Jämställdhet eller jämlikhet. Vad väger tyngst?

Jämställdhet handlar inte bara om kvinnornas villkor. Även männen börjar ställa krav, som att under en tid få vara hemma med sina barn. Danmark är det enda nordiska landet som inte reserverat en del av föräldraledigheten för pappan. Utan att myndigheterna gör det är det som regel kvinnorna som tar nästan all föräldraledighet. Nu kan EU:s krav tvinga Danmark att ändra reglerna.

Lönegapet mellan män och kvinnor minskar i Sverige. Men LO varnar för att det samtidigt uppstår en allt större skillnad mellan arbetarkvinnornas och tjänstekvinnornas löner. Vad är viktigast att prioritera? Ett jämställt samhälle behöver inte betyda att det är jämlikt, även om ett ojämlikt samhälle som oftast drabbar kvinnorna mest.

Det finns många frågor som ställs på sin spets tidigare i Norden än i andra delar av världen, eftersom de fem länderna är snabba till att genomdriva förändringar. Det handlar i sin tur om att det finns tillit, både mellan människorna i landet och mellan väljare och politiker.

Även i Norden finns det emellertid grupper som hamnar utanför välfärdssamhället. Det handlar om hälsa, utbildning och jobb. Det finns en grundläggande tro på att staten ska ta ett ansvar för dessa grupper, även om familjen, frivilliga organisationer och livssynsbaserade verksamheter också spelar viktiga roller.

I Finland har forskarna fått möjligheten att ställa frågan vad som sker om invånarna får en basinkomst, utan några krav om att de ska arbeta eller studera? Det som gör experimentet unikt är att det var obligatoriskt. Det krävde att lagar ändrades, som vi berättat om tidigare. 2 000 personer som var långtidsarbetslösa fick 560 euro i månaden skattefritt under två år, istället för arbetslöshetsstöd eller dagpenning. Basinkomsten gavs även om de som fick det började jobba eller fick andra bidrag i tillägg. Förhoppningen var att det skulle bli lättare att hitta jobb om de som deltog i experimentet slapp använda tid på olika byråkratiska krav.

Svaret var att effekten på arbetslösheten blev mycket blygsam, men att de som fick basinkomst fick en bättre livskvalitet jämfört med kontrollgruppen. De slapp oron och kampen med ett bidragssystem som blivit oöversiktligt och byråkratiskt. Det är också för tidigt att fälla en dom över sysselsättningseffekten, eftersom de preliminära resultaten bara gäller det första året. Vad som skedde det andra året av experimentet får vi veta först 2020.

Viljan till att tänka nytt är en av orsakerna till att den internationella arbetsorganisationen ILO bad Norden om hjälp när de ska fira sitt 100-årsjubileum senare i år. En serie på fyra nordiska konferenser om framtidens arbetsliv har organiserats, där den sista genomförs i Reykjavik på Island den 4-5 april. Där kommer de nordiska länderna med sina tankar om hur de anställdas kompetens ska upprätthållas när arbetsuppgifterna kan utföras av robotar eller dataprogram med artificiell intelligens, och om hur både jämställdhet och jämlikhet ska kunna öka i en allt mer globaliserad värld.

Den isländske social- och barnministern Ásmundur Einar Daðason är värd för konferensen, där också statsminister Katrín Jakobsdóttir ska tala. Hon är den enda statsministern i världen, så vitt vi vet, som själv tagit hand om jämställdhetsfrågorna i regeringen. Islänningarna har tänkt nytt på det fältet. De var de första som delade föräldraledigheten i tre delar, de var de första med jämställdhetscertifiering av lönerna och de tog sig igenom en djup kris utan att det gick ut över barnen eller att olikheterna i samhället ökade.

Det är därför ILO: generaldirektör väljer att resa till Reykjavik innan organisationen firar sitt jubileum i Genève den 19 juni.