Antalet medborgare från andra nordiska länder som blev norska medborgare mer än tiofaldigades under 2020. Från 1 januari det året blev det tillåtet med dubbla medborgarskap i Norge. 1 905 personer ansökte om att även bli norska medborgare.
- Vi hade förväntat en ökning 2020, men den var större än förväntat, säger Linda Kartawich, områdesledare i det norska Utlendingsdirektoratet, UDI.
Det var flest svenska medborgare som ansökte om norskt medborgarskap, 1 008 personer.
En av dem var Pernilla Cederlöf, som flyttade till Norge 2009 och träffade en man där, också svensk. De har nu två barn.
- Vi har pratat om det här länge men det var inte aktuellt att avstå från våra svenska medborgarskap. Det som gjorde att vi beslöt oss för att ansöka var corona. Vi tyckte att Norges strategi var bättre och att det inte var fel att vara medborgare här. Det kändes lite mer beskyddat.
- Så var det praktiska saker som att man måste resa till Sverige och förnya passet och inte minst rätten att få rösta i det land man bor i.
För nordiska medborgare som ansöker om ett norskt medborgarskap är kravet att kunna visa sitt nuvarande pass eller annan identifikation, samt ett utdrag från straffregistret att man är ostraffad. Har man bott mer än sju år i Norge räcker det med ett utdrag från det norska registret. Det krävs inte att man gör ett medborgskapsprov, som för andra nationaliteter. Trots att det är ganska blygsamma krav på dokumentation har det stora antalet ansökningar och coronapandemin lett till långa väntetider.
Efter att ansökningen har gjorts på nätet, ska man hämta ett utdrag ur straffregistret hos polisen.
- När man fått polisintyget ska man ta med det till ett möte hos UDI. Länge fanns det inga tider alls där. Jag kontrollerade varje dag och i september fanns det plötsligt några tider så att först jag och sedan min man kunde slutföra ansökningen. När vi väl fått mötet tog det bara en vecka innan allt var klart, berättar Pernilla Cederlöf.
Mot slutet av 2020 var väntetiden i genomsnitt 145 dagar. I Oslo, som har flest ansökningar, låg den på 300 dagar, visar UDI:s statistik.
Linda Kartawich säger att extra resurser kommer att sättas in under 2021:
- Det har varit en utmaning både kapacitetsmässigt, med många ansökningar, men också opå grund av situationen med covid-19. Under 2021 kommer UDI tillföras 25 miljoner kronor och polisen 36,5 miljoner kronor för att hantera ansökningarna om dubbelt medborgarskap. Det motsvarar ett tiotal extra årsverk.
Det gläder Erik Leifssøn, som är dansk, planerar att ansöka om norskt medborgarskap och arbetar på Foreningen Nordens sekretariat i Oslo:
- Jag är överraskad att höra att det är så långa väntetider. Det visste jag faktiskt inte om, säger han.
Erik Leifssøn träffade en norsk kvinna som studerade i Danmark och flyttade 2014 med henne till Oslo, där han själv tog en mastergrad.
- Vi har beslutat oss för att bli boende här. Jag är intresserad i politik, så för mig är det viktigt att ett dubbelt medborgarskap ger mig möjlighet att påverka politiskt i det land jag bor i.
En del av de som ansökt om dubbelt medborgarskap är ursprungligen norska medborgare som tvingades avsäga sig sitt gamla medborgarskap när de gifte sig med en person från ett annat land. Hur stor den gruppen är finns det inte statistik på.
Det var flest svenskar, mer än dubbelt så många som antalet danskar, som ansökte om medborgarskap i 2020. Men ökningen var procentuellt mycket större för andra nordbor jämfört med 2019.
De nordiska ansökningarna är bara en tiondedel av det samlade antalet ansökningar om att bli norsk medborgare. 19 469 ansökte och fick ett medborgarskap 2020, en ökning på 48 procent jämfört med 2019. Den största gruppen var somalier, 2 978 personer och eritreaner, 2 750.
Både Erik Leifssøn, till vänster på bilden ovanför, och Pernilla Cederlöf har blivit bosatta i Norge på grund av kärleken. Pernilla fick sitt dubbla medborgarskap 2020 - liksom 1905 andra nordbor.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.