Fredrik Karlström arbetar hårt för att Åland ska bli mer diversifierat

- Resan till Svalbard är ett av mina bästa personliga minnen ifrån förra omgången jag var minister. Hillevi Engström, som då var svensk arbetsminister, frågade om jag ville följa med henne dit i det svenska regeringsplanet, säger han, när vi träffar honom på det nordiska arbetsministermötet i Helsingfors.

Flygplanet han talar om var en Gulfstream som en gång var den kanadensiska whiskyfabrikanten Seagrams direktörflygplan. Vid sidan av sätena, under de generöst stora fönstren, finns det runda fördjupningar som passar precis för ett whiskyglas.

- Med mitt intresse för flygplan var det stort.

Pilotutbildad i USA

För det var inte givet att Fredrik Karlström skulle bli politiker. Han utbildade sig till helikopterpilot i USA, tog kommersiell flygplanslicens och instrumentbehörighet till bägge. Men han fick aldrig jobbet som helikopterpilot på Åland, som han hade drömt om.

- I efterskott har jag tänkt att mitt liv kanske skulle sett annorlunda ut om jag hade fått det jobbet.

I stället blev det en brokigare arbetslivserfarenhet. Han blev stationschef på en kommersiell radiostation, startade flera företag och byggde några stora affärsfastigheter innan han blev politiker. Han ställde upp första gången i valet till Ålands lagting 1999. Fyra år senare ställde han upp igen och kom in på eget mandat.

Vid valet 2011 fick han flest röster i sitt eget parti och femte flest av alla de 250 kandidaterna. Han utnämndes till närings- och arbetsminister och därmed fick han också delta i det nordiska ministerrådet.

Utrikespolitisk arena

- För Åland är det nordiska samarbetet otroligt viktigt. Det är den utrikespolitiska arena vi har. Därför prioriterar jag att delta i alla möten jag kan. Det handlar inte bara om de frågor som är på dagordningen, utan även om att samtala med de övriga nordiska ministrarna om andra saker också.

Fyra arbetsministrar på Svalbard 2012: Lauri Ihalainen, Finland; Hillevi Engström, Sverige; Hanne Bjurstrøm, Norge och Fredrik Karlström, Åland, framför sysselmannens fartyg. Foto: Berit Kvam.

Fredrik Karlström beskriver sig som en stolt nordist, men de senaste 20 månaderna har inneburit stora påfrestningar.

- Coronapandemin var som att få en kniv i hjärtat. Efter snart 70 år av fri rörelse förändrades allt. Åland beskrivs ibland som ett mönstersamhälle, med låg arbetslöshet, hög välfärd och en stabil ekonomi med så plötsligt, i stort sett över en natt, ökade arbetslösheten till 13,5 procent.

Under 2020 minskade Ålands bruttonationalprodukt med hela 19 procent.

Regeringen i Finland införde undantagstillstånd och tvingade bland annat färjeföretagen att sluta sälja biljetter. Färjetrafiken, som är livsnerven i den åländska ekonomin, ströps från ca 9000 anlopp per år, till nästan ingenting.

Klarat pandemin bra

Fredrik Karlström är fortfarande bedrövad:

- Det är inte gränserna som smittar. Det vet vi på Åland. Under mars – december 2020, före vaccinet hade kommit, reste ca 70 000 personer från Sverige till Åland och ungefär lika många ankom ifrån Finland. Trots det bekräftades bara 22 personer vara smittade av covid-viruset på ön. Totalt sedan pandemins början har ca 500 personer bekräftas smittade av viruset, ca 25 stycken av dem har vårdats på sjukhus, ca fem av dem på IVA, ingen i respirator och ingen har dött. Så pandemin har inte drabbat oss speciellt mycket medicinskt men bieffekterna av sjukdomen har varit enorma

Kunde pandemin ha hanterats annorlunda av den finska regeringen? Ja, iallafall när det kommer till gränsrestriktionerna anser Fredrik Karlström som tycker att det inte togs tillräckligt med hänsyn till i vilken grad Åland är en region med gränspendlare.

- Vi har 0,54 procent av Finlands befolkning. Men ålänningarna står för 15 procent av dem som pendlar till ett annat land ifrån Finland.

Coronapandemin innebar stora förändringar även på Åland. Landskapsregeringen vidtog kraftfulla åtgärder med mottot ”bättre att göra för mycket för tidigt, i stället för lite för sent” för att rädda näringslivet på ön. Det har kostat, men antalet företag som har gått i konkurs var färre år 2020 än år 2019.

Inflyttningen fortsätter

Under senaste sommar blev det en rekordomsättning för turistindustrin tack vare alla finländare som kom. Trots corona har också inflyttningen fortsatt att öka.

För Fredrik Karlström är det oerhört viktigt att befolkningen fortsätter att öka:

- Varje år flyttar ca 600 - 700 personer från Åland. De är mest i åldern 16 - 25 år och det är naturligt med tanke på studier och jobb. Men samtidigt flyttar det in ca 1 000 personer varje år.

Med lite drygt 30 000 invånare är Åland det minsta av de tre självstyrande områdena i Norden. Färöarna har passerat 50 000, medan Grönland har 56 000 invånare.

- Skulle inte dessa 1000 personer välja att flytta in varje år skulle vi snabbt stå inför stora utmaningar. Därför är det oerhört viktigt att vi attraherar många att flytta hit och fortsätter arbeta för ökad inflyttning.

Småskaligt samhälle

De som kommer är i alla åldersgrupper och de kommer av olika orsaker.

- Några flyttar tillbaka, andra gör det av kärlek eller för att de vill bo i ett mer småskaligt samhälle, där det är nära till allt, tryggheten är stor samtidigt som det finns ett varierat näringsliv med tre börsbolag och ca 2 600 företag och ett 50-tal restauranger. säger Fredrik Karlström.

- Säljer du ett radhus i Täby har du råd till en lyxvilla på Åland och har ändå pengar kvar.

Men var ska de jobba? Hur hållbart är det att en så stor andel av Ålands ekonomi baserar sig på färjetrafik som i sin tur är beroende av taxfree-produkter som alkohol och tobak? Åland är medlem i EU, men fick när det tillsammans med Finland gick in 1995, igenom att ögruppen inte skulle omfattas av det europeiska samarbetet om punktskatter.

- När vi gick in i EU 1995 var det helt livsavgörande att bibehålla färjetrafiken. Rederinäringen stod för ca 45 procent av Ålands ekonomi, och om indirekta verksamheter togs med, ca 60 procent. Bibehållande av taxfreen var lösningen.

- I dag står rederinäringen för ca 19 procent av ekonomin, så 25 år senare har vårt näringsliv diversifierats.

IT-kompetensen stannar

Som i många andra länder är IT ett område många har förhoppningar till. Tech-klustret på Åland har vuxit mycket de senaste decennierna och landskapets spelföretag Paf, med ca 200 anställda är ett viktigt bolag för Åland. Företaget startades ursprungligen under namnet Ålands Penningautomatföreningen och driver det lagliga spelmonopolet på Åland. Trots ett tufft år 2020 minskade omsättningen bara med 1 procent, till 113 miljoner euro. Resultatet minskade emellertid mer, med 35 procent, till 16,7 miljoner euro.

- En intressant utveckling i spåren av Corona är att även om stora dataföretag i världen lockar över anställda från Paf, så flyttar de inte från ön. Flertalet har börjat jobba internationellt, men på distans ifrån Åland, säger Fredrik Karlström.

Ett annat område som kan bli en stor del av den åländska ekonomin är vindkraften. För en kort tid sedan presenterades projektet Sunnanvind, där målet är att lägga till rätta för privata företag att bygga 500 vindkraftverk av den största sorten till havs, var och en kapabel att generera 12 MW med el.

Åland består av drygt 6 500 öar och ett stort havsområde mellan Sverige och Finland. Det är i de rosa områdena som det planeras för vindkraft. Källa: Landskapsregeringen.

- Det skulle innebära en produktion som är 100 gånger större än den åländska elkonsumtionen. Energin skulle kunna exporteras både till Finland, Sverige och Estland. Det är för stort för Åland att vi ska kunna finansiera det på egen hand, men vi har flera fördelar jämfört med andra liknande projekt.

Kostnaderna för projektet beräknas till 4,2 miljarder euro. Bland fördelarna är att de 300 meter höga vindkraftverken ska byggas i havsområden norr om Åland som landskapsregeringen äger och där vinden blåser mer konstant än i andra områden. Dessutom innebär Ålands demilitariserade och självstyrande status att Åland har lagstiftningsmakten över byggande, energi och miljö.

- Häromdagen meddelade även Ålandsbanken att de tillsammans med OX2 inleder ett samarbete kring ett av projekten som ska ingå i Sunnanvind. Det beräknas bestå av ca 250 vindkraftverk i ett havsområde söder om Åland som skulle ge ca 20 TWh/år, säger Fredrik Karlström.