Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 2/2012
Leder: Ett skritt frem og to tilbake?
Nordiske kvinner mister igjen maktposisjoner i politikk og samfunnsliv. Det viser Arbeidsliv i Nordens barometer. Er det virkelig sånn? Danmarks og Europas likestillingsminister vil ha likestillingspolitikken i høygir, og Carlsbergs styreleder vil ha 40 prosent kvinner i styret, men ingen lovpålegg i Danmark, takk. Kan de få til det Island har klart, en bedre maktbalanse?
Kvinnorna mister makt i Norden trots ny statsminister i Danmark
Jämställdheten på maktpositionerna i politik och arbetsliv i Norden minskar. Det visar Arbeidsliv i Nordens barometer. Att Helle Thorning-Schmidt blev Danmarks första kvinnliga statsminister väger inte upp mot att Finland fått både en manlig president och en manlig statsminister.
Dansk ligestilling op i højere gear
Der skal turbo på ligestillingen, lover Danmarks nye ligestillingsminister Manu Sareen, der især har tænkt sig at kæmpe mod kvindevold og kønsopdeling af arbejdsmarkedet – blandt andet ved at få flere kvinder i lederjob og på bestyrelsesposter.
Flere kvinder til tops hos Carlsberg
Det står skidt til med ligestillingen i bestyrelseslokalerne og i direktionerne i danske virksomheder, og modstanden mod lovpligtige kvindekvoter er massiv. Nu skrider en af dansk erhvervslivs gamle hanelefanter frivilligt til handling: Fra 2015 skal mindst 40 procent af de valgte medlemmer i Carlsbergs bestyrelse være kvinder.
Effektive sanksjoner har gitt den norske kvoteringsloven suksess
Lov om kvotering er det mest effektive middelet for å bedre kjønnsbalansen i styrerommene. - Men loven bør følges opp med en effektiv sanksjonspolitikk og statlige tiltak som kan stimulere gjennomføringen. Det er rådet forskningsleder Mari Teigen vil gi andre nasjoner som vil kvoteregulere styrene. Vi møter henne når hun er på farten for å informere danske parlamentarikere om den norske loven. Etterpå står BBC for tur. I hånden holder hun en blodfersk artikkel om saken.
Kvinnors företagande speglar en könssegregerad arbetsmarknad
Det finns i Sverige en stark politisk vilja att stärka kvinnors företagande och den borgerliga regeringen satsar mellan 2007-2014 totalt 800 miljoner kronor för att stödja, utveckla och synliggöra kvinnors företagande. De avreglerade marknaderna inom offentlig sektor öppnar för nya företag, men risk finns att det svenska företagandet avspeglar den svenska arbetsmarknaden och blir lika könssegregerat.
Nu är tålamodet slut i EU - krav om fler kvinnor i styrelserna
EU-kommissionären Viviane Redings tålamod slut. De europeiska företagen har på egen hand inte lyckats förbättra jämställdheten i styrelserna nämvärt. Europaparlamentet har redan röstat igenom ett förslag om att införa kvoter som säkrar minst 30 procent kvinnor 2015 och 40 procent 2020.
Arbetslösheten kan definieras bort
Uppfattningen om vad sysselsättning och arbetslöshet betyder varierar från land till land. Ett jämförande historiskt perspektiv visar att den politiska kontexten – hur problemet presenteras och hur dess beståndsdelar förändras – styr vår uppfattning och att standardsynen på sysselsättning inte längre är relevant i till exempel Storbritannien eller Frankrike, som den brittiska socialhistorikern Noel Whiteside tittat på.
Bred opbakning til reform af førtidspension og fleksjob
Styrket dansk indsats for at hindre unge i at blive parkeret på passiv forsørgelse. Samtidig skæres i tilskud til fleksjob og førtidspension.
Jóhanna Sigurðardóttir: Löneklyftan viktigaste jämställdhetsfrågan nu
Islands statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har lyckats med det som många ansåg vara mycket svårt, näst intill omöjligt. Hon har gjort nedskärningar i statsbudgeten efter finanskraschen och det utan att det har fått en negativ inverkan på det isländska socialförsäkringssystemet.
Side-alternativer