Samtidigt som politikerna i Norden uppmanar oss nordbor att flytta runt mellan de nordiska länderna, motverkar Danmark en sådan migration. Landet har fortfarande kvar en del irritationsmoment som borde ha varit lösta för länge sedan.
De allra flesta hushåll i Norden äger idag en bil, som man naturligtvis tar med sig vid en flyttning. Detta går utan de stora problemen mellan samtliga nordiska länder utom Danmark, som kräver en registreringsavgift som motsvarar 60 (!) procent av bilens marknadsvärde. På den danska ambassaden i Oslo uppmanar man folk att sälja bilen före flyttning till Danmark!
Jag blev riktigt irriterad när jag fick detta besked. För ett år
sedan köpte jag nämligen en ny bil; då visste jag inte att jag ett år
senare skulle flytta till Danmark. Om jag vetat det hade jag
naturligtvis inte köpt någon bil i Norge – i alla fall
inte en ny. För som alla vet sjunker en ny bil våldsamt i pris det
första året. Men det var bara att bita i det sura äpplet – Danmark är
ett ruttet land, tänkte jag och svor tyst (nåja) för mig själv.
Det är märkligt och oförklarligt att Danmark ännu inte har harmoniserat sin avgiftspolitik på detta området med de andra nordiska länderna, eller med EU, för den sakens skull. För vad jag vet är Danmark det enda land i Europa som idag har en sådan ’tåpelig’ regel på bilområdet. Hur mycket jag förlorade på bilaffären? 70 000 kronor. Men om jag hade fört in bilen i Danmark hade jag fått betala minst 160 000 kronor i registreringsavgift.
Vid en flyttning är det en massa saker som ska ordnas: bostaden ska
säljas, myndigheter, banker, företag och andra ska kontaktas. Det är
tusen och en ting att tänka på.
Utöver allt detta kommer så försäljning av bil. Och det är inte lätt
att sälja en ny bil. Folk är lite skeptiska när man vill sälja en ny
bil redan efter ett år, vad är det för fel på den osv. När jag sedan
berättar för spekulanterna om de danska reglerna, är det få som tror
mig. Är det så i Danmark, där allt verkar vara så fritt och dejligt,
får jag till svar.
Nu gör jag vad jag kan för att försöka glömma den här dåliga affären och tänker i stället på hur dejligt Danmark är på sommaren. Många är också dom utlänningar som försökt att köpa ett sommarhus i landet. Men glöm det. Utlänningar får inte äga sommarhus i Danmark. Däremot kan danskar köpa sommarhus i Sverige eller andra länder hur mycket dom vill.
Snacka om ömsesidighet i regelverket! Frågan är även här hur länge Danmark kan upprätthålla denna regel med tanke på EU-medlemskap och nordiskt samarbete. En annan lustig sak med sommarhus.Visste ni att det är förbjudet att bo i sommarhus i Danmark om vintern? Många danskar bryter dock mot denna regel, men den finns där faktiskt. Som svensk vet man hur viktigt det är att alltid komma ihåg sitt personnummer, som används på nästan alla områden i Sverige.
I Norge och Danmark är det inte så, där brukas personnummeret
betydligt mer restriktivt. När jag nu snart får mitt danska
personnummer, blir det nummer tre för mig.
Nu ska ingen tro att personnumren är uppbyggda på samma sätt i de
nordiska länderna. I Sverige skriver man årstalet först, medan man i
Norge och Danmark börjar med födelsedagen. Efter födelsenumret är det
fyra siffror i Danmark och Sverige medan Norge av någon anledning har
fem. Man behöver nog inte ha stor fantasi för att tänka sig att de
skilda konstruktionerna av personnumren kan skapa en del problem i
kontakterna mellan de nordiska myndigheterna. Även om man inte kan
behålla sitt ursprungliga personnummer vid flyttning till ett annat
nordiskt land (varför inte?), så borde väl de nordiska länderna
åtminstone kunna bli eniga om en gemensam konstruktion av numren.
Om jag ångrar flyttningen till Danmark? Nej, absolut inte. Danmark er et dejligt land. Men jag tycker att den danska regeringen nu ska göra vad den kan för att röja upp i denna snårskog av tokiga regler.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.