Blir engelska det nordiska samarbetsspråket?

Engelskan är det naturliga språkvalet för unga nordbor i den globaliserade världen. Det visar en färsk rapport från Nordiska ministerrådet som i rubriken ställer frågan om Norden alls har en språkgemenskap.

I det nordiska samarbetet, både när det gäller medborgarorganisationer och det officiella samarbetet, används något av de tre nära besläktade språken svenska, norska eller danska. 

De kan också mixas, till en “blandinaviska” eller “SASperanto”. 

Den gemensamma skandinaviskan anses sedan drygt 60 år öka samhörigheten över de knappt synbara gränserna i Norden. Man har också satsat mycket på kulturellt samarbete på skandinaviska och uppmuntrat nordisk språkförståelse. 

Efter andra världskriget var Norden en gemensam referensram för internationellt samarbete. Men intresset för kontakter ut i omvärlden har ökat sedan de nordiska samarbetsorganisationerna stiftades i början av 1950-talet, med Natomedlemskap, EU-anslutning, FN-engagemang.

Det finns nordiska organisationer som numera använder engelska som arbetsspråk. Till dem hör Nordiska investeringsbanken, Nordregio och samarbetsorgan inom innovation och energiforskning. 

Ungdomens Nordiska Råd har luftat ett behov av engelska som mötesspråk. Många organisationer klagar över höga kostnader för simultantolkning och tidskrävande översättningar av dokument som görs till och från finska och isländska.

Näringslivet tar också till engelskan som gemensamt språk vid samarbete och fusioner i Norden. 

Slappna av: Engelska är demokratiskt

En av dem som talar för ett mer avslappnat förhållande till engelskan i nordiska sammanhang är Johan Strang, biträdande professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Strang talade nyligen vid ett webbinarium med Nordic Editors and Translators (NEaT). Hans roll var att provocera, och han betonade att han själv väljer att tala skandinaviska i nordiska sammanhang. 

Strang vill inte att det officiella nordiska samarbetet i Nordiska rådet och ministerrådet ska gå över till engelska. Det är fortfarande bäst att det går på skandinaviska, och det underlättas av Nordiska rådets förstärkning av finskan och isländskan i det nordiska samarbetet.  Sedan länge finns möjlighet till simultantolkning från och till de två icke-skandinaviska språken vid mötena.

Idén om nordisk samhörighet och samarbete bygger inte enbart på ett gemensamt språk, skandinaviskan, säger akademiforskaren Johan Strang. 

Engelska i nordiska sammanhang anses ofta mer demokratisk och inkluderande.  Det är ett språk som är ingens modersmål, därmed ett demokratiskt val. Det är ett argument som brukar användas.

-Bland de många språk som talas i Norden är det bara svenska, danska och de två norska språken som sinsemellan är förståeliga för de övriga åtminstone i teorin. Det betyder att 20% av befolkningen är uteslutna att ta del av samarbetet på lika villkor, enligt Strang.

- Både finnar och islänningar kan känna sig uteslutna i ett rum där man förväntas tala skandinaviska. Detsamma gäller grönlänningar och samer - och många invandrare.

Nordiska särdrag? Gemensamt språk kommer lågt

Var är det som gör Norden nordiskt, vad är utmärkande för oss? Det är frågan Johan Strang ställer till alla nya studerande inom Nordenprogrammens kurser i nordisk politik, kultur och historia vid Helsingfors universitet. 

Många talar om välfärdsstaten, kombinationen av individualism och statens roll, höga levnadskostnader, noterar Johan Strang. 

Närheten till naturen, kylan och mörkret nämns också, liksom de blonda invånarna med anor från vikingarna. Studenterna noterar också den underliga kombinationen av tolerans och nationalism - och den likaså underliga kombinationen av hög grad av lycka och många självmord. 

Strang har också hört studenterna nämna de nordiska korsflaggorna med protestantism och lutheranism som specialitet. Men där nämns också sekularisering och modernism - och den funktionella arkitekturen. 

Strang är fascinerad av både svaren och fenomenen. Men lika fascinerande är att språket nästan aldrig brukar nämnas som ett nordisk särdrag.

-Det kan bero på att vi i Finland utgör en finsk minoritet bland skandinaver. Eller så är språket så självklart att ingen ens nämner det. Åtminstone verkar det klart för studenterna att det finns mycket som Norden har gemensamt vid sidan av språket.

“Vi har redan förlorat”

Man behöver inte heller välja, enligt Johan Strang. Om vi gör det här till en kamp mellan skandinaviska eller engelska så har vi redan förlorat: Engelska är redan nu det viktigaste språket i ungdomarnas vardagsliv och i mångas arbetsliv, betonade Strang.

En färsk analys från Nordiska ministerrådet bekräftar att engelskan står högt i kurs bland de unga. 2000 unga i åldern 16-25 i hela Norden har svarat på frågor om språkkunskaper och åsikter om språk och kultur i Har Norden et språkfellesskap?

Undersökningen  visar att de ungas självupplevda förståelse för övriga nordiska språk varierar. I flera länder är det många som anser det är svårt att förstå ett eller flera skandinaviska språk. 

Enklaste nordiska språket: engelskan

Hela 95% av de unga svarande i Norden anser att engelska är lätt att förstå. 62% anser att svenska och norska är lätt att förstå. Endast 26% anser att danska är lättförståelig. De svaren är ett nordiskt genomsnitt, som gömmer stora nationella skillnader.

Undersökningen visar att det framförallt är norrmän som anser det är lätt att förstå både svenskar och danskar. 

Speciellt i Finland, Grönland och Island är det många unga som inte anser att de skandinaviska språken är lätta att förstå. Deras språk finska, samiska och grönländska tillhör också helt andra språkfamiljer.

Den nordiska språkdebatten är alltså igång igen. Satsningen på språk har varit prioriterad i nordiska politik ända sedan starten. Någon uttalad kursändring finns inte heller.

“Ingen glädjande läsning”

Utvecklas den nordiska grannspråksförståelsen i fel riktning, undrade Gunvor Kronman nyligen i en insändare i de två dagstidningarna Hufvudstadsbladet och Svenska Dagbladet. Den var rubricerad “Kapitulera inte för engelskans dominans, utan främja Norden”.

Gunvor Kronman anser att vi i Norden in­te ska kapitulera inför engel­skans dominans.

Kronman är VD för Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland, beläget strax utanför Helsingfors. Hon har tidigare jobbat också vid Nordiska rådets sekretariat i Köpenhamn.

I insändaren skriver hon att den nordiska ungdomsspråkundersökningen 

inte var någon glädjande läsning för dem som vill behålla skandinaviska som det gemensamma språket för nordiskt samarbete. 

De unga har en praktisk inställning till språk. Då det är viktigt att göra sig förstådd, använder majoriteten av finsk, dansk och svensk ungdom hellre engelska. När man vill knyta sociala kontakter kan man använda skandinaviska, noterar Kronman från undersökningen. 

“Engelsk isbrytare”

Hennes erfarenhet från Hanaholmen är att eng­elskan  kan  behövas  för  att  bryta  isen  och  etablera  en  likvärdig  kontakt  i  nordiska  sammanhang.

Gunvor Kronman anser att vi i Norden in­te ska kapitulera inför engel­skans dominans. I stället ska man främja nordiskt kulturutbyte, mobilitet och grannspråksför­ståelse. 

Det var också de ungas önskan. Två av tre unga ansåg att det är viktigt för samhörighe­ten i Norden att befolkningen kan svenska, norska eller danska.

Frågan är om det behövs någon form av parallellspråkighet mellan skandinaviska och engelska för att den nordiska språkgemenskapen ska kunna leva vidare på sikt. 

Kronman påminde om att det är de gemensamma språkliga banden som möjlig­gör att unga smidigt kan hit­ta arbete eller en studieplats i ett annat nordiskt land. I det sammanhanget är kunskaper i engelska en klen tröst.

Språklig klyfta och politiskt ointresse

Johan Strang för sin del funderar på varför speciellt Danmark och Sverige växer isär. Språkligt kan det förklaras med att det faktiskt blir allt svårare att förstå danskan, eftersom uttalet där förändras. Men det handlar inte enbart om språk

-Den verkliga orsaken till att klyftan ökar mellan Danmark och Sverige är förmodligen att deras intresse för varandra minskar.

Norden är inte längre en central del av den politiska debatten, i stället koncentrerar man sig på USA och Europa. Det gäller i politik, och i kultur och underhållning. Skandinavien växer isär mentalt och också lingvistiskt.

Den stora utmaningen är att få Danmark och Sverige att tala med varandra igen, enligt Johan Strang.

Behåll finnarnas intresse för Norden - också på engelska

Den andra utmaningen gäller Strangs hemland Finland, med sina två språk. 

 - Det nordiska samarbetet har blivit en politisk orsak till att behålla svenskan stark i Finland. Men samarbetet kan inte skötas enbart av de svensktalande finländarna. Också finnarna måste lära sig svenska, säger Johan Strang.

 Vill vi ömma för svenskan i Finland ska vi alltså se till att Nordenintresset är stort i finska Finland - också om det sker på engelska. 

 Det är också en halvhemliga orsaken, enligt Johan Strang, till att många nordiska projekt startar med ett symposium med utländska gäster. Då kan man tala engelska, vilket lockar också finska deltagare. Senare i projektet och vid fikapausen eller kvällssamlingen kan man sedan försöka sig på skandinaviska.