Sexuella trakasserier: Ny kunskap behövs

Sexuella trakasserier har varit ett högaktuellt tema ända sedan #Metoo-kampanjen inleddes 2017. Under 2018-2020 har Akureyri i Island, Arendal i Norge och Eskilstuna i Sverige ingått i ett nordiskt forskningsprojekt om sexuella trakasserier i vårdsektorn. En slutrapport om projektet är nu färdig. NIKK har dessutom gjort en sammanfattning om den aktuella nordiska forskningen. 

Sexuella trakasserier var också tema för ett webseminarium som NIKK och NIVA arrangerade i mars, där bland annat Bryndís Elfa Valdemarsdóttir deltog.

En genomgång av olika uppskattningar som gjorts över hur omfattande visar varierande tal. I några av de senaste nationella studierna svarar 10-20 procent av de anställda att de upplevt sexuella trakasserier under den senaste 1-3-årsperioden.

Fler övergrepp i fysiska yrken

Sammanställningen av forskningen som gorts i rapporten "Sexuellt trakasserad på jobbet" visar också att unga kvinnor är kraftigt överrepresenterade, liksom personer med invandrarbakgrund och inom vissa yrken:   

• För skådespelare är kroppen en förutsättning för att utföra arbetet. Det innebär ofta att arbetet att gå bortom normala gränser för jobbrelationer. 

• Även inom idrottsvärlden är fysisk kontakt normaliserad. Gränser för överträdelser förskjuts. Förövaren är oftast tränare till en yngre idrottsutövare. 

• Polisen och militären är exempel på yrken som präglas av maskulina ideal och där kvinnoandelen är liten.

Vårdsektorn verkar emellertid vara i en särställning. I en enkät som gjordes i ett slumpmässigt urval av drygt tusen svenska sjuksköterskor 2017, svarade 40 procent av de kvinnliga sjuksköterskorna att de utsatts för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp . I 69 procent av fallen var förövare en patient, i 33 procent av fallen en kollega och i 26 procent av fallen en chef eller överordnad kollega.

Sjuksköterskorna har blivit tafsade på bröst och kön, kallade olämpliga saker av patienter och ombedda att hjälpa till med när patienten onanerat. ”En överläkare smekte mig över rumpan” säger en av de utfrågade. ”Blev erbjuden att ha sex med överläkaren när jag pluggade till sjuksköterska, i utbyte mot ett fint omdöme” säger en annan.

Vård- och omsorgsyrken domineras av kvinnor, och karaktäriseras av intimt omhändertagande, exempelvis att med hjälp av sin egen kropp tvätta och klä någon annans kropp. Även om könsfördelningen bland läkare är nästan exakt 50-50, så dominerar kvinnorna bland sjuksköterskorna. På Island är det bara 2 procent av sjuksköterskorna som är män, i Danmark 3,5 procent och i Sverige 9 procent. För undersköterskor är könsfördelningen också lika skev. Enligt SCB i Sverige är 91 procent av de som arbetar som undersköterskor, i hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, kvinnor.

Många olika förövare

Inom vårdyrkena kan förövarna vara kollegor, överordnade, patienter eller anhöriga. Ett av de största hindren för att göra något åt problemet är den normalisering av trakasserierna som sker, speciellt i förhållande till patienterna.

- Den höga nivå av tolerans i den här sektorn är ett problem. Sexuella trakasserier från patienternas sida ses som en del av jobbet och förklarar varför så få av händelserna rapporteras, säger Bryndís Elfa Valdemarsdóttir, som är jämställdhetsrådgivare i Akureyri och som haft ansvaret för den isländska delen av det nordiska projektet.

Bryndís Elfa Valdemarsdóttir, jämställdhetsrådgivare i Akureyri kommun.

- Förväntningen är att du ska vara så professionell att du hanterar trakasserierna från patienterna. Alla har rätt till sjukvård och de som tycker att det är obehagligt eller blir rädda får höra att de måste vara professionella. ”Kunden har alltid rätt”, säger Silje Naustvik, vice ordförande i det norska sjuksköterskeförbundet, NSF.

Kolliderar med yrkesrollen

- Om du inte klarar av att hantera trakasserierna så kolliderar det med att du inte är professionell. Men vi måste sluta att se det så. Vårdpersonalen ska inte behöva acceptera att komma till hem där patienten hela tiden ser på porr, eller tåla sexuella kommentarer, säger hon.

Samtidigt kan vi inte göra som på restauranger, där gästerna kan kastas ut om de inte uppför sig. Vi kan inte bara kasta ut patienterna, påpekar hon.

Silje Naustvik, vice ordförande i Norsk Sykepleierforbund. Foto: NSF

 Bryndís Elfa Valdemarsdóttir har arbetat med ledare inom den offentliga sektorn i arbetsmiljöfrågor och kompetenshöjning om jämställdhet och icke-diskriminerning.  

- Vi måste skapa en arbetsplatskultur där problem kan tas upp och tystnad kan förhindras, säger hon.

- Därför är rubriken på det informationsmaterial och affischer vi tagit fram "Tölum saman" eller ”Låt oss prata!”

Det har också utvecklats en kurs i Island och Norge, som 800 personer har tagit hittills.

Tyngdpunkten i Akureyri är att förklara konsekvenserna av sexuella trakasserier på individen och samhället och ge personalen praktiska verktyg för att förebygga trakasserier. Det finns sex åtgärder som arbetsplatserna kan vidta:

• Gör en riskbedömning (identifiera och kartlägg riskfaktorer)
• Gör regler för hur det ska kommuniceras på arbetsplatsen
• Ha tydliga rutiner för hur meddelanden behandlas
• Gör en plan för hur meddelanden ska besvaras
• Förklara vad som är chefens ansvar
• Prata tillsammans

Till sist har alla ett ansvar för att bekämpa trakasserier

 - Chefer har ett stort ansvar, de måste säkerställa en hälsosam arbetsmiljö, ta itu med frågor som uppstår, informera de anställda och skapa en god laganda och att de anställdas trivs på arbetsplatsen. Men all personal är också ansvarig för att meddela när problem uppstår och ingripa i situationer, säger Bryndis Elfa Valdemarsdottir och avslutar med uppmaningen:

- Låt oss tala om sexuella trakasserier!