Gult kort igen till EU från Sverige - nu för förslag om plattformsarbete

Något som gör plattformsarbetarnas tillvaro osäker är att det ofta är oklart om de ska räknas som arbetstagare, dvs. anställda, eller uppdragstagare, dvs. egenföretagare. Det i sin tur avgör om de omfattas av arbetsrättens regler eller inte.

Plattformsföretagen vill visserligen för det mesta se dem som uppdragstagare, men många av dem arbetar under förhållanden som mer liknar de som anställda har – minus anställningstrygghet, skydd för hälsa och säkerhet och en förutsebar betalning.

Lättare få veta sin status

Det här problemet vill kommissionen lösa genom att göra det lättare för plattformsarbetare att få fastställt vilken status de rätteligen borde ha. Om plattformen exempelvis bestämmer ersättningen och utfärdar bindande regler om hur arbetet ska utföras så ska man utgå från att arbetaren är arbetstagare och omfattas av arbetsrätten. Om plattformsföretaget inte håller med om det, ligger bevisbördan på företaget.

Men den här regeln går för långt och strider mot den så kallade närhetsprincipen, dvs. principen att EU ska vidta åtgärder bara om syftet inte kan uppnås av medlemsstaterna själva, menar Sveriges riksdag. Därför har den beslutat att lämna in ett så kallat gult kort till EU:s lagstiftare. Om en tredjedel av de nationella parlamenten lämnar in sådana reservationer måste kommissionen ompröva sitt förslag.

Sverige reagerar mest

Av de nordiska länderna är det emellertid bara Sverige som har så starka invändningar. I Danmark, som ofta står på samma sida, skriver regeringen i ett notat till Folketingets Europaudvalg att den stöder att medlemsländerna ”ges möjlighet” att införa en sådan regel som den svenska riksdagen vänder sig emot, samtidigt som den kommer att arbeta för att regeln ska ge möjlighet att ta hänsyn till den danska arbetsmarknadsmodellen. Danmarks regering stöder också uttryckligen flera andra förslag i direktivet.

Även ur finsk synvinkel förefaller direktivförslaget vara förenligt med närhetsprincipen och proportionalitetsprincipen, enligt en skrivelse från statsrådet till Finlands riksdag. När det gäller den omstridda regeln uttrycker sig statsrådet dock försiktigt och påpekar att man fortfarande utreder hur man ska ställa sig till den.

Om man läser de svenska, danska och finska skrivelserna noggrant är skillnaderna kanske inte fullt så stora som det i förstone kan verka. Alla tre betonar hur viktigt det är att medlemsländernas egna uppfattningar om vem som är arbetstagare ska gälla. Det danska notatet innehåller också upprepade försäkringar om att regeringen kommer att arbeta för regler som inte skadar den danska arbetsmarknadsmodellen Det är möjligt att det mer handlar om vilken taktik länderna väljer inför de förhandlingar om direktivet som nu ska följa. En slår på trumman, de andra två är mer diplomatiska.