Nyhetsbrev fra Arbeidsliv i Norden 2/2011
Leder: Visjon eller virkelighet?
Vil danskene i år velge en kvinne til statsminister? I virkeligheten? Det har ikke skjedd før.
Norden närmar sig jämställdheten steg för steg
De nordiska kvinnorna har varit en inspiration för kampen för jämställdhet i andra länder. Tillsammans har de intagit alla politiskt tillsatta maktpositioner utom två: Det har aldrig utsetts en kvinnlig ärkebiskop eller en kvinnlig överbefälhavare i något nordiskt land. Samtidigt är både presidenten och statsministern nu kvinnor i Finland. När Mari Kiviniemi nyligen besökte Tysklands förbundskansler Angela Merkel, så pågick debatten för fullt om kvinnor ska kvoteras in i företagens styrelser. Norge var det första landet att genomföra det 2008, men kvinnorna har samtidig förlorat fler maktpositioner än i något annat land de senaste åren. Arbeidsliv i Norden har undersökt hur framgångsrik kampen för jämställdhet i det offentliga livet har varit i Norden.
Danmark väntar fortfarande på en kvinnlig statsminister
Få länder har förberett sig så väl mentalt på att få en kvinnlig statsminister som Danmark. TV-serien Borgen har gjort stor succé även i grannländerna. Den skildrar en fiktiv kvinnlig statsminister och maktkampen på Christiansborg, slottsbyggnaden i Köpenhamn där såväl Folketinget, Statsministerns kontor och Högsta domstolen håller till.
De finska kvinnorna har erövrat de viktigaste maktpositionerna
De finska kvinnorna kommer längst upp i Arbeidsliv i Nordens maktbarometer, med 15 av 40 poäng. Det sker framförall tack vare att både presidenten och statsminister är kvinnor.
Kvinnorna har förlorat mest makt i Norge
Norge har varit det hetaste landet i jämställdhetsdebatten ända sedan kvoteringslagen trädde i kraft 2008. De allmänna aktiebolagen, oftast större börsbolag, måste ha minst 40 procent av varje kön i sina styrelser. Men samtidigt har kvinnorna tappat fler maktpositioner i Norge än något annat nordiskt land.
Vem ersätter de mäktiga kvinnor som slutar i Sverige?
Sverige är det enda landet i Norden som varken haft en kvinnlig statsminister eller en kvinna som statsöverhuvud i modern tid. Socialdemokraternas Mona Sahlin kunde ha blivit statsminister vid valet i september 2010, men den nya rödgröna koalitionen förlorade valet.
Deltid har allt att göra med bristande jämställdhet
De många ofrivilliga deltiderna är sprungna ur vårt sätt att värdera kvinnors arbete. Det hävdar Annelie Nordström, fackförbundet Kommunals ordförande. Förbundet har krävt rätt till heltid i 30 år. Det har gått trögt och efter den ekonomiska krisen 2009 har det blivit svårare.
Sporskifte efterlyses i ligestillingsdebatten i Danmark
Er det brug for kvoter eller et mandepanel som i Norge for at speede ligestillingen op? Det er der meget delte meninger om i Danmark, men de fleste er enige om, at der er brug for en ligestillingsdebat, der favner begge køn.
Mødre og fedre møter karrierelogikkens spilleregler
Nå er vi vel likestilt? Økt utdanningsnivå blant kvinner, nye idealer for faderskap og utvikling av arbeid-familievennlige ordninger har endret de ytre rammene for mødres og fedres tilpasning til arbeid og familie. Sammenlignet med studier fra 30 år tilbake har kvinner gjort et ”stort sprang”. Min avhandling ”Mødre og fedre i møte med karrierelogikkens spilleregler” synliggjør imidlertid at disse samfunnsendringene ikke har vist seg å være tilstrekkelige i forhold til å realisere likestilling verken i arbeidsliv eller i familieliv.
Behövs EU-regler om gränsöverskridande kollektivavtal?
I år ska arbetstagare i Danmark, Finland, Norge och Sverige få besked om hur många aktier var och en har tjänat in i det franska företaget Suez S.A. Det är innebörden av ett kollektivavtal som gäller för alla anställda i koncernens bolag världen över. Sådana här gränsöverskridande avtal har blir allt vanligare. Men kan en arbetstagare i t.ex. Danmark vara säker på att få vad hon har rätt till enligt ett kollektivavtal som slutits i Frankrike?
Nästa regering ska få finländare att jobba längre
De senaste årens försök att höja den allmänna pensionsåldern i Finland från 63 till 65 eller högre har långsamt tagit skruv. Den faktiska pensionsåldern stiger efter pensionsreformen 2004 sakta och är nu uppe i drygt 60,4 år. Siffran 65 har visat sig ha enorm politisk explosionskraft. I sig är såväl politiska partier som arbetsgivare och fackföreningar överens om att dagens 25-åringar måste jobba tre år längre än de som i dag pensioneras.
Finlands socialminister Juha Rehula: Det handlar inte om brist på resurser
Social- och hälsovården står inför stora utmaningar i Finland. Men det handlar om andra saker än resursbrist. System och processer måste ses över så att läkare och skötare får jobba med det som de utbildats till: att ta hand om människor, säger social- och hälsovårdsminister Juha Rehula i en intervju för Arbeidsliv i Norden.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
