Hur påverkar Sveriges regeringskris reformeringen av arbetsrätten?

- Det finns ett väldigt brett parlamentariskt stöd för förslagen. Så jag tror inte man kan se någon direkt effekt, säger Irene Wennemo till tidningen Arbetet som svar på från vad regeringskrisen kan komma att betyda för Las-reformen.

Irene Wennemo är generaldirektör för Svenska Medlingsinstitutet och har tidigare varit statssekreterare för Socialdemokraterna. I en intervju i Arbetet, som ges ut av LO, bedömer hon att förslaget om Las-uppgörelsen möjligen kan skjutas upp på grund av regeringskrisen, men hon tror inte att förslaget stoppas. Just nu pågår dessutom en tre månader remissrunda, som avslutas den 15 september. Det innebär att den känsliga frågan om hur arbetsrätten ska se ut i framtiden just nu är vilande på regeringsnivå. 

När regeringskrisen var ett faktum hade det gått mindre än tre veckor sedan Eva Nordmark tillsammans med Centern och Liberalerna presenterade resultatet av de tre departementsutredningar som tillsattes efter att Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF-Metall i höstas presenterade sin gemensamma överenskommelse om Las och omställning. Den 7 juni var det dags för regeringens bidrag.

- Det är den största reformeringen av svensk arbetsmarknad i modern tid, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade det nya förslaget.

Fler kan undantas vid uppsägning

Förslaget är regeringens och stödpartiernas bidrag till den minst sagt krokiga och komplicerade väg som handlar om förändringar i Lagen om anställningsskydd, Las. Det innebär i korthet att arbetsgivarna får undanta tre personer istället för två från principen ”sist in, först” ut vid arbetsbrist, oavsett företagets storlek.

Om en arbetstagare missköter sig eller inte är lämplig för arbetet har han eller hon tidigare kunnat sägas upp på ”saklig grund”. Det ersätts nu med sakliga eller personliga skäl och anställningen upphör vid uppsägning, även om det pågår en tvist. Tidigare betalades lön ut så länge tvisten pågick, vilket kritiserats av arbetsgivarna, som ansett att det varit för dyrt att säga upp arbetstagare.

Enligt Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson medverkade vid presskonferensen den 7 juni, ska det bli lättare och billigare för arbetsgivarna ”att göra rätt”. Om uppsägningen däremot skett på felaktig grund kan arbetsgivarna dömas till skadestånd. Det ska, enligt förslaget, bli dyrare ”att göra fel”. Så långt tillmötesgår den nya skrivningen det arbetsgivarna efterfrågat.

Utökade möjligheter till studier

Till arbetstagarnas fördel ligger en helt ny satsning på omställning och utökade möjligheter till studier både för den arbetstagare som förlorar jobbet, men också för den arbetstagare som vill kompetensutveckla sig under sitt arbetsliv. En annan av nyheterna som gagnar arbetstagarna är också att möjligheten till fast anställning ökar jämfört med idag.

- Vi vill stärka företagens behov av flexibilitet, men också löntagarnas trygghet. Genom vårt förslag får alla löntagare bättre vidareutbildning och möjlighet att utbilda sig med 80 procent av lönen under ett år, sa Eva Nordmark i en intervju i Sveriges Radios Studio 1, samma dag som förslaget presenterades.

Eva Nordmark refererar till de stora förändringar som arbetsmarknaden genomgår och att det därför också är rimligt att arbetsrätten förändras. Trygghet är idag kopplat till fast anställning, men att kunna skaffa sig rätt kompetens i en föränderlig arbetsmarknad är också trygghet, poängterar hon.

 - Vi vill se en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, eftersom vi har ett problem vad gäller matchning. Arbetsgivarna har svårt att finna rätt kompetens och samtidigt har vi en grupp som står långt från arbetsmarknaden. Om vi genom kompetensutveckling kan fylla de platser med arbetstagare som arbetsgivarna söker, uppstår nya platser som ska fyllas, sa Eva Nordmark till Studio 1.

Vägen till en förändring av arbetsrätten har varit komplicerad. Frågan dök upp i den så kallade januariöverenskommelsen, där Centern och Liberalerna som en av många punkter krävde en förändring av Las för att ge den socialdemokratiska regeringen sitt stöd. Las, har ofta varit en nagel i ögat på de borgerliga partierna och arbetsgivarna i stort sett sedan dess tillkomst i mitten på 70-talet. Gång på gång har arbetsgivarna påpekat att de behöver ha större möjligheter att säga upp.

I januariöverenskommelsen tillsatte partierna en utredning om arbetsrätten. Om inte parterna skulle kunna enas om en förändring, skulle det istället bli lagstiftning. I Januariöverenskommelsen fanns alltså ett hot om lagstiftning vad gällde arbetsrätten. I höstas blev Svenskt Näringsliv, tjänstemännens förhandlingsorganisation PTK och de två stora LO-förbunden IF Metall och Kommunal överens om hur Las skulle förändras och utökade omställningsmöjligheter. Tolv LO-förbund sa nej till överenskommelsen eftersom de ansåg att förändringarna i arbetsrätten var för långtgående.

Inspiration från Finland

Eva Nordmark beskriver regeringen och samarbetspartiernas förslag som en väl avvägd produkt. Många av de LO-förbunden som avvisade överenskommelsen anser däremot att det finns en risk för att arbetstagarna får ett A- och B-lag när det gäller omställningsavtalen som redan finns. Förbunden befarar också att IF Metall och Kommunal kommer att gynnas av att de omfattas av överenskommelsen, medan villkoren blir sämre för de som står utanför.

Regeringens förslag till omställning och utbildning har hämtat inspiration från Finland, som är förebild för reformen. Där har det visat sig att det är flest löntagare från offentlig sektor som väljer att utbilda sig. 75 procent av dem är kvinnor och hälften av alla är i åldrarna 30-39 år. Ett argument från de LO-förbund som avvisade överenskommelsen är att äldre, manliga arbetare blir mer otrygga utan att egentligen fått något i utbyte som passar dem. Kritikerna hävdar också att reformen förstärker ett klassmönster – de som kanske skulle ha varit beredda att studera oavsett reform får nu ekonomiskt stöd för att göra det, medan reformen inte når de andra.

Remissomgången ska vara klar 15 september och reformen väntas träda i kraft nästa sommar.