Kvinnolönerna ökar – men skillnaden i livsinkomster står still

- När vi fick uppdraget tänkte vi ”det är säkert viktigt”. Nu ser vi att det är väldigt viktigt att analysera hur myndigheternas verksamhet och stöd påverkar män och kvinnors livsinkomster, säger Lise Bergh, ordförande i Kommissionen för jämställda livsinkomster, som den 25 januari lämnade en första delrapport.

I början av mars 2020 tillsatte regeringen en kommission med uppdraget att lämna förslag som långsiktigt kan öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män, bland annat genom att studera myndigheternas roll i fördelningen av offentliga stödåtgärder och dess konsekvenser. Visserligen har inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor minskat i Sverige och är nu 9,9 procent, enligt Medlingsinstitutet. Men om man ser ett större perspektiv än endast inkomst av arbete och också räknar in offentliga transfereringar och kapitalinkomster är bilden en annan. Då skiljer sig mäns och kvinnors disponibla inkomster betydligt, en skillnad som varit oförändrad de senaste 25 åren.

 - Vi ville gå bakom den glättiga bilden av att löneskillnaderna minskar och se på hela livsinkomsten. Förklaringarna till skillnaderna är flera. Kvinnor arbetar mer deltid, frivillig eller ofrivillig, tar ut mer av föräldraledigheten och hamnar på efterkälken på jobbet både lönemässigt och karriärmässigt. Den svenska arbetsmarknaden är också könssegregerad och kvinnodominerade yrken har generellt lägre löner än mansdominerade. Den ekonomiska makten mellan män och kvinnor är inte jämställd, säger Lise Bergh.

Ojämlikt statligt stöd

Kommissionens arbete visar också på att de statliga ekonomiska stödåtgärderna slår olika mot kvinnor och män.

- Kvinnor får större del av offentliga ersättningar för att ersätta inkomstbortfall, till exempel vid föräldraledighet och sjukskrivningar än män, men eftersom ersättningen inte täcker hela inkomstbortfallet och ofta gäller deltid påverkar det på längre sikt livsinkomsten. Män får oftare insatser och stöd som för dem närmare arbetsmarknaden. Män gynnas också av skattesystemet eftersom de har större kapitalinkomster. Det statliga stödet är ojämnt fördelat, säger Lise Bergh.

I sin första rapport har kommissionen bland annat granskat sex myndigheter för att analysera hur de arbetar med offentliga stödåtgärder. Myndigheterna som granskats är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skattemyndigheten, Centrala Studiestödsnämnden, Pensionsmyndigheten och Migrationsverket. En särskild studie har också gjorts av Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning.

 En slutsats är att myndigheterna inte alltid redovisar könsuppdelad statistik, trots att de har ansvar för att göra detta. Det är en allvarlig brist, enligt Lise Bergh.

- Könsuppdelad statistik är viktig för att visa på verkligheten. Om inte utfallet av olika åtgärder och stödinsatser redovisas könsuppdelat, så går det heller inte att se om det finns oförklarade eller osakliga skillnader mellan kvinnor och män. Det påverkar analysen av jämställdhetsperspektivet och möjligheten för myndigheter att identifiera brister i den egna verksamheten, säger hon.

Försäkringskassan hör till de myndigheter som får beröm för sin könsuppdelade statistik.

Där arbetet på myndigheterna fungerar bra ut ett jämställdhetsperspektiv finns ofta ett tydligt uppdrag och en tydlig styrning. Ett exempel är Försäkringskassans arbete med föräldraförsäkringen. Där ges tydlig information och vägledning av hur olika val kring föräldraförsäkringen påverkar ekonomin.

Många perspektiv slåss om uppmärksamheten

Lise Bergh efterlyser en ordentlig styrning för att myndigheternas ska redovisa könsuppdelad statistik och analysera sin verksamhet inom alla områden, för att kunna visa på utfallet ur ett jämställdhetsperspektiv och utveckla arbetet.

- Att skapa lika möjligheter för män och kvinnor är en rättighetsfråga och det räcker inte med att ha en jämställdhetsansvarig på myndigheten. Det här är ingen sidofråga, utan jämställdhetsperspektivet ska finnas integrerat i alla delar av verksamheten. Det kan uppstå perspektivträngsel när myndigheter har flera andra uppdrag, som att verka för hållbarhet, mångfald med mera. Här är det viktigt att jämställdhetsfrågorna finns med i alla perspektiven, säger Lise Bergh.

Arbetslösa män får fler möjligheter

Kommissionens arbete visar också att vilken form av stöd som erbjuds kan påverkas av om det ges till en kvinna eller man.  Ett exempel är Arbetsförmedlingens arbete. I sin delrapport konstaterar kommissionen att nyanlända män anses vara mera matchningsbara än nyanlända kvinnor, trots att de har lika utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet etcetera, vilket leder till att männen erbjuds fler arbetsmarknadsnära insatser än kvinnor. Medan kvinnor tenderar att hänvisas till förberedande insatser, erbjuds män kurser och insatser som underlättar för dem att få jobb. Också kvinnor med funktionsnedsättning får ta del av färre arbetsmarknadsnära insatser än män med funktionsnedsättning, vilket kan försämra kvinnornas möjlighet att komma i arbete.

- Det finns också på Arbetsförmedlingen en skillnad i hur man bemöter män och kvinnor, som utgår från traditionella bilder och som rymmer en stereotyp föreställning om mäns och kvinnors motivation och möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden, säger Lise Bergh.

Hon poängterar att det är viktigt att förstå och att ha detta i minnet när man utvecklar Artificiell intelligens, AI, i olika verksamheter. Annars finns risken att stereotypa antagandet om män och kvinnor byggs in i systemen.

Hur har myndigheternas reaktioner varit på kommissionens arbete?

- Många tycker det är bra att vi gör det här. Det är ju inga onda myndigheter som medvetet har bristande statistik eller medvetet diskriminerar kvinnor. De flesta förstår att det är viktigt med transparens, så att verksamheten blir bra och det blir den inte förrän den är jämställd, säger hon.

Myndigheter har stor påverkan

Efter sin första delrapport fortsätter kommissionen sitt arbete fram till den 21 december i år. Meningen är att de ska landa i en rad konkreta förslag på hur myndigheterna kan förbättra sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och därmed bidra till ökad ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.

När Lise Bergh summerar kommissionens arbete så här långt, är hon inte förvånad över de skillnader i ekonomisk makt som finns mellan män och kvinnor. Det var ingen nyhet.

 - Däremot är jag överraskad över vilken enorm makt det offentliga har. Skulle myndigheternas arbete vara tiptop inom det här området, skulle de tillsammans ha stor påverkan på jämställdheten.