de nordiska statsministrarna var: "Hur kan den nordiska samhällsmodellen utveckla och bidra till hållbar omställning?" Och tveklöst fanns en stark enighet om att klimatfrågorna och arbetet för en hållbar utveckling måste sättas högst upp på dagordningen i det nordiska samarbetet och i de nationella parlamenten.

I de medlemsländer av Nordiska rådet som ligger mitt i havet är klimatförändringarna nära och synliga. Haven skimrar inte som förr och miljöförstöringarna förändrar villkoren för natur och näringsunderlag.

– Vi är beroende av att havet ska ha det gott. För oss handlar hållbar utveckling om att utnyttja havet på ett hållbart sätt, sa den färöiske samarbetsministern Kaj Leo Holm Johannesen, som för dagen ryckte in för lagmannen Bárður á Steig Nielsen.

Ö-nationer särskilt utsatta

Han berättade hur han som barn följde med sina föräldrar till några av de västligaste öarna och himlen var svart av lunnefåglar. När han nyligen besökte samma plats fanns knappt en lunnefågel.

 – Utan tvivel sker förändringar i naturen och jag blir ledsen när jag ser hur drastiskt naturen har förändrats på Färöarna under de senaste 20 åren, sa Kaj Leo Holm Johannesen.

 Också vicelantråd Camilla Gunell från Åland berättade om väl synliga förändringar i naturen.

 – 20 procent av våra skogar förstördes av stormen Alfride och elen var borta i många dagar. Sommaren 2018 torkade hela skörden bort och i år var det regnet. Öar förefaller först drabbade av alla, sa hon.

Statsministrarna och representanterna från de självstyrande områdena hade fem minuter vardera till sitt förfogande för att ge sin syn på klimatfrågorna. Trots dystra rapporter och berättelser från framför allt ö-nationerna, så var det sammanfattande budskapet att de nordiska länderna står väl rustade för att klara att skapa en hållbar utveckling. Enigheten verkade också stor på att det är den nordiska modellen som är nyckeln.

 – Det är naturligt och riktigt att lägga energi på grön omställning.  När vi ska välja väg för det ska vi tro att vår samhällsmodell, som gett oss så mycket värdefullt, också fungerar inom det här området. Vi ska göra detsamma som vi gjorde vid industrialiseringen och under efterkrigstiden och finna kollektiva lösningar, sa danska statsminister Mette Frederiksen.

Omställning utan att olikheter ökar

Kollektiva lösningar och att få med sig alla på de nödvändiga omställningarna var ett tema för alla talarna. Det kommer att behövas strukturella förändringar och det är viktigt att de sker utan att olikheterna ökar. Om några länder kan klara detta, så är det de nordiska. Genom samarbete kan allas länders styrkor komma till användning.

 – Politiken ska gå först och sprida hopp att politik betyder något, sa Mette Frederiksen.

Till skillnad från många tidigare omställningar lyfte flera av de nordiska ledarna fram att denna måste gå snabbt och att det är dags att handla nu. Att stå stilla är inte ett alternativ.

 – Om vi står stilla när världen går framåt, så går vi i verkligheten bakåt, sa Norges statsminister Erna Solberg.

 Hon påpekade att klimatomställningen kommer att bli krävande. Därför är det viktigt att vara ärlig i vad det innebär och att få medborgarna med på tåget, så de inte anser att politikerna trycker ner beslut som inte är förankrade. Det skapar alltid problem, konstaterade hon.

Livslångt lärande måste underlättas

Sveriges statsminister Stefan Löfven tog i sitt tal avstånd från de dysterkvistar som varnar för att alla jobb försvinner.

– Den nordiska modellen har lyft våra länder från fattigdom till välfärd. Även om vi nu står inför den största omställningen hittills, har vi världsrekord i omställning. Att klara detta är vår skyldighet till ungdomarna och våra länders välfärd, sa han.

 Stefan Löfven betonade vikten av att också de nordiska industriföretagen är med på förändringen.

 – Alla de nordiska näringslivsorganisationerna, som sammantaget representerar 115 000 företag, vill vara med och skapa ett klimatneutralt samhälle. De ser att det kan bli en konkurrensfördel, sa Stefan Löfven.

 På presskonferensen efter toppmötet frågade Arbeidsliv i Norden hur omställningen kommer att påverka arbetsmarknaden. Löfven betonade att omställningen redan är långt på väg när det gäller automatisering och digitalisering i de nordiska länderna. Han håller heller inte med de som ropar varningssignaler om att det inte kommer att finnas jobb kvar – det kommer det att finnas. Men att skapa ett klimatneutralt samhälle kommer att förändra jobben. Genom samarbete mellan politik, företag och utbildningsinstitutioner vill Stefan Löfven att det livslånga lärandet blir verklighet. 

– Detta är ett viktigt besked – det ska finnas medel till utveckling och omställning så att alla känner sig trygga med att de också är med i detta framtidsprojekt, sa Stefan Löfven.