Hur har Norden klarat coronakrisen - fram till nu?

Coronapandemin, som deklarerades av Världshälsoorganisationen WHO den 11 mars 2020, ledde inledningsvis till ett kraftigt fall på börserna, där aktiernas värde föll med en tredjedel, mätt med det viktigaste amerikanska börsindexet. Arbetslösheten ökade mycket snabbt. Krisen kan i omfattning jämföras med börskraschen 1929 som ledde till depressionen på 30-talet, oljekrisen på 70-talet och finanskrisen som inleddes 2008.

Men det finns en stor skillnad:

- Coronakrisen är inte utlöst av ekonomin i sig själv, men av en oförutsedd extern händelse, en pandemi. Coronakrisen kan därför beskrivas som en sorts naturkatastrof, som bekämpats med omfattande smittskyddsåtgärder vilka hämmade den ekonomiska aktiviteten i samhället, skriver Martin Eggert Hansen, Stig Yding Sørensen och Tine Andersen.

De nordiska länderna fick ett brant fall i BNP efter att pandemin slog till i mars 2020. Hårdast drabbades Island medan Norge nästan fick positiv tillväxt i tredje kvartalet 2020. Källa: Eurostat/Teknologisk Institut.

En ”normal” kris har vissa cykliska mönster som i viss grad kan förutses av ekonomiska modeller. Men coronakrisen har en långt mer osäker tidshorisont och spridningsdynamik. Den avgörande faktorn är hur befolkningen beter sig och det kan bara delvis styras av politiska ingrepp. Medan traditionella kriser drabbar samhället brett, är coronakrisen selektiv. Den drabbar framförallt de branscher där arbetarna har mycket kontakt med andra människor, som turism och varuhandel.

Sverige ingrep mindre

Den stora skillnaden i Norden var att Sverige valde relativt milda statliga ingrepp. Restriktionerna handlade om uppmaningar och frivillighet. Skillnaden berodde inte på ekonomiska hänsyn, utan för att det var det svenska Folkhälsoinstitutet som fattade besluten, utan väsentlig påverkan av politiker, poängterar rapporten.

- Även om de svenska restriktionerna var milda och baserade på frivillighet, så har de haft en starkt dämpande effekt på ekonomin. Restaurangernas omsättning sjönk med 70 procent från mitten av mars 2020 och klädförsäljningen med 50 procent från samma tidpunkt, säger Martin Eggert Hansen.

Arbetslösheten ökade snabbt i alla de nordiska länderna. Undantagen är de självstyrande områdena Grönland och Färöarna, som hittills inte haft ett enda dödsfall på grund av Corona.

Forskarna har gjort ett diagram som visar arbetslösheten i de nordiska länderna med indextal. De satte januari 2019 som 100. Här har vi komprimerat det som skedde under 2019 och därefter visat utvecklingen månadsvis. Toppen av arbetslöshet kom i maj - juni och har sedan sjunkit, utom i Island. Källa: Eurostat, Teknologisk Institut.

De som drabbades hårdast av den ökande arbetslösheten var de unga, i alla de nordiska länderna bortsett från Norge. Förklaringen till att de unga drabbades är att de ofta var sysselsatta i verksamheter som drabbades mest av corona, som turism, hotell- och restauranger samt detalhandeln. Dessutom har de unga mindre arbetslivserfarenhet och lösare anknytning till arbetsmarknaden än de äldre, med en större andel kortvariga och tillfälliga anställningar. 

Diagrammet visar den genomsnittliga förändringen av arbetslösheten i april - juni 2020, jämfört med samma period 2019. De unga är åldersgruppen 15-24, de äldre 25-74 år. Skillnaden är störst i Island, där de unga haft en ökning av arbetslösheten på 42 procent i perioden. De äldre har tvärtemot haft ett fall i arbetslösheten. I Norge har de äldre drabbats hårdast. Källa: LFS Nationale statistiker.

Skillnaderna mellan könen, olika sociala grupper och invandrare gentemot resten av befolkningen är mindre och statistiken mer sparsam. Inte överraskande drabbas invandrargrupper, speciellt de från icke-västliga länder och de med lägre utbildning hårdare än andra grupper.

Störst skillnader, både inom landet och mellan länderna, finns det när forskarna ser på det som skett  i olika branscher. Här har vi gjort ett urval av 6 av de 19 branscher där forskarna jämfört hur sysselsättningen förändrats i andra kvartalet 2020 mot samma period 2019:

Medan sysselsättningen i joprdbruk och fiske minskat i Danmark, Finland och Island, har den ökat svagt i Norge och Sverige. För hotellen och restaurangerna har sysselsättningen sjunkit kraftigt i tre av länderna, men inte fullt så kraftigt i Island och Norge. Byggindustrin, offentlig förvaltning och sjukvården har drabbats minst av arbetslöshet, medan det kan verka som om Danmark, Island och Norge gett mer stöd till kulturen än i Finland och Sverige.

Skillnaderna, både i vilka branscher som är de största i de olika länderna, och vilka åtgärder som satts in gör att det är svårt att dela ut några betyg för vilka länder som klarat av krisen bäst.

- Många stödåtgärder har genomförts i varje land samtidigt. Det är därför svårt att "isolera" effekterna av de enskilda åtgärderna. Endast ett fåtal utvärderingar och studier har genomförts hittills och resultaten av dem är relativt preliminära, påpekar forskarna.

- Dessutom pågår fortfarande coronapandemin som kris. Stigande infektionsnivåer under hösten har lett till nya begränsningar och nedstängningar. De lanserade stödåtgärderna har därför antingen förlängts eller bara delvis avvecklats och nya kompletterande stödåtgärder har införts.

Stödsystemen justeras

Samtidigt har länderna börjat se på om till exempel olika former för lönekompensation gör att arbetskraften blir låst i verksamheter som på sikt inte kan ha lika många anställda som innasn krisen. Stödåtgärderna bör därför utformas så att mobiliteten på arbetsmarknaden bevaras, är uppfattningen i alla de nordiska länderna.

- Stödåtgärderna var nödvändiga i den akuta fasen men är inte hållbara på längre sikt. Samtidigt innebär den försämrade globala smittsituationen att krisen förlängs och att det fortfarande finns ett behov av att stimulera ekonomin. Alla de nordiska länderna befinner sig därför i en situation där de fasar ut och justerar stödsystemen, så att de blir mer träffsäkra, summerar forskarna.