Efter många års utredningar och svåra förhandlingar har EU-länderna blivit eniga om nya regler för vägtransportsektorn. De nya reglerna kommer att införas 2021 och kommer då också att gälla i Norge och Island.
Det är EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet som förhandlade i en sista nattmangling. De blev eniga klockan halv sju på torsdagsmorgonen den 12 december.
Den nya lagstiftningen ska formellt godkännas av rådet och parlamentet. Efter det har de 28 medlemsländerna i EU ett och ett halvt år på sig att genomföra lagändringarna i sina länder. Reglerna kommer också att gälla inom EES, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein.
– Överenskommelsen innebär att alla som kör inrikestransport i Sverige ska göra det med svenska löner och arbetsvillkor. Befinner man sig permanent i Sverige, ska man registrera bilen och betala skatt i Sverige, säger den svenska EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S) i ett uttalande.
Det är framförallt på tre områden som de nya reglerna kommer att gälla:
Det europeiska transportarbetarförbundet, ETF, välkomnar det nya mobilitetspaketet. Förbundet har bland annat fått igenom sitt krav på att den senaste generationens färdskrivare ska installeras på lastbilarna, vilket gör det möjligt att kontrollera att kör- och vilotider hålls.
- Vi välkomnar att lätta transportfordon också kommer omfattas av EU:s regler, vid sidan om de tunga lastbilarna, skriver ETF i en kommentar.
Att lastbilarna regelmässigt måste återvända till sina hemländer är också ett viktigt krav för att kunna bekämpa att brevlådeföretag upprättas i vissa länder med sämre lönevillkor, samtidigt som lastbilarna aldrig befinner sig där, anser ETF.
Enigheten om mobilitetspaketet innebär inte att alla frågor om vägtransporter har lösts. Vid transporter som kombinerar lastbilskörningen med flyg eller sjöfrakt är det fortfarande de enskilda länderna som avgör vilka lönevillkor som ska gälla.
Samtidigt pågår också flera rättegångar i nationella domstolar och EU-domstolen om vem som ska ses som den reella arbetsgivaren.
I ett fall, där förarna var anställda i det cypriotiska företaget AFMB, som har avtal med flera nederländska företag, har generaladvokaten Priit Pikamäe i EU-domstolen landat på den så kallade ”ank-testen” för att avgöra vem som egentligen är arbetsgivare.
”Om en fågel går som en anka, simmar som en anka och kvackar som en anka, så är det förmodligen en anka.”
Frågan var vilket lands pensionsrättigheter som skulle gälla.
Generaladvokatens råd till EU-domstolen är att det är realiteterna som avgör. Kreativa bolagskonstruktioner ska inte kunna användas för att minska arbetstagarnas rättigheter. Eftersom förarna aldrig arbetade på Cypern kan det inte vara där arbetsgivaren är:
- Den som går som en arbetsgivare, simmar som en arbetsgivare och kvackar som en arbetsgivare, är troligen arbetsgivaren, skriver de två norska juristerna Dag Sørlie Lund och Juni Nyheim Solbrække i advokatbyrån Hjort, i en debattartikel i dn.no.
Förslag till avgöranden är inte bindande för EU-domstolen, men det följs ändå ofta. Om resultatet upprätthålls, kommer det i norska sammanhang ha betydelse för vilket nationalt pensionssystem arbetstagarna ska tillhöra när de utför uppdrag för norska företag, men formellt är anställda i utländska företag, skriver juristerna.
Danmark är på väg att införa lagstadgad minimilön för utländska förare som kör cabotage och så kallade kombitransporter i landet. Dansk arbejdsgiverforening (DA) och Fagbevægelsens hovedorganisation (FH) har slutit ett avtal om hur det bör gå till och en utredning tillsatt av regeringen väntas i dagarna lägga fram ett förslag till lag som ska förverkliga parternas önskemål.
Lastbilsförarna offrades för att få en enighet inom EU när ändringarna i utstationeringsdirektivet klubbades igenom i början av sommaren.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.