Den sociala pelaren får större tyngd efter EU:s toppmöte i Porto

Det sociala mötet i Porto skedde samtidigt med ett högnivåmöte mellan arbetsmarknadens parter och andra organisationer inom arbetslivet. För statsministrarna från EU var det första gången sedan coronapandemin bröt ut som de möttes ansikte mot ansikte och inte bara digitalt. 24 av 27 statsministrar inom EU deltog.

 Även om det är en stor enighet om att ”ingen ska lämnas efter” så har det skett dragkamper bakom kulisserna både innan och under toppmötet. Vissa länder ville till exempel inte att uttrycket ”gender equality”, det vill säga jämställdhet, skulle vara med i deklarationen.

- Jag har otroligt svårt för att förstå varför. ”What’s the problem?”, sa Sveriges statsminister Stefan Löfven, på sin presskonferens efter toppmötet.

Han såg det emellertid inte som något stort problem, eftersom det finns en referens till de 20 principer som ska styra EU-samarbetet. Och specifikt till princip 2, som just har rubriken ”Gender Equality”. 

Fyra centrala personer under EU:s informella toppmöte i Porto, här på en balkong på borgmästarens hus. Charles Michel är Europeiska rådets ordförande, David Sassoli är  Europaparlamentets talman, Ursula von der Leyen är EU-kommissionens ordförande och António Costa är Portugals statsminister.

Innan mötet skickade 11 av medlemsländerna – förutom de nordiska och baltiska länderna även och Bulgarien, Irland, Malta, Nederländerna och Österrike  – ett brev till toppmötet där de betonade att frågor om sysselsättning, utbildning och kvalifikationer samt sociala frågor är medlemsländernas ansvar. EU-initiativ kan komplettera medlemsländernas åtgärder, men de måste helt och hållet respektera maktfördelningen mellan nationerna och kommissionen.

Det är framförallt frågan om minimilöner, som ligger bakom brevet, och oron för att den nordiska modellen. Trots försäkringar från kommissionen om att de länder som har kollektivförhandlingar inte ska tvingas införa minimilöner, så är oron att det ändå kan bli fallet om EU-domstolen tar ställning, på samma sätt som i Laval-målet.

Svenska LO påpekar också att det enligt EU:s rättstjänst finns betydande rättsliga hinder för att ett direktiv med det innehåll som kommissionen föreslagit kan antas.

Luca Visentini, som är generalsekreterare för Europafacket, ETUC, sa att han hade förståelse att vissa länder stod hårt på kravet om att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå:

- Med rätta, när nationella system och metoder fungerar bra för att förbättra medborgarnas levnads- och arbetsvillkor.

- Men när vi tvärtom ser att utvecklingen går år fel håll, att ojämlikheter ökar och att konkurrensen inte är rättvis, ja då är det dags för mer samarbete. Det är dags för bättre och mer ambitiös lagstiftning, för att öronmärka europeiska och nationella resurser för kunna få en gemensam framgång och en större social sammanhållning, sa Luca Visentini, på toppmötet för arbetsmaknadens parter.

Ursula von der Leyen nämnde inte minimilönerna i sitt tal till toppmötet, utan hänvisade där bara till det direktiv om lönetransparens som kommissionen presenterat. Men i den avslutande uppsummeringen tog hon upp minimilönerna:

- Jag har en stark trop på kollektiva förhandlingar, och jag har en stark tro på starka fackförbund och arbetsgivarorganisationer. De kan alla detaljerna exakt och de kan förhandla fram skräddarsydda avtal - vilket är nödvändigt.

- Men om de inte finns där, om det inte finns fackförbund i den sektorn eller regionen, om det inte finns några arbetsgivarorganisationer som ömmar för rättvisa mellan de anställda: Då kan du inte säga: "Det finns ingen minimilön". Då måste vi se på alternativa förslag, sa Ursula von der Leyen och fortsatte:

Det är det ramavtalet är till för: för att ge oss en vägledning i processen hur man kan nå fram till skräddarsydda minimilöner i sådana fall, sa Ursula von der Leyen, som bedyrade att hon föredrag kollektivförhandlingar, som hon beskrev som "kronjuvelen".

Mer utbildning

Utbildningen roll som en väg ut ur coronakrisen, som kommer samtidigt med andra stora omvälvningar, som digitalisering, är något som framhävdes av flera talare:

- Europa behöver kreativt tänkande och kunniga individer för att göra framsteg med den digitala och gröna omställningen. Slutsatsen är klar: mänskligt kunnande är Europas viktigaste resurs. Därför bör EU sätta upp som mål att utbildningsnivån i unionen ska vara den högsta i världen”, sa Finlands statsminister Sanna Marin.

Det som är nytt i Porto-deklarationen är att det slås fast att det inte bara kan vara bruttonationalprodukten per capita som ska avgöra hur länderna lyckas.

- Vi välkomnar att de arbetsmarknadens parter har gjort ett gemensamt förslag till en alternativ uppsättning indikatorer för att mäta ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg och komplettera BNP som välfärdsmått för inkluderande och hållbara tillväxt.

EU-kommissionen lade i mars fram en handlingsplan för hur de sociala rättigheterna ska kunna förverkligas inom de närmaste tio åren.

• Minst 78 procent i åldersgruppen 20-64 ska ha ett jobb år 2030
• 60 procent av alla vuxna ha möjlighet till vidareutbildning varje år
• Antalet personer som riskerar fattigdom ska minska med 15 miljoner (inklusive 5 miljoner barn)

Ett resultat av toppmötet i Porto är att utvecklingen på det sociala området ska tas upp i Europeiska rådet, som är det högsta politiska organet inom EU, minst en gång per år. Det sker inom ramen för den så kallade Europeiska planeringsterminen, där medlemsländerna samordnar den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken.  Nu ska även de andra områdena inom den sociala pelaren behandlas där.