Intensivåret varvar praktik och språk - och ska ge nyanlända jobb inom ett år

I hemlandet Turkiet studerade Mehmet naturvetenskapliga ämnen på universitet och tog därefter en akademisk lärarutbildning. Till Sverige kom han för ett och ett halvt år sedan som flykting, av politiska skäl. 

- Jag arbetade som NO-lärare i 24 år på en skola med hög status i Ankara och älskade mitt jobb. Men efter att både jag och min fru suttit fängslade på grund av våra politiska åsikter vågade vi inte stanna i landet, säger Mehmet när Arbeidsliv i Norden träffar honom en solig eftermiddag på ett utomhuskafé i ett fiskeläge vid Öresundskusten.

Nu deltar Mehmet i Intensivåret, ett uppdrag Arbetsförmedlingen fått av regeringen att införa för nyanlända. Kravet är att den arbetssökande redan deltar i Etableringsprogrammet, som erbjuds personer som fyllt 20 men inte 65 år och nyligen har fått uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande eller anhörig.

Ingående samtal

I Helsingborg ligger Arbetsförmedlingens kontor på Söder, en stadsdel med hög arbetslöshet. Här arbetar Elizabeth Meléndez, arbetsförmedlare och en av de två handläggare som jobbar med Intensivåret för Arbetsförmedlingen Nordvästra Skåne som består av 11 kommuner.

- Vi började redan i slutet av mars att identifiera personer för att kunna boka in dem till möten och ställa frågor för att se om de kunde vara kandidater till Intensivåret så fort det startade, säger hon till Arbeidsliv i Norden.

Första mötet är främst informativt där mycket fakta ska förmedlas, berättar Elizabeth Meléndez. Det är därför alltid två handläggare som träffar kandidaten.

-  Syftet är att inte bara registrera information utan också att kunna fånga flera synvinklar. Vår erfarenhet av att jobba två tillsammans är att det ger mycket mer än att ensam både samtala och registrera. Det är viktigt att vi inte missar något.

Vem är jag – mer än en arbetslös person

Är kandidaten motiverad och kan på heltid delta i det intensiva året bokas ett nytt möte där kartläggningen fördjupas och ännu mer information lämnas. Under ett tredje möte får kandidaten berätta vem hen är som person.

- Det blir roliga och fantastiska samtal när personen beskriver sig själv och berättar vem hen är förutom att vara arbetslös. Alla behöver bekräftelse och när vi berättar vem vi är växer vi, säger Elizabeth Meléndez.

För att undvika missförstånd är en tolk närvarande vid samtliga tre möten.

Från drömjobb till faktiskt arbete

Tidsfristen ska hållas. Därför börjar matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare direkt när avtalet om Intensivåret är godkänt av båda parter. Det gäller att hitta en lämplig arbetsgivare som erbjuder intensiv praktik på mellan 6 och 9 månader.

 - Vi har tolv månader på oss. Vad kan vi göra under den tiden? Vad är realistiskt och vad känns bra? Vi respekterar önskan om drömjobbet men det är inte alltid som vi kan matcha det. Istället måste vi se till att få in kandidaten på arbetsmarknaden. Helst inom den bransch kandidaten söker sig till, säger Elizabeth Meléndez.    

I matchningsarbetet använder Elizabeth Meléndez och hennes kollega sig av Matchning från dag ett, ett arbetssätt som det nationella forskningsprojektet Jämställd etablering testat och funnit framgångsrikt. Projektet har i sin första delrapport visat att synliggörandet av den arbetssökandes informella kompetenser, motivation och egenskaper har ett stort värde för arbetsgivare som vill finna rätt person.

Kvinnors beslut kräver mer tid

Såväl i Helsingborg som nationellt är kvinnorna i majoritet bland Etableringsprogrammets deltagare. Med ovan nämnda arbetssätt finns möjlighet att kompensera för icke-dokumenterad tidigare skolgång och brist på arbetsgivarintyg.  

Och så finns det bland de båda handläggarna i Helsingborg kunskap om att tidsförloppet ofta kan vara ett annat för kvinnor än för män när det kommer till att fatta beslut som påverkar fler än dem själva.

- Kvinnor behöver oftare längre tid för att bestämma sig för att ta ett avgörande beslut. Orsakerna kan vara kulturella som hennes roll för familjen, Men vi ser också att det finns möjligheter inom branscher som växer som till exempel logistik-branschen. Den erbjuder ofta jobb och praktik som kan utföras på tidiga morgnar, kvällar och någon helg och som passar några bättre än ett åtta till fem-jobb på vardagar, säger Elizabeth Meléndez.

 Andra branscher som erbjuder praktik är äldreomsorg, och service, som exempelvis lokalvård samt fristående skolor hos privata arbetsgivare. Praktikplats hos offentliga arbetsgivare är mer sällsynta, bland annat på grund av sekretesskraven, berättar Elizabeth Meléndez.

Språket en grund – inte ett hinder

Svenska språket finns med under hela Intensivåret. Men det kan även vara studier i engelska som är aktuella. För som Elizabeth Meléndez berättar kan en disputerad och erfaren forskare ha svårt att utan engelskakunskaper få jobb i Sverige där de flesta vetenskapliga texter skrivs på det språket.

- Vad vi försöker fokusera på hos den arbetssökande är vad kan hen göra med den kunskap och de egenskaper som hen har idag. Språket ska inte vara ett hinder utan något som hela tiden utvecklas. Därför satsar vi intensivt på språk under tre månader och därefter utifrån varje persons behov, säger Elizabeth Meléndez.

Mehmet studerar nu svenska på grundnivå. Han funderar på att framöver även ta en kurs i yrkessvenska på halvtid.

- Min turkiska utbildning är validerad och godkänd av UHR. Det som jag satsar på är att få en svensk lärarlegitimation. Jag har därför anmält mig till den kurs för utländska lärare som Malmö universitet ger. Och så söker jag praktik på olika skolor i Helsingborgsområdet. Det hade varit fint om jag kunde kombinera det med en kurs i yrkessvenska, säger Mehmet.

På grund av bakgrunden som politisk flykting har vi gett intervjupersonen ett annat namn.