När kulturutbyte blir utnyttjande - i skogen eller på barnrummet

Reglerna varierar mellan de olika länderna, men en gemensam trend är att de som får uppehållstillstånd kommer allt längre från Europa. Som framgår i en annan artikel i detta nummer har en möjlighet för utlänningar att praktisera i det danska lantbruket de senaste åren allt mindre handlat om utbildning och alltmer om en form av billig arbetskraft från Vietnam, Uganda och Indien, som dessutom måste betala en stor del av sina inkomster till företag som rekryterar praktikanterna.

Au pairer stoppas i Norge

I Norge var det nästan enbart au pairer från Filippinerna, när regeringen beslöt att avveckla au pair-systemet från den 15 mars i år. De som redan kommit hit får två år på sig att återvända till sina hemländer.

- Den tiden då au pair-systemet reellt sett var en kulturutväxling är förbi. Vi måste våga kalla det för vad det är: Underbetald arbetskraft, sa Per Vidar Kjølmoen från Arbeiderpartiet, i stortingsdebatten innan beslutet.

Även i de övriga nordiska länderna har det varit debatt om au pairer, men inget annat land har än så länge signalerat att de följer Norge.

I alla länder finns det olika typer av säsongsarbete där kraven att få kortare uppehållstillstånd är lägre. Det handlar om jordbärsplockare i Norge, turistnäringen på Island, eller som i Finland och Sverige, blåbärsplockare från Thailand.

Kom som turister

Redan på 1980-talet kom många bärplockare med turistvisum till Sverige från Polen och efter 1991 också från de då självständiga staterna i Baltikum. Efter att EU utvidgades österut 2004 öppnades emellertid andra och mer lönsamma alternativ för arbetskraften från Östeuropa. Därför började plockare att rekryteras från länder som Thailand och Indien.

Redan från början publicerades det kritiska artiklar om att thailändarna utnyttjades grovt. Swedwatch publicerade 2011  en rapport med titeln ”Mors lilla Olle. Så exploateras asiatiska bärplockare i de svenska skogarna”.

I den beskrevs verksamheten så här:

”Under det senaste decenniet har tusentals asiatiska bärplockare kommit till Sverige för att plocka blåbär. Gång på gång har de lurats. När säsongen har varit över har de fått resa hem till Thailand, Vietnam, Bangladesh och Kina med större skulder än när de kom hit. Bärplockarna har inte fått ut lagstadgad lön. I några fall har de inte fått någon betalning alls. De har jobbat från tidig morgon till sen kväll, sex dagar i veckan. De har ofta tvingats bo i förläggningar med usla sanitära villkor och få toaletter.”

13 år senare rapporterar Expressen den 11 maj i år:

”De thailändska bärplockarna utlovades lön, schysta arbetsvillkor samt boende och mat på parets bärföretag i Västerbotten. I stället vittnar de om att de tvingades jobba sju dagar i veckan, ibland över 15 timmar per dag, och åt kadaverrester i skogen för att få i sig tillräckligt med mat.”

Tiden står stilla

 Även om tiden alltså verkar stå stilla i blåbärsskogen, så sker det ändå ändringar. Bärplockarna utgör trots allt en tredjedel av all arbetskraftsinvandring till Sverigeunder ett år.

I Finland slutade utrikesdepartementet att utfärda visum för plockare från Thailand i mars i år. Från och med 2025 kommer enbart plockare med anställningskontrakt att kunna komma till Finland.

Enligt en utredning som gjordes innan beslutet fattades, ger anställningsförhållandet plockarna arbetsavtalsförmåner och en garanterad minimilön. Ändringen innebär emellertid inte att inkomsterna ökar för alla bärplockare. Den förebygger inte heller den skuldsättning i hemlandet som resekostnaderna orsakar.

I Sverige infördes krav om anställning redan 2008. Bärplockarna anställs av ett thailändskt bemanningsföretag som i sin tur har en överenskommelse med en svensk uppdragsgiva. Om den senare upprepade gånger missköter sig har Migrationsverket möjligheten att neka arbetstillstånd, men det sker nästan aldrig.

Sedan dess har det skett flera andra ändringar, men det är svårt att komma åt dubbla avtal, det vill säga att plockarna får en formell, kollektivavtalsenlig lön på papperet men i praktiken bara får betalt utifrån hur många kilon de plockar.

De utländska plockarna måste också skyddas mot dolda kostnader som dras från plockarnas lön.

Liknar problem i andra branscher

Många av de problem bärplockarna har liknar det arbetsinvandrare möter i andra branscher. I Norge skärper Arbeidstilsynet kraven för inkvartering av arbetskraft. Från och med den 1 juni 2024 blir kraven i regelverket blir tydligare. Det gör att det blir mindre utrymme för tolkning av kraven och lättare för arbetsgivaren att följa dem.

Kraven är bland annat:

• En person per sovrum.
• Tillgång till dusch och toalett i sovrummets omedelbara närhet.
• Minst en dusch och en toalett per fem anställda
• Tillgång till ett vardagsrum med bord och stolar.
• Trådlöst internet.

I Danmark har nio av partierna på Folketinget blivit eniga om ett avtal mot social dumping. I avtalet ingår bland annat möjligheten för Arbejdstilsynet att stoppa entreprenörer som upprepade gånger allvarligt bryter mot reglerna, bättre möjligheter att kontrollera bostäder som arbetsgivare hyr ut till sina anställda och förstärkta insatser mot användandet av illegal arbetskraft på danska arbetsplatser.

- Vi har sett uppenbara exempel på utländska kollegor som tvingas bo i containrar och lever under bedrövliga förhållanden. Det kan vi inte tolerera. Det är i högsta grad tid för att det ställs krav på inkvarteringen, säger Morten Skov Christiansen, som är ordförande för det Fagbevægelsens Hovedorganisation i Danmark.