Ny teknik inte tillräckligt för att stärka funktionshindrade i arbetslivet

De tre rapportförfattarna Jan Gulliksen från KTH och Stefan Johansson samt Mia Larsdotter från Begripsam, skriver i analysdelen av rapporten ”Ny teknik och digitala lösningar för ökad inkludering i arbetslivet”, att alla arbeten och arbetsplatser kräver teknisk och digital kompetens. Utvecklingen går allt snabbare:

- När utvecklingen sköt fart fanns förhoppningar om att särskilt digitaliseringen skulle kunna ha en utjämnande effekt. Det vill säga att ett tidigare fysiskt och otillgängligt samhälle skulle kunna bli ett mer jämlikt digitalt samhälle.

Men än så länge går det inte att se några större sådana effekter av digitaliseringen.

Stefan Johansson, Mia Larsdotter och Jan Gulliksen har skrivit rapporten om ny teknik och funktionsnedsättning.

- Vad gäller deltagande i arbetslivet var personer med funktionsnedsättning en missgynnad grupp före digitaliseringen och det finns ingenting som hittills tyder på att digitaliseringen på något avgörande sätt har förändrat den situationen, skriver rapportförfattarna.

Det betyder inte att det inte hela tiden utvecklas ny teknik som kan underlätta arbetet eller öka produktiviteten på olika sätt. Men för att de med funktionsnedsättning ska få större möjligheter behövs det att gapet till de som inte har funktionsnedsättning minskar.

- Eftersom alla andra grupper också ökat sin digitala kompetens har de relativa positionerna mellan grupperna bibehållits, är därför slutsatsen.

Det finns flera förklaringar till det:

Det mesta av tekniken som tas fram för personer med funktionsnedsättning handlar om att hantera en specifik nedsatt funktion, till exempel att se eller höra, att navigera i sin omgivning, att läsa och skriva eller att förstå social kommunikation. Det är sällan att det tas ett helhetsgrepp.

Många olika teknikområden

I rapporten görs en bred genomgång av olika teknikområden, som:

Artificiell Intelligens, Appar, Exoskelett och proteser, Konstgjorda verkligheter (VR), Hörselteknologi, Molnbaserade tekniker, Robotar och robotteknik, Smarta telefoner, Språkteknologi, Omgivningskontroll och Ögonstyrning för att nämna de mer kända teknikerna.

Från plattan skickas det ut signaler som uppfattas som punkter i handflatan. Ett mer hygieniskt sätt att läsa braille, påpekar Univeristy of Bayreuth, som testat att blinda kan uppfatat punktskrift på det sättet. Foto: YouTube/University of Bayreuth.

Det finns också mer okänd teknik, som haptiska gränssnitt. Det är en teknik som gör det möjligt för användare att känna på, röra och kontrollera virtuella objekt, så att de känns som att man hanterar fysiska objekt. En forskargrupp från det tyska University of Bayreuth har till exempel utvecklat en sådan teknik för att läsa punktskrift i luften.

Andra exempel är Sensor-Tech, en smart käpp där AI används för att känna igen föremål och personer och dessutom varna för hinder som dyker upp, samt OrCam, som representerar en ny generation av hjälpmedel där smart teknik kombinerar det som tidigare varit flera olika hjälpmedel. Produkten kan hjälpa användaren att få text uppläst eller att känna igen föremål eller ansikten.

OrCam består av en optisk läsare som kan fästas magnetiskt på glasögonen eller hållas i handen. Den väger bara 22,5 gram. Foto: OrCam.

I begränsade studier av olika innovationer konstateras det ofta att experiment visar positiva resultat på individnivå. Men de flesta tekniska innovationer som tas fram når inte ut i arbetslivet som arbetshjälpmedel.

Rapportförfattarna vänder också på frågan: Är det alltid den med funktionsnedsättning som ska anpassa sig?

- Det skulle ju också kunna tänkas att den tekniska utvecklingen används till att anpassa arbetsplatsen, så att den fungerar utan att anställdas nedsatta funktion behöver kompenseras med hjälpmedel, påpekar de.

Ett exempel på teknikutveckling där hjälpmedel kan användas av alla är de självkörande rullstolar som nu testas på flera flygplatser världen över. Rullstolen hittar själv till gaten och återvänder sedan utan passagerare till dockningsstationen på egen hand. Foto: Whill

Jämfört med de stora insatser som görs på hjälpmedel och anpassningar av människors hem är det mycket begränsat vad som satsas på att få arbetsplatser att fungera.

- Många personer med funktionsnedsättning står utanför arbetslivet. Det gör att behovet av att introducera hjälpmedel och assisterande teknik ofta inte är lika tydligt. Det finns i en viss given stund kanske ingen på arbetsplatsen som skulle ha nytta av sådan teknik.

- Eller så ger sig dessa personer inte till känna. Det är inte självklart att man som anställd berättar om sina svårigheter eller är motiverad att lösa dem med hjälp av tekniska lösningar. Det är slående hur svag röst personer med funktionsnedsättning har i den teknikutveckling som sker.

Vad kan göras?

Ala de nordiska länderna har idag avvecklat sina hjälpmedelsinstitut. Därmed försvann också den överblickande nivån, samtidigt som gränserna vad som är hjälpmedel och vad som är konsumentprodukter som alla kan använda sig av, blivit mer oklara. 

- En mycket stor del av deltagarna i undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019, säger att de ser sin smarta telefon, sin dator eller sin surfplatta som deras viktigaste hjälpmedel. Men så definieras inte hjälpmedel i något av de nordiska systemen.

Ett exempel på en produkt som entydigt definieras som ett hjälpmedel är Itongue. Hjälpmedlet sitter i användarens gom och har 18 sensorer. En sensor fästs med piercing i användarens tunga och det är med den användaren kontrollerar enheten i gommen. Men i många fall är gränsen mellan hjälpmedel och konsumentprodukt suddig. Foto: TKS.

- Det torde vara mycket svårt att hävda att exempelvis en smart telefon ska bekostas av samhället som ett hjälpmedel, även om en modern smart telefon redan i sitt operativsystem kan ha exempelvis skärmläsarstöd, stöd för hörapparater och andra funktioner som, om de skulle köpas in som separata hjälpmedel, skulle vida överstiga kostnaderna för telefonen, påpekar rapportförfattarna.

När de försöker ge råd för hur teknikutveckling ska kunna ge ett bättre arbetsliv för perosner med funktionsnedsättning handlar det mycket om att det behövs mer samarbete och att återuppliva en mer sammanhållen modell för att identifiera behov av hjälpmedel, utveckla sådana och bidra till att produkter etableras på marknaden. 

De påpekar också att det är för rigida regeler för vad som kan subventioneras av myndigheterna:

- Det fungerar inte att samhället i ena änden ser potentialen i den tekniska utvecklingen och vill ha en ökad grad av innovation och samtidigt håller sig med system som behåller status quo eller att i varje separat budget noga pröva vem som ska ha rätt att få sitt hjälpmedel betalat ur just den budgeten. Vi vill därför betona vikten av att dessa system är generösa.