Direkt från Stockholm: Ökat krav på motprestation

Om den som tar emot bidrag inte gör det han eller hon uppmanas att göra, till exempel praktik, finns risken att pengarna uteblir.

Det var förra veckan som finansminister Anders Borg presenterade den svenska statsbudgeten.  Som ritualen föreskriver vandrade han Drottninggatan fram kånkandes på den så kallade ”nådiga luntan”, flankerad av blixtrande kameror och rapporterande journalister.

Som alltid väcker budgeten diskussion. Några av de saker som diskuterats den här gången är den skattesänkning på 16 miljarder som ges till storföretagen, en sänkning av krogmomsen för att skapa fler jobb samt regeringens förslag att försörjningsstöd, tidigare socialbidrag, ska kombineras med motprestationer. Arbetslinjen förstärks genom tydligare krav och bättre uppföljning för alla som uppbär a-kassa, aktivitetsstöd eller ekonomiska bistånd.

Det blev omedelbart debatt. 38 procent av de som har försörjningsstöd har det på grund av arbetslöshet, enligt regeringens egna uppgifter. När den borgerliga regeringen försämrade villkoren i arbetslöshetskassan genom högre avgift och sämre villkor lämnade hundratusentals a-kassan. Många av dem har i stället hamnat i det kommunala försörjningsstödet. När nu kraven skärps på motprestationer för att få bidrag, varnas dels för att försörjningsstödet blir en alternativ a-kassa, dels för att det växer fram en parallell arbetsmarknadspolitik för dem med försörjningsstöd.

Försämringarna i a-kassan är en viktig fråga för de svenska fackförbunden och förbättrade villkor är högt prioriterad både hos centralorganisationerna LO och Tjänstemännens centralorganisation TCO. Någon förbättring av a-kassan föreslogs heller inte i årets budget, vilket bland annat kritiserades av LO:s nye ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Han hävdar att när trygghetsförsäkringarna urholkas så är det ett brott mot den svenska modellen och att det hotar både löntagarnas trygghet och omställningsförmåga.

Anders Borg i sin tur menar att en lägre arbetslöshetsersättning gynnar svensk arbetsmarknad och att en höjning med hundra kronor per dag skulle kosta 30 000 jobb.

Det är ett argument som facken inte köper. I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 13 september skriver Göran Zettergren och Roger Mörtvik, båda från TCO att: ”Det finns inget signifikant positivt statistiskt samband mellan arbetslöshetens nivå och generositet i a-kassan.”

Debatten handlar om hur Sveriges arbetslöshet på 7,5 procent ska lösas. Fler och hårdare krav som får folk att ligga i för att finna ett nytt jobb eller höjd a-kassa som ger trygghet och omställningsvilja? Ytterst handlar det om hur man ser på de incitament som driver människor.