Arbete mot våld i nära relationer gav jämställdhetspris

Priset delades ut på konferensen ”Forum för jämställdhet” den 8 februari. I finalen konkurrerande Arbetsförmedlingen med en bank, en idrottsförening, ett universitet och en kommun. Under sedvanlig prisutdelningspompa föregick utnämnandet av musikvirvlar och beslutet om vem som var vinnaren var dolt i ett guldigt kuvert.

- Det är så roligt att det lyfts fram positiva saker om Arbetsförmedlingen. Vi är den första myndighet som vunnit priset och det finns också ett stort engagemang hos oss för de här frågorna, säger Åsa Frostfeldt som är införingsledare för uppdraget.

Det var för fyra år sedan som Arbetsförmedlingen fick regeringens uppdrag att i samverkan med Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och samordningsförbunden, öka upptäckten av våld i nära relationer. Åsa Frostfeldt har varit med sedan starten. Hennes titel ”införingsledare” brukar ofta användas vid införande av nya IT- system och att den också används i det här uppdraget har en särskild mening. Att utbilda sig för att våga väcka frågan om våld i nära relationer skulle inte bli en fråga för de redan intresserade, utan en utbildning för alla som möter kunder i sina dagliga uppdrag. Detta är inget projekt, utan ett nytt sätt att arbeta som gäller hela myndigheten och som också innebär utvecklade metoder för att hjälpa de kvinnor och män som utsätts för våld

En pusselbit som saknats

- Vi kunde se i utvärderingen att fler kvinnor än män såg fram mot att gå webb-kursen, men att fler män uppgett att de fått förbättrade matchningsgrunder efter att de gått kursen och börjat ställa frågor om våld.  Att ställa frågan om våld i nära relationer är en pusselbit som har saknats i arbetet med långtidsarbetslösa, men som hindrat många av våra kunder att gå framåt, säger Åsa Frostfeldt.

Frågorna om våld i nära relationer blir oftast aktuella i ett fördjupat samarbete mellan kunden och Arbetsförmedlingen på grund av långtidsarbetslöshet och svårigheter att komma ut i arbete. Frågan om våld i nära relationer blir en del i samtalet om vad som är hindret för att komma ut i arbete. Många reagerar positivt. ”Varför har ingen frågat mig om detta tidigare?”, berättar Åsa Frostfeldt.    

Kontroll har många uttryck

Att förekomsten av våld kommer in som en del i samtalet om en dålig anknytning till arbetsmarknaden, har visat att det är det är ett dolt hinder som tidigare kunnat förbli den enskilda kundens hemlighet. Och det är kontroll och våld som tar sig många olika uttryck.

Det kan vara fysiskt och psykiskt våld, men också ekonomiskt och digitalt. Den som inte har ett eget Bank-Id, eget konto eller egen mailadress och som inte är digitalt självständig kan ha det svårt att göra sig fri från en destruktiv relation.

- Det ser vi både hos nyanlända och hos etablerade svenskar. När man delar e-post med sin man eller delar koderna till e-legitimation och inloggningsuppgifter till dator och konton blir man sårbar. Då är det är inte lätt att ta sig ut en relation om man till exempel har blivit skuldsatt utan att veta om det, eller om partnern tagit lån i ens namn, säger Åsa Frostfeldt.

Kvinnor med utländsk bakgrund kan också drabbas av att det i familjen finns starka normer att de ska vara hemma med barn. Att lära sig svenska för invandrare kan vara okej, eller att ha en praktikplats, men när arbetsgivare vill anställa en duktig praktikant kan det ibland bli tvärstopp. Likaså kan familjen ha synpunkter på vilket jobb som passar sig för sin kvinnliga familjemedlem. Det behöver inte vara hedersrelaterat, men ett uttryck för andra normer och detta syns mera hos nyanlända än etablerade svenskar.

- Den som inte vet hur samhället fungerar är extra sårbar, men sårbarhetsfaktorerna är många och kan bero på bristande kunskap i svenska, psykisk ohälsa, dålig ekonomi eller otrygga bostadsförhållanden, säger Åsa Frostfeldt.

Handläggarna på Arbetsförmedlingen möter också kvinnor som i många år burit på posttraumatisk stress efter sexuella övergrepp, men eftersom de varken fått frågan om det eller kunnat berätta själva, har de blivit feldiagnosticerade och aldrig fått hjälpt med roten till sin psykiska ohälsa. Och erfarenheterna efter de år som Arbetsförmedlingen arbetat med detta, är att våld i nära relationer är ett vanligt skäl att kvinnor inte lyckas få ett jobb utan lever sina liv mellan långtidsarbetslöshet och sjukskrivningar. Det kan också vara så att man lever gömd med skyddade personuppgifter och behöver flytta om den nuvarande bostadsorten blir avslöjad, vilket gör att man behöver bryta upp och söka nytt jobb och ny bostad igen.

Arbetsförmedlingen får inte föra statistik över den här typen av samtal, men en anonymiserad undersökning som gjordes på Arbetsförmedlingens kontor i Skaraborg visade att 80 procent av de som deltog i arbetsinriktad rehabilitering hade erfarenhet av våld i nära relationer. Den som inte klarar att arbetsträna mer än tio timmar i veckan kan remitteras till något av de dryga 80 samordningsförbund som finns runt om i landet.

- De bekräftar den bild som kommit fram i Skaraborg, det vill säga att många som befinner sig långt från arbetsmarknaden har olika trauman som orsakat psykisk ohälsa som påverkar deras arbetsförmåga, berättar Åsa Frostfeldt.

Myndigheten som förändringsagent

Under de fyra år som Arbetsförmedlingen arbetat med våld i nära relationer har de också ändrat sitt arbetssätt. Numera vet handläggarna om vart de kan hänvisa den som utsatts för att få hjälp. Rutinerna för arbetssökande har också förändrats när någon lever under hot. Finns det en hotbild bunden till en ort, är inte personen tvungen att söka jobb där. Inte heller behöver den som har skyddade personuppgifter söka arbete i verksamheter där de är synliga, till exempel i en kassa eller reception. Myndigheten har också skapat kurser och informationssidor för de som är drabbade. Det finns också informationssidor om vart den som är utsatt för våld kan vända sig.

Arbetsförmedlingen fick priset med motiveringen: ”Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. När myndigheter upptäcker och agerar mot våd kan utsatta kvinnor och barn få chansen att leva fria och trygga liv. Att få ett arbete och ha en egen försörjning är också det en viktigt för att kunna lämna destruktiva relationer. Årets vinnare – Arbetsförmedlingen- har under fyra års tid på ett systematiskt och innovativt sätt arbetat för att integrera ett kvinnofrids- och jämställdhetsperspektiv i sin ordinarie verksamhet.”

Åsa Frostfeldt tycker att själva prispokalen, en sexkantig pelare gjord av vulkaniskt material symboliserar det arbete som Arbetsförmedlingen gjort.

 - Den är symbolen för att bryta sig igenom ett fundament och uppstår efter ett vulkanutbrott när naturen skapar en ny ordning. Det är en otroligt fin tanke och är precis det vi gjort. I början mötte vi ett motstånd, men nu när folk förstår att det är relevant att väcka frågan om våld i nära relationer och att vi kan påverka har det blivit en del av en ny ordning. Vi har skapat en förändring i det ordinarie arbetet och Arbetsförmedlingen är nu en aktör som kan samverka i frågor som rör våld i nära relationer, säger hon.

Utmaningen framåt blir att utveckla stödet i en allt mer digitaliserad myndighet. En slutrapport ska lämnas till regeringen i mars i år, men extra pengar har beviljats för att fortsätta utvecklingsarbetet för hela 2022.