Samling kring köksbordet

Att inte längre ta sig till jobbet utan istället arbeta hemifrån kom som en överraskning för många, som något nytt att testa och som verkar ha slagit olika väl ut beroende på förutsättningarna.

Arbeidsliv i Norden fick ett samtal med Stefan Tengblad, företagsekonom och professor i human resource management vid Centrum för global HRM. Han är en av tre författare till rapporten Hemarbete – Flexibelt arbete är det nya normala . Den bygger på en undersökning där 506 slumpmässigt utvalda personer – jämt fördelade när det kommer till kön, geografiskt läge, ålder och inkomstnivå – svarat på frågor om sitt distansarbete under första hälften av år 2000.

Stefan Tengblad. Foto Erika Holm, Handelshögskolan.

I rapporten svarade 67 procent att de trivdes med att jobba hemifrån. Hur ser det ut för resten av de tillfrågade?

Stefan Tengblad: Den stora gruppen var den på 19 procent som svarade ”varken eller”. Resterande 14 procent var de som i olika grad inte trivdes med distansarbete.

Vilka var problemen för de som inte trivdes?

Stefan Tengblad: De fanns de som kände sig socialt isolerade och så de som hade problem med själva arbetsplatsen. Den nödvändiga tekniska utrustningen saknades eller så hade de inte ett särskilt arbetsrum eller en avskild plats i hemmet där de kunde arbeta ostört.

Det som betyder mest för trivseln:

Vilken betydelse har det om mer än en familjemedlem arbetar hemifrån?

Stefan Tengblad: En sak som dök upp och som påverkade om man trivdes med att distansarbeta var om man hade barn hemma och om de hade studiero. Hade de det, trivdes man bättre med att arbeta hemma.

Vi såg också ett samband hos dem som hade en partner som jobbade hemma. Trivdes partnern med distansarbetet, trivdes de själva, och vice versa. Trivdes inte partnern med att arbeta hemifrån skapade det otrivsel också hos den andra.

Fanns det någon grupp som var nöjdare än andra med att arbeta hemifrån?

Stefan Tengblad: Kvinnor mellan 30 och 39 år var de som var mest nöjda i undersökningen. Det kan ha att göra med att de är i en ålder med stort ansvar för familjen, att distansarbetet erbjöd större flexibilitet.

Går det att utifrån undersökningen säga något om vilka personligheter som trivs bäst med att distansarbeta?

Stefan Tengblad: Ja, undersökningen visade att de med extrovert personlighet var mer positiva till distansarbete, likasom personer med öppenhet som personlighetsdrag. Det var inte så att de introverta var mer missnöjda än gruppen i övrigt, men just utåtvänd läggning har samband med arbetsglädje och trivsel. Vi vet inte exakt vad det beror på, men andra undersökningar visar att extroverta personer har ganska lätt för att hantera förändringar. Det kan vara så att de lyckas med att använda den digitala tekniken för att skapa sociala kontakter.

Var det något i undersökningsresultaten som överraskade er?

Stefan Tengblad: Ja, att bostadsstorleken hos dem som distansarbetade hade så liten betydelse för hur man trivdes med den situationen, likasom pendlingsavståndet. Om man la tio minuter eller två timmar på att pendla fram och tillbaka till jobbet verkar inte ha någon betydelse för hur man uppskattade att jobba hemifrån. Det var förvånande.

Olika gränsdragningar kan orsaka konflikt

Vad säger då tidigare undersökningar om distansarbete och vilka problem det kan orsaka när det är flera som ska samlas kring köksbordet?

Aleksandre Asatiani, foto: Peter Larsson, Göteborgs universitet.

Aleksandre Asatiani är lektor vid Göteborgs universitetets Institution för tillämpad informationsteknologi. Han leder ett ettårigt projekt Distansarbete som hållbar arbetsmiljö  som kartlägger de senaste 20 åren forskning om ämnet. Projektet finansieras av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Han har inget särskilt fokus på orsaker som kan ge upphov till konflikter i samband med distansarbete, men har noterat några samband. Till Arbeidsliv i Norden säger han:

- Kvinnor tenderar att integrera distansarbetet med familjelivet och då särskilt när det kommer till omsorg om barnen, när det finns sådana. Männen å sin sida verkar dela upp distansarbetet och det som hör till hushåll och familj. När de aktivt tar del i hemaktiviteterna ser de själva det som att de ”hjälper till” mer än att de integrerar två olika arbetsområden.

 Som en konsekvens har män något lättare för att behålla gränsen mellan arbete och hem, medan den för kvinnor är svagare.

 - Det här varierar givetvis mellan kulturer, men även där det råder hög jämställdhet, finns denna trend, säger Aleksandre Asatiani.

Förutsättningarna för framtida forskning om hur konflikter mellan medlemmar i hushållet kan uppstå när de tillsammans arbetar hemifrån är nu goda, konstaterar han.

- Med den markanta ökningen av distansarbete kommer framtiden att erbjuda betydligt större dataunderlag för sådana undersökningar, avslutar Aleksandre Asatiani.