Efter ett par gula kort - sämja med EU om svenska etableringsjobb

Etableringsjobben bygger på ett initiativ från svenska LO, fackförbundet Unionen och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

För att anställa arbetstagare på etableringsjobb måste företaget omfattas av ett särskilt kollektivavtal om etableringsjobb där lönen är lägre än enligt det ordinarie kollektivavtalet. Saten betalar sedan mellanskillnaden upp till den ordinarie kollektivavtalsenliga minimilönen (efter skatt) direkt till arbetstagaren. Dessutom betalar staten in avgifter till pensionssystemet.

Ett etableringsjobb kan vara i högst två år och avsikten är att det ska övergå i en vanlig tillsvidareanställning. Tidigare former av subventionerade anställningar har kritiserats för att företag har kunnat utnyttja dem för att ersätta reguljära anställningar. LO, Unionen och Svenskt Näringsliv understryker nu att den nya anställningsformen inte ska användas i första hand för att arbetsgivarna ska sänka sina arbetskraftskostnader, och de kommer att inrätta en partssammansatt nämnd som ska övervaka hur kollektivavtalen om etableringsjobb tillämpas och efterlevs.

Huvuddragen i den nya modellen drogs upp i en avsiktsförklaring mellan regeringen och de tre organisationerna redan 2018, men för att kunna införa den behövde regeringen ett godkännande från kommissionen. Eftersom staten ska betala en del av arbetsgivarnas lönekostnader måste kommissionen ge grönt ljus, så att subventionen inte snedvrider konkurrensen och strider EU:s regler om statsstöd. Det är det godkännandet som Sverige nu har fått.

Och om relationerna mellan Sverige och EU på sistone har varit lite frostiga (gula kort både för minimilönedirektivet och direktivet om plattformsarbetet) så blev det nu med beröm godkänt. Den ansvariga kommissionären Margrethe Vestager underströk i ett pressmeddelande att kampen mot arbetslösheten har högsta prioritet för EU och att modellen med etableringsjobb gör det möjligt för Sverige att pröva nya sätt att hjälpa missgynnade arbetstagare att komma in på arbetsmarknaden, utan att snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt.

Kommissionen kom faktiskt fram till att de tilltänkta statsbidragen är proportionella trots att de i enstaka fall kan komma att bli högre per mottagare än de 50 procent av arbetsgivarens investeringskostnad som brukar gälla. I de allra flesta fall kommer subventionen ändå att ligga nära den gränsen. Dessutom är denna högre subvention ett resultat av breda förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer om vad som är rätt lön för etableringsjobben, tillägger kommissionen. En lite oväntad, men välkommen; bugning för den svenska modellen, alltså!