Finlands försök med basinkomst väcker intresse

Tanken är att engagera tusentals finländare i ett flerårigt socialt experiment med kontrollgrupper. Expertgruppen  ska ge ett mer detaljerat förslag i slutet av året.

- Bakom många frågor har det dykt upp nya svåra frågor, sade professor Olli Kangas när han och hans kollega lade fram förutredningen i slutet av mars.

Avsikten är att få med 10 000 slumpmässigt utvalda personer över 18 år i försöket och i kontrollgrupper. Genom att pröva olika nivåer av basinkomst – 550-750 euro – skulle forskarna kunna skapa ny kunskap om sysselsättningseffekterna. Skapar en viss ekonomisk trygghet incitament för att folk också jobbar mera eller tvärtom? Den som börjar arbeta, studera eller sysselsätter sig på annat sätt ska enligt få fortsätt lyfta bidrag.

17 olika modeller

Basinkomst finns för första gången med i ett finländskt regeringsprogram trots att sjutton olika modeller har lagts fram sedan början av 1980-talet enligt en översikt i utredningen. Det har aldrig funnits en gemensam åsikt om vad basinkomst innebär och hur den ska finansieras. Expertisen är också delad eftersom tidigare experiment i bland annat USA och Kanada på 1970- och 80-talet inte gett några klargörande resultat som kunde utgöra grund för politiska beslut. Dessutom avviker de nordamerikanska samhällssystemen så mycket från den nordiska välfärdsmodellen att resultaten hur som helst inte är överförbara.

Förutom i Finland ska fyra städer i Nederländerna inleda försök med basinkomst. Europeiska unionens experter följer experimenten med stort intresse eftersom de kan generera ny kunskap som är relevant för hela EU.
Avsikten med experimentet är att komma bort från tyckande och etablera en vetenskapligt hållbar grund för besluts. Regeringen har för avsikt att genomföra försöket 2017-2018 och utvärdera resultaten 2019. Det kanske största problemet är att effekterna av basinkomst är så långsiktiga att resultaten inte är mätbara efter två eller tre års försök utan kan bli synliga först efter decennier eller under nästa generation.

Stimulera till arbete

Avsikten är minska på bidragsbyråkratin med en enklare stödmodell som stimulerar till arbete. Fast tanken att ersätta alla olika stöd med ett enda socialbidrag får inget stöd i förutredningen, det handlar snarare om olika modeller där några är mer komplicerade än andra. Därmed blir det också svårare att isolera och mäta effekterna av basinkomsten. Det finns fattigdomsfällor även på annat håll än i socialpolitiken.
Planerna har fått kritik från många håll. En av kritikerna är ekonomiprofessorn Matti Virén vid Åbo universitet och han anser att det nuvarande socialbidragssystemet har sina brister, men stödet delas ändå ut på basen av specifika behov som invaliditet, sjukdom, barnafödsel eller studier. Basinkomsten skulle gå till personer som aldrig ens haft för avsikt att arbeta eller studera.
Basinkomst har diskuterats som en väg att komma till rätta med teknologisk arbetslöshet som uppstår när processer automatiseras och ett sätt att kompensera för olika former av korttidsanställningar.
Förutredningens intressantaste del är en lång diskussion om hur detta sociala experiment bör utformas för att resultaten ska bli mätbara och vetenskapligt tillförlitliga. Det handlar om allt från hur folk tänker när de vet att basinkomsten betalas ut under en begränsad tid till att hur forskarna vet om studien lyckats.
Experimentet med basinkomst har väckt intresse även i Finland och nyligen ordnade statens think-tank Sitra en hackathon  för personer intresserade av att ta fram nya idéer kring socialskyddet.