Hoten mot svensk socialvård fick stora konsekvenser för de anställda - nu ska straffen skärpas

Att socialarbetare som arbetar i nära kontakt med utsatta människor möter hot och våld är inte nytt. Men i en ny utredning ”Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier, SOU 2024:1” varnas det för att hoten ökat kraftigt.  Enligt utredningen har till exempel 48 procent av socialsekreterarna utsatts för hot eller våld under de senaste 12 månaderna. 

Bilden ovanför är från en YouTube-video som visar omhändertagande av ett barn som den svenska polisen utför. Den är ett av många inlägg i sociala medier som väcky protester mot sociala myndigheter i Sverige. Foto: YouTube 

När det för några år sedan uppstod ett rykte om att svensk socialtjänst kidnappar barn blev vardagen farligare och otryggare för de socialarbetare som arbetar i utsatta områden med barn och unga. En viral desinformationskampanj i sociala medier som startade på hösten 2021 och intensifierades under 2022 och 2023, ledde också till demonstrationer mot svensk socialtjänst både i Sverige och utomlands.

Liknande kampanjer har också förts mot andra nordiska länder, däribland Norge. I Indien var kritiken så omfattande att det har gjorts en Bollywood-film med en av landets mest kända kvinnliga skådepelare, där titeln är ”Mr Chatterjee VS Norway” och undertiteln är A Woman's fight against a Nation.”

Filmreklam för den indiska filmen vars titel kan översättas som En kvinnas kamp mot en nation: Mrs Chatterjee mot Norge". Foto: Zee Studios/Emmay Entertainment.

Kampanjen i Sverige satte stor press på socialarbetare i form av smutskastning och hot. Den ökade terrorhotet mot Sverige och en rapport från Försvarshögskolan beskriver kampanjen som den största påverkanskampanjen mot Sverige någonsin. I fokus stod socialarbetarna som arbetar med barn och unga. Plötsligt blev deras utsatthet i yrket synlig, men också hur hot och våld får konsekvenser för myndighetsutövning.

- Vi ser tydligt att hotbilden blivit värre för de som arbetar med barn och unga sedan desinformationskampanjen och genom våra socialsekreterarundersökningar kan vi också se att den långsamt försämrats sedan 2010. Det finns ett omfattande problem med hot och våld inom myndighetsutövning och på institutionerna, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Kampanjen satte stor press på socialarbetare i form av smutskastning och hot. Den ökade terrorhotet mot Sverige och en rapport från Försvarshögskolan beskriver kampanjen som den största påverkanskampanjen mot Sverige någonsin. I fokus stod socialarbetarna som arbetar med barn och unga. Plötsligt blev deras utsatthet i yrket synlig, men också hur hot och våld får konsekvenser för myndighetsutövning.

Fredrik Hjuström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Foto SSR.

Akademikerförbundet SSR organiserar bland andra socionomer. De som arbetar med myndighetsutövning kan ha ett stort inflytande på människors liv. De utreder om barn behöver omhändertas, om unga behöver tvångsplaceras på hem för vård och boende eller om ett missbruk blivit så stort att det krävs tvångsåtgärder. De arbetar nära utsatta människor och deras vardag kan rymma både hot, våld och trakasserier.

 - Vi får rapporter om allt från konkret våld och hot till de mer sublima hoten som handlar om ”jag har information om dig och vet var du bor och var dina barn går på dagis” plus allt däremellan, men få vill träda fram och berätta om det eftersom det kan öka hotbilden, berättar Fredrik Hjulström.

Han tror att många socialsekreterare vant sig vid subtilare hot och kanske nöjer sig med att anmäla det vidare till chefen. Är det frågan om mer direkt våld eller tydliga hot får, i de allra flesta fall, den som drabbats stöd av arbetsgivaren.

- Polisanmälningar är svårare. Om individen själv anmäler blir anmälarens uppgifter kända och många av våra medlemmar vill inte in i den rättsprocessen, säger han.

Ofta är det också de yngsta socialarbetarna som befinner sig i de svåraste jobben. Den hårda arbetsmiljön har gjort att de mer erfarna socialsekreterarna söker sig bort från arbetet med barn och unga i utsatta områden. Tidigare var det de mest attraktiva tjänsterna som krävde stor yrkeserfarenhet för att få. Idag är det inte så, utan i stället fylls tjänsterna med unga socionomer som nyss lämnat högskolan.

- Ju tuffare det är i en kommun, desto fler av socialsekreterare är unga och oerfarna. Lönen är heller inte oviktig. Många kommuner betalar mycket till nyanställda, vilket får de erfarna socialsekreterarna att känna sig omsprungna, säger Fredrik Hjulström. 

Rädsla kan påverka myndighetsutövningen

”Vi ser med stigande oro på hur våra medlemmar i socialtjänsten utsätts för en fruktansvärd smutskastning och regelrätta hot”, skrev Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 31.10. 23 Samtidigt påtalade hon om så många som 60 procent av socialsekreterarna i utsatta områden blivit utsatta för hot, vilket i sin tur påverkat själva yrkesutövningen.

- Av de som arbetar med tvångsåtgärder har fyra procent av de som i våra socialarbetarundersökningar svarat att de undvikit att agera enligt lag om vård av unga, LVU, eller Lag om vård av missbruk, LVM, för att de varit rädda. I utsatta områden är det sju procent som undvikit åtgärder. Sen ska man också komma ihåg att bristande resurser i ännu större utsträckning är skäl för att inte vidta åtgärder, säger Fredrik Hjulström

Förtal kan bli brott

Syftet med utredningen ”Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier”; SOU 2024:1, är att bemöta den växande hotbild som många offentliga yrken med nära klientkontakt innebär. Utredarna har genom ett brett underlag baserat på rapporter och intervjuer kunnat konstatera att det finns en utsatthet för våld, hot och trakasserier inom hela den offentliga förvaltningen, att den är omfattande och att den ökar. Värst är det för de som har arbetsuppgifter som innebär myndighetsutövning, det vill säga beslut som kan få stora effekter för enskilda. Exempel är brottsutredande myndigheter, liksom de som utövar tillsyn, beslutar om tillstånd, ersättningar och bidrag. Mest utsatta är de tjänstemän som har en stor och nära kontakt med allmänhet och klienter.

John Ahlberk, generaldirektör för Statens havarikomission, har lett utredningen om ett ökat skydd för offentliganställda. Foto: Peter Knutson, SHK.

Utredningens slutsats är att skyddet för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier behöver stärkas. Straffen för hot och våld mot tjänstemän föreslås öka, liksom att förolämpningar mot tjänstemän enligt förslaget blir ett nytt brott. Utredningen vill också minska exponeringen av offentliganställdas namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder, men också införa starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras anhöriga.

Ännu är inte remisstiden ute för utredningen ”Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier”, men SKR är i huvudsak positiv och Fredrik Hjulström ser också gärna att skyddet mot medlemmarna blir tydligare.

- En svår fråga är anonymiserade beslut och vi är inte förespråkare för det. Den som drabbas av ett beslut har rätt att ta del av vem som fattat beslutet och på vilka grunder. För att få framgång i socialt arbete är det omöjligt att vara anonym. En myndighet består av individer och vågar man inte träda fram som det har man problem. Då blir hoten mot tjänstemän systemhotande, säger han.

Samarbete mellan arbetsgivare och fack

För att öka kunskapen om hot och våld inom socialarbetaryrket och för att sprida kunskap om arbetsmiljöarbetet kring detta finns ett upparbetat samarbete mellan facken och arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR. Bland annat erbjuder man webbsändning som tar upp hot och våld och hur man som arbetsgivare och tjänsteman kan agera.

 - Att arbeta med utsatta människor är ett svårt arbete och det finns en medvetenhet om det i verksamheterna. Många är duktiga, men ibland blir det ett extra tryck. Vi såg ju också svårigheterna som uppstod genom desinformationskampanjen och märkte hur misstron mot socialtjänsten ökade. Då blir det extra viktigt att finnas bland medborgarna och inte kommunicera mindre utan tvärtom mer. Närvaron ute i områdena blir extra viktigt liksom att verka för dialog, säger Karin Falck, som är handläggare på SKR:s socialtjänstsektion och samarbetar med parterna för att ta fram partsgemensamt informationsmaterial.

Hon målar upp en likartad bild av hot och våld inom socialarbetaryrket, som Fredrik Hjulström och betonar problemet med otillåten påverkan som ett sätt att försöka påverka socialtjänstens beslut.

- Vi vill att otillåten påverkan ska bli ett brott, liksom att myndigheten eller arbetsgivaren ska vara de som polisanmäler våld eller hot, inte den enskilde tjänstemannen, säger Karin Falck.

Karin Falck lyfter också problemet med personalomsättning.

 - Många unga arbetar med de mest utsatta personerna, men vi vet att många år i yrket är en skyddsfaktor, säger hon.

I flera av de mest utsatta områdena pågår redan mycket arbete för att få personalen att stanna kvar och för att förebygga hot och våld. De goda exemplen sprids vidare ut i kommunerna. Hur ser lokalerna ut? Hur skapas stabilitet i arbetsgruppen och hur kan arbetsledningen ge stöd? Lokal samverkan är viktigt, till exempel med polisen och att visa närvaro också i utsatta områden. Kommuner håller lyssnarmöten och verkar för att få till samtal på plats i utsatta områden. Bra saker händer, men kommer inte fram konstaterar hon.

1 juli 2025, kommer en ny socialtjänstlag som betonar förebyggande arbete och redan ligger många kommuner i startgroparna fören ny utveckling av socialtjänsten. Extra resurser är utlovade.

 - Det behövs ett arbete för att motverka segregation och för att skapa så lika livschanser som möjligt för barn och unga, och att de som riskerar att hamna i kriminalitet i stället får möjlighet att etablera sig i samhället. Det är viktigt att ha en större bild i huvudet och att socialtjänsten långsiktigt blir en del av samhällsutvecklingen, säger Karin Falck.