Unga vill veta mer om arbetsmiljö

Dagens unga står inför ett föränderligt arbetsliv. Enligt en rapport som presenterats av World Economic Forum uppskattas att två tredjedelar av de som börjar skolan idag kommer att arbeta med arbeten som ännu inte finns.

Men också med ett kortare tidsperspektiv kommer de flesta ungdomar att komma ut i ett komplicerat och kunskapsorienterat arbetsliv. Det har till exempel redan nu inneburit att det tar längre tid för elever att få ett fast arbete efter gymnasiet, vilket betyder att många är hänvisade till korta och osäkra anställningar. Den som då inte har kunskap om vilka krav han eller hon kan ställa på sina arbetsmiljö eller övriga rättigheter löper risk för skador som skulle kunna stoppas.

Nordiskt samarbete för ungas arbetsmiljökunskap

På initiativ av Nordiska ministerrådets arbetsmiljökommitté pågår därför en pilotstudie på svenska Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Deras uppgift är att arbeta fram ett förslag hur arbetsmiljökunskap på högstadiet skulle kunna utvecklas för att så småningom spridas över hela Norden. På myndigheten finns en projektgrupp bestående av bland andra lärare, studie- och yrkesvägledare och forskare. De har i sin tur kontakt med en styrgrupp, som består av representanter för alla de nordiska länderna. I dagarna kommer styrgruppen att få ett första förslag på hur arbetsmiljökunskap kan spridas i åldrarna tretton till sexton. Om förslaget godkänns kommer ett utbildningsmaterial för högstadiet om arbetsmiljö att presenteras i slutet av året.

Alla nordiska länder tycker att det är viktigt att unga lär sig mer om arbetsmiljö, berättar Robert Ljung, som är analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap. De olika delarna i materialet kan handla om vad arbetsmiljö är, men också berätta om arbetsmarknaden mer i stort. Det vardagsnära är viktigt. Vad innebär stillasittande arbete för hälsan? Eller många timmar med skärmtid?

– Att använda skolans arbetsmiljö som exempel är ett sätt att komma närmare elevernas verklighet just nu. Vi tänker också att det material vi arbetar fram ska komma i korta block, som ska vara intressanta, informativa och roliga. De kan komma att presenteras som filmer, spel eller ljudfiler. Det ska också gå lätt att översätta materialet till alla nordiska språk, säger Robert Ljung.

Genom att tänka i korta utbildningsmoduler, tror arbetsgruppen, att det kan bli lättare att intressera skolorna för materialet.

- För att få in stora förändringar i skolan krävs långa processer. Vårt material är tänkt att vara på sammanlagt två timmar, uppdelade på 20-minutersblock. Då blir det enklare att stoppa in ett block när det passar, säger Robert Ljung.

”Att förbereda sig inför framtiden liksom”

En av dem som är med i arbetsgruppen på Myndigheten för arbetsmiljökunskap är Maria Guldbrandsson. Hon är lärare på mellan- och högstadiet sedan 2008 och arbetar idag på Thorén Framtid Kunskapsakademin på Alnön utanför Sundsvall. Hon tog sin magisterexamen på Mittuniversitetet i januari och när hon skulle skriva sin magisteruppsats inom ämnet Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, vände hon sig till Mynak för att få tips på ett angeläget ämne inom arbetsmiljöforskningen.

Maria Guldbrandsson har forskat på vad gymnasieelever kan om arbetsmiljö. Foto: Fredrik Guldbrandsson

Förslaget blev hur arbetsmiljökunskap undervisas i grund- och gymnasieskolan. Maria Guldbrandsson valde att ta reda på vad gymnasieelever kan om arbetsmiljö, vilka yrkeserfarenheter de har och hur de tänker om framtidens arbetsmiljö. Hon delade in gymnasieelever i fyra fokusgrupper och intervjuade själv grupperna. Två av grupperna bestod av elever på högskoleförberedande program och två av elever på program som är inriktade mot handel- och administration. I grupperna med yrkesinriktade elever var ungefär hälften av utländsk bakgrund. Resultaten presenteras i uppsatsen ”Att förbereda sig inför framtiden liksom”.  

Orka hela livet

Några av slutsatserna är att skillnaden mellan arbetsmiljökunskap hos dem som går yrkesförberedande, respektive högskoleinriktade program, är stor.

- Jag blev imponerad av eleverna på yrkesprogrammen. De kunde mycket, har mött olika arbetsplatser och reflekterat över vad de sett. De som går de yrkesförberedande programmen kan mer om arbetsmiljö och känner sig förberedda inför arbetslivet på ett helt annat sätt än de som går högskoleförberedande program. Att vara förberedd ger självkänsla och trygghet och en känsla av att klara sig på egen hand, säger Maria Guldbrandsson.

Däremot kan de elever som gå på högskoleinriktade gymnasieprogram mycket lite om arbetsmiljö och i den mån de överhuvudtaget tänkt på det är i samband med sommarjobb. Arbetsmiljökunskap ingår inte i utbildningen och finns heller inte som mål i läroplanen.

- Så lärarna gör inte fel, när de inte lär ut arbetsmiljökunskap på de högskoleförberedande programmen. Men eleverna också på de här programmen vill gärna veta mer. Visserligen kan de förlita sig mer på stöd hemifrån, men kan samtidigt tycka det är lite ”skämmigt” att fråga mamma till råds hela livet, säger Maria Guldbrandsson.

Mer motiverade

På de yrkesförberedande programmen är det annorlunda. Dels ingår kunskap om arbetsmiljö som ett mål i programmen och även om dessa varierar så aktualiserar ofta den arbetsplatsförlagda praktiken erfarenhet av vad arbetsmiljö är, men ger också större kunskap om arbetsmiljö och dess betydelse. Det kan vara kunskaper om ergonomi, lyftteknik och arbetsställning. En kvinnlig deltagare säger ”Man är ju fortfarande ung liksom, så man vill ju inte förstöra sin kropp redan.”

De elever som Maria Guldbransson intervjuat nämner ofta bekymmer för den psykosociala arbetsmiljön och det finns en rädsla för att inte orka genom ett arbetsliv.

- Elevernas önskan är att orka jobba hela livet. De som är utlandsfödda betonar att de vill klara sig själva och inte bli beroende av socialktjänsten eller Försäkringskassan. Många av dem har sett risker i arbetsmiljön och vill inte bli en belastning för det svenska samhället. Flera av dem lever också under större press eftersom de vet att de utvisas om de inte får ett jobb.

Maria Guldbrandssons slutsats är att eleverna i studien är intresserade av arbetsmiljöfrågor och att de vill ha mer undervisning, men också praktik under sin gymnasietid. Visserligen är de högskoleinriktade eleverna inte oroliga för sina framtida jobb, men alla elever i undersökningen vill ha mer kunskap om sina rättigheter, om diskriminering och hälsa. De efterfrågar också stöd på arbetsplatsen. Eller som en elev säger: ”Det är väl bra att veta vad man har för liksom rättigheter och sånt…hur det ska se ut, så man inte är på en jättedålig arbetsplats och tror att det ska vara så. För att man vet inget annat liksom.”