Island: Invandrarna har fått fler rättigheter

Indextalen från MIPEX, som är ett internationellt samarbete om att mäta hur integrationspolitiken ser ut i 52 länder, används ofta för att jämföra integrationspolitiken mellan olika länder. Den säger emellertid inte något om hur vällyckad politiken är. Ett land som bara tillåter immigration av högutbildad arbetskraft kan till exempel få bättre resultat än ett land som tar emot en stor andel lågutbildade flyktingar. Arbeidsliv i Norden gjorde en bredare genomgång av hur MIPEX index är uppbyggt när talen för Norge släpptes.

Så här ser det ut i Norden:

Den främsta förklaringen till att Island får fler poäng i MIPEX 2020 är att landet först började ta emot invandrare i större utsträckning efter år 2000. Den ekonomiska krisen 2008 gjorde att invandringen minskade kraftigt, för att återigen öka efter 2015.

Källa: Statistics Iceland

 Av en befolkning på 364 134 den 1 januari 2020, var 55 354 invandrare. Det motsvarar en andel på 15,2 procent. Den överlägset största gruppen har invandrat från Polen, 20 477 personer, eller en dryg tredjedel av alla invandrare. Därefter är Litauen och Filippinerna de länder som flest invandrare kommer ifrån.

På grund av att det länge var så liten invandring hade inte Island genomfört någon lagstiftning som skyddar invandrare från diskriminering, eller några myndigheter som invandrare kunde vända sig till om de ansåg sig diskriminerade.

2014 var därför Island det land som hade den sämsta integrationspolitiken i Norden, enligt MIPEX.

Men mycket har skett sedan dess:

- Tidigare klassade MIPEX Island inställning till integraton som "invandring utan integration", eftersom invandrarna i Island saknade så många grundläggande rättigheter för att kunna delta som jämlikar i det isländska samhället. Nu drar invandrarna nytta av en "övergripande inställning" till integration, som säkrar grundläggande rättigheter och stöd för att ha samma möjligheter. Ändringen kan ses som att Island insett att det är ett invandringsland på samma sätt som alla andra västeuropeiska länder.

Framförallt nämns den lagstiftning som införts som skyddar både islänningar och invandrare från diskriminering på grund av ras, etnicitet eller religion; upprättandet av ett jämställdhetsdirektorat, samt att invandrare också kan anställas i offentliga jobb.

MIPEX index mäter politiken inom åtta områden. Diagrammet visar att den största förändringen som skett är att lagstiftningen och åtgärderna mot diskriminering har förbättrats. Indexen för de olika områdena vägs ihop till ett övergripande index. Du kan läsa rapporten för Island här.

Sverige begränsade, men Danmark ännu mer

Den stora flyktingvågen 2015 – 2016 gjorde att Sverige införde begränsningar i rätten till familjeåterföreningar, vilket gjorde att landet föll ett poäng i Mipex index. Även i Norge minskade index, med tre poäng, medan index för Finland ökade med tre poäng under samma period.

Störst negativ ändring skedde i Danmark, vars index minskade med fyra poäng i Mipex 2020. Landet  hamnar i den grupp av länder som Mipex kallar länder med "tillfällig integration". Landets integrationspolitik beskrivs på följande sätt:

- Utländska medborgare kan dra nytta av tillgång till grundläggande rättigheter och visst stöd för lika möjligheter, men de har ingen säkerhet på längre sikt för att de kan bosätta sig permanent, investera i integration och delta som fullvärdiga medborgare. Danmark är ett av de mest otrygga länderna i gruppen med "tillfällig integration", med en politik som påminner om den som finns i Österrike och Schweiz. Medborgar från länder utanför EU lämnas utan trygghet i Danmark, som bara får 17 indexpoäng av 100 - nästan det mest otrygga landet av alla de 52 Mipex-länderna, vid sidan av Österrike.