Hårdare krav på ny arbetsminister

Bytet var avtalat när regeringen bildades och också de övriga partierna genomför några ministerbyten när två år återstår av regeringen Orpos mandatperiod. 

Tidigare arbetsministern Arto Satonen har återgått till sin plats i riksdagen och väntas bli ansvarig för Samlingspartiets politik i arbetslivs- och jämställdhetsfrågor.

Matias Marttinen anses vara noggrann, allvarsam, men också en framgångsrik förhandlare.
Han beskrivs som en aktiv motionär, sysslar bland annat med rullskoskridskoåkning och terrängcykling.

Han har haft höga förtroendeuppdrag inom 4H-rörelsen och diakoni.
Som diabetiker har han aktivt verkat för att också diabetes-patienter ska få genomföra värnplikten i Finlands försvarsmakt.

Uppväxt med politiken

Marttinen är född 1990, men har lång politisk erfarenhet. Han började i hemstaden Raumos kommunalpolitik som 18-åring. Efter studier i statskunskap i Åbo blev han medarbetare/rådgivare åt Samlingspartiets ministrar och jobbade som informatör för riksdagsgruppen.

År 2019 blev han själv riksdagsledamot och efter senaste val ordförande för Samlingspartiets riksdagsgrupp. Han anses vara Orpo-lojal och har fått flera tunga poster, som medlem i riksdagens finansutskott och Finlands banks fullmäktige.

Han hade också ansvaret i den arbetsgrupp som beredde regeringens sparåtgärder och den parlamentariska arbetsgruppen som fick till stånd kraftiga nedskärningar i public-service-bolaget Yleisradio.

Politiska motståndare kallar honom en politisk “broiler”, uppfödd i Samlingspartiet, utan erfarenhet av andra jobb. I en intervju för Helsingin Sanomat förnekar han inte sin ensidiga bakgrund, men ser det också som en professionell rikedom att känna partipolitiken grundligt.

Flexibilitet för ekonomisk tillväxt ska ge fler jobb

Vid en presskonferens när han tillträdde utlovade Marttinen inga förändringar i arbetspolitiken, regeringsprogrammet ska förverkligas som det skrevs med en mer flexibel arbetsmarknad som mål.

Målet om 100 000 nya arbetsplatser under mandatperioden står också fast, även om det snarare har försvunnit arbetsplatser, som borde ersättas. Enligt arbets- och näringsministeriets prognos i maj är arbetslösheten fortfarande stor, 9,1 procent under 2025, men sysselsättningsgraden ska vända till det bättre.

Långtidsarbetslösheten riskerar bli mycket hög. De sänkta och förkortade stöden för arbetslösa, samt aktivitetskraven, tycks hålla finländarna på arbetsmarknaden.

Problemen anses inte bero på en misslyckad politik utan på lågkonjunkturen som skulle kräva utrymme för ekonomisk tillväxt. Finland förutspås ändå få ett uppsving redan i år, enligt finländska prognoser.

Rivstart ska förverkligas på arbetsmarknaden

Petteri Orpos regering inledde med en rivstart och har redan genomfört stora förändringar som berör arbetsmarknaden och socialpolitiken.

Nu har regeringen två år kvar, och kämpar speciellt med ekonomin. Man har majoritet i riksdagen tillsammans med Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna.

I kommunalvalet i april vann både vänsterpartierna och Centern, medan Sannfinländarna förlorade stort. Det ansågs bero på just åtstramningarna inom ekonomin och åtgärder mot fackföreningsrörelsen. Bland annat blir det svårare att få arbetslöshetsbidrag. Regeringen vill också minska uppsägningsskyddet, inskränka strejkrätten och avskaffa rätten till skatteavdrag för medlemsavgiften i facket.