Finländsk framtidsrapport visar oro bland unga: “Arbetslivet blir för tungt"

Allt färre finska unga räknar med att hitta sin plats i arbetslivet. De är rädda för dålig lön och för att jobbet tar för mycket tid från fritiden. Tillsammans med annnan forskning är det tecken på att det framförallt är flickorna som befarar att arbetslivet ska bli för tungt. De ungas oro har ökat efter pandemiåren.

Framtidsrapporten påpekar att de flesta som svarar på enkäten i framtidsrapporten har en begränsad erfarenhet av arbetslivet.  Eleverna ser ändå fram emot möjligheten till sommarjobb, med ökat självförtroende. Intresset för entreprenörskap verkar också öka.

Bred enkät bland ungdomar

De ungas bild påverkas av offentlig debatt och föräldrarna. Det verkar uppenbart att om föräldrarna är nöjda med sina jobb smittar det av sig på de yngre. 

Nästan 5 000 unga i  grundskolans högstadier, gymnasier och yrkesskolor har besvarat enkäten som presenterades i maj.

Framtidsrapporten är gjord av Ung företagsamhet och ekonomi (NYT). Den ideella organisationen är knuten till “Finlands Näringsliv EK”, som är ett  ledande språkrör för näringslivet och arbetsgivarna i Finland. 

NYT stöder arbetslivs-, företagsamhets- och ekonomifärdigheter för skolor och kommuner. Organisationen har ett nätverk av företagsbyar på tretton orter i Finland.  Verksamheten är inbakad i skolornas läroplan.

De yngre eleverna besöker en miniatyrstad där de övar sig i att arbeta med ett yrke och få lön för sitt jobb, och samtidigt lär sig bli konsument och medborgare. De äldre tävlar i olika yrkesroller att leda företag på en internationell marknad.

Entreprenörskap lockar fler pojkar

Några av frågorna i Framtidsrapporten gäller elevernas tankar om företagande. 45 % av de tillfrågade kunde tänka sig att arbeta som företagare. Framförallt bland pojkarna redovisas en liten ökning.  

Företagandet anses ge självständiga jobb, mer beslutsrätt och flexibilitet.  En avsevärd ökning redovisas för åsikten att företagen är viktiga för samhället, från 69% för ett år sedan till 83% i den senaste mätningen.

Sommarjobben lockar

De flesta unga får sin första erfarenhet av arbetslivet i 14-15-årsåldern genom praktisk arbetsorientering eller sommarjobb. Möjligheten att förtjäna egna pengar motiverar också många.

Cirka 70 procent av de svarande har varit nöjda med sina erfarenheter av till exempel vägledning och ett varmt välkomnande på arbetsplatsen. Lika många planerade söka jobb också den här sommaren.

Men går man djupare finns det också missnöje. Bristen på uppmuntran och uppskattning lyfts fram av 49 procent av de svarande, framförallt de som har invandrarbakgrund.

Det är inte helt enkelt att få sommarjobb för de unga i Finland och tillgången på jobb varierar regionalt. Många jobb finns inom handel och turism, service och omsorg, jordbruk och via kommunerna, som erbjuder stödjobb åt de unga.

Ökad differentiering syns

Framtidsrapporten betonar behovet av förbättringar i arbetslivet. Samhällets differentiering syns redan i de första viktiga arbetserfarenheterna för unga. 

Lauri Vaara, specialsakkunnig inom lärarutbildning och forskning, arbetar på Föreningen NYT .

Lauri Vaara, specialsakkunnig  vid organisationen bakom rapporten, betonar behovet att ta bättre hänsyn till mångfalden på arbetsplatserna, så att alla unga upplever att de får det stöd som behövs.

En positiv arbetslivsorientering ger tilltro till egna möjligheter och förmåga att lyckas i arbetslivet. Också tidigare undersökningar har visat ett klart samband mellan posititiva arbetslivsattityder och det ökande intresset för sommarjobb.

Välmåendet en hotbild

Hos unga med en svagare arbetslivsorientering betonas hotbilder och en svagare tro på de egna möjligheterna i arbetslivet, påpekar rapporten. Speciellt oroande kan situationen vara bland unga flickor om de inte anser sig passa in i det finländska samhället.

Målet bör därför bland annat vara att alla unga upplever tillräcklig uppmuntran och vägledning.

Det finländska regeringsprogrammet har betonat motsvarande frågor. När den borgerliga fyrpartiregeringen bildades sommaren 2023 beskrevs de ungas välbefinnande som mer polariserat än tidigare: allt fler unga mår bättre än tidigare, men unga som mår dåligt mår sämre än tidigare. Utslagning och ökad psykisk ohälsa bland unga är en av de största utmaningarna i vårt samhälle, enligt Petteri Orpos regeringsprogram.

Framtidsönskningar

Vad de unga vill ha i arbetslivet låter kanske som självklarheter: skäliga arbetstider och en säker miljö, goda kollegor och ledare, bra lön, och möjlighet att använda sitt kunnande. 

De individcentrerade arbetslivsvärderingarna sägs ändå ha ökat något i den senaste mätningen. Många svar är könsbundna. 

Pojkar lägger större vikt vid förmågan att fatta beslut och leda, flexibiliteten i arbetslivet samt fysisk styrka och ny teknik. 

Flickorna betonar mer förmåga till samarbete, att möta och respektera mångfald. De verkar också uppleva arbetslivet som mer belastande.

Lauri Vaara kan inte hänvisa till några gemensamma internationella undersökningar om varken sommarjobb eller inställningar till arbetslivet. 

En finländsk trend som kan finnas överallt kan vara att ungdomar är allt mer medvetna och kritiska. Då betonas inte bara lönen utan också värderingar, om till exempel kvalitet och delaktighet i arbetslivet.