Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Krisen krever en håndsrekning i Virksomhedscenter ger kontakt med arbetslivet i Danmark
Virksomhedscenter ger kontakt med arbetslivet i Danmark
tema

Virksomhedscenter ger kontakt med arbetslivet i Danmark

| Text och foto: Björn Lindahl

Det finns ingen bättre plats att träna sig för arbetslivet än på en arbetsplats. Den insikten ligger bakom det nya projektet med Virksomhedscenter i Danmark. Trots att man arbetar med den tyngsta gruppen av dem som står utanför arbetsmarknaden är resultaten goda. David Andersen har mentorn Tina Andersen i ryggen på stormarknaden Kvickly.

Det är svårt att se krisen i Middelfart, som ligger ett par timmar med tåg rätt västerut från Köpenhamn. Kommunen satsar på grön tillväxt och har just fått igenom kravet att det ska läggas en elkabel över Lillebælt, som kommunen ligger vid. På så sätt kan landskapet förskönas genom att en sträcka på tolv kilometer med högspänningsmaster tas bort. I Norge är debatten om det ska byggas nya ”monstermaster” i Hardangerfjorden, som de kallas där, intensiv.

Det är lätt att hitta paralleller, men också skillnader när man förflyttar sig i Norden. Var finns graffittin i Middelfart? Allt verkar nästan otroligt rent.

.Middelfart 1

 När vi besöker Jobcenteret i Middelfart slås vi med en gång av de språkliga skillnaderna. Här talas det inte om ”kunder” eller ”brukere”, utan om borgere. Den som omfattas av den nya arbetsmarknadsåtgärden Virksomhetscenter kallas för kandidater. Det är en arbetsträning som sker på arbetsplatserna.

För snart fyra år sedan var jobcenteret i Midelfart med i det allra första pilotprojektet för att få ut socialhjälpsmottagare på arbetsmarknaden igen. Det var under ett annat ekonomiskt klimat, när den danska arbetsmarknaden skrek efter folk. Det fanns tid och pengar på att satsa på de svagaste arbetslösa. De som har fysiska eller psykiska problem, har missbrukat droger och som kan ha varit borta från arbetsmarknaden i mer än 20 år.Foto Björn Lindahl

- En hel del i den gruppen föll av under ”kartoffelkuren” i slutet av 80-talet, då regeringen stramade åt samtidigt som den traditionella säsongen för att ta upp potatisen inleddes. Vi har några 35-40-åringar som aldrig arbetat, säger Per Rasmussen, som är chef för Jobcenteret.

Tyngsta gruppen

Det handlar om den tyngsta gruppen som arbetsförmedlingen har. Ändå visade pilotprojekten anmärkningsvärd framgång.

En av fem kandidater fick efter att de gått igenom den tre månader långa arbetsträningen ett jobb så att de kunde bli självförsörjande, eller började studera. Mer exakt: 12,5 fick ett ordinärt jobb, 2,5 procent fick ett flexjobb (där staten subventionerar en del av lönen) och 4 procent började studera.

- Resultatet är bättre än något annat projekt, och det ropades Halleluja i Arbejdsmarkedsstyrelsen, säger Per Rasmussen.

Kirsten Lebæk och Jeanette Johansen är de på Jobcenteret som haft ansvar för projektet. De förklarar några av ramarna för det. Det viktigaste var att arbetsträningen skulle ske på en arbetsplats och inte som en kurs på Jobcenteret. Skillnaden mellan att vara en del av en grupp med 15 andra arbetslösa, mot att vara en del av en arbetsgemenskap där man jobbar med samma uppgifter, har samma uniform och får delta i samma sociala aktiviteter som andra anställda, är avgörande.

Inte alla arbetsplatser passar till det.

Jeanette Johansen-  Vi startade med sex verksamheter, däribland ett stort renhållningsföretag, men där fungerade det inte. De övriga arbetsplatserna har vi samarbetat med sedan starten, säger Jeanette Johansen.

Verksamheterna ska kunna ta emot minst fyra kandidater, som ska höra till den svagaste gruppen av de arbetslösa. Varje kandidat ska ha en mentor, som har ansvaret för allt som sker på arbetsplatsen. På Jobcentret ska det vara samma person som Virksomhedscentret förhåller sig till hela tiden. Jobkonsulenten besöker verksamheten en gång i veckan och talar med både kandidaten och mentorn om hur det går.

Viktigt med stöd på arbetsplatsen

Det ges ett mindre belopp till verksamheten som kompensation för att en del av de anställda är mentorer. För en verksamhet med fem kandidater blir det 88 000 kronor per år.

Kirsten Lebæk-  Men det är inte för pengarnas skull verksamheterna deltar, utan för att de vill förstärka sin sociala profil. Medarbetarna får nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter och samarbetet med Jobcentret förbättras, säger Kirsten Lebæk.

När vi möter representanter för tre av de verksamheter som deltar i projektet, ett hotell, ett ålderdomshem och stormarknaden Kvickly, poängterar alla hur viktigt det är att de övriga anställda informeras och är positiva till projektet.

- Det är viktigt att medarbetarna är med på och att de tycker att det är en bra idé. Det här handlar inte om gratis arbete. Det är ett socialt arbete som tar lika mycket som det ger, säger Ole Jakobsen, butikschef på Kvickly, som har 135 anställda.

Även om det förstås är positivt att många lyckas få ett jobb efter tremånadersperioden – som maximalt kan förlängas fyra gånger, så är erbjudandet först och främst en arbetsträning. Succén kan vara att en arbetslös gradvis ökar hur lång tid de kan vara på jobbet, att de kommer till rätt tid varje dag och att de får nya utmaningar, så att det blir en utveckling.

Ole Jakobsen 2-  Det är också viktigt att det görs ett avtal innan kandidaten börjar, där man stämmer av vilka förväntningar man har och där man avtalar på förhand hur uppgiften ska lösas, säger Ole Jakobsen.

Vi möter honom på hans kontor på Kvickly, där kandidaten David Andersen och mentorn Tina Andersen också kommit för att berätta hur det rent praktiskt går till. David är 28 år och har varit med om många olika arbetsmarknadsprogram tidigare. Han har psykiska problem med depressioner och blir lätt stressad. Men på Kvickly har han funnit sig väl tillrätta och har ett gott samarbete med sin mentor Tina.

- Vi jobbar tillsammans och utför samma arbetsuppgifter. Fyller upp hyllorna och hittar de varor som behövs. David tar egna initiativ, men jag märker fort när han blir stressad. Det sker särskilt på fredagarna då det är många kunder. Då kan vi hitta något att göra på lagret istället, säger Tina Andersen.

Tina Andersen och David Andersen

 -  Jag har jobbat på ett tvätteri, som en okvalificerad svetsare och som portör på ett sjukhem tidigare. Men jag fortsätter gärna att arbeta i en butik, när jag måste sluta på Kvickly, säger David Andersen.

Det är inte mängden arbete som är begränsningen, utan den psykiska formen.

- Men jag tycker att det går mycket bättre nu, eller hur David? Det går längre och längre tid mellan de mörka dagarna, eller hur? säger Tina och David nickar instämmande.

-  Jag är väldigt nöjd, säger han.

Inte vän privat med alla

Tina Andersen säger att hon älskar möta nya människor och att samarbeta med dem, men att hon till en början hade svårt att dra en gräns mellan det privata och jobbet.

-  Jag trodde att jag kunde vara vän med alla, men det har blivit bättre. Nu kan jag skilja på rollerna. Mentorprogrammet här på Kvickly har nu funnits i fyra år, men företaget har haft en social verksamhet i femton år.

Se till att kandidaten utvecklas

Jobcentrets uppgift är att hela tiden se till att inte kandidaten fastnar i samma uppgifter utan att fokusera på utvecklingen. Till sin hjälp har de ett schema där de tillsammans med kandidaten bedömer hur det går. Bland de frågor som tas upp är hur väl kandidaten löser uppgiften, hur stabil han eller hon är och flexibiliteten.

-  Det viktiga är inte om vi skriver 1 eller 5, men att det sker en förbättring jämfört med veckan innan, säger Kirsten Lebæk.

-  Det  är också viktigt att fokusera på det positiva. Både kandidaten och mentorn behöver massa beröm, säger hon.

Men Jobcentret har också möjligheter till att dra in stöd om kandidaten inte uppfyller sin del av avtalet.

Fakta om Virksomhedscenter

Virksomhetscenter kallas de danska arbetsplatser som sagt ja till att samarbeta med arbetsförmedlingen om arbetsträning.

En tvåårig kampanj har inletts där det finns två ambitiösa mål:

  • Varje månad ska 9 000 personer som har socialstöd eller så kallat startstöd (för invandrare) vara ute i verksamhetspraktik.
  • 20 procent av de som har deltagit i verksamhetspraktik ska vara självförsörjande fyra veckor efter att de avslutat praktiken.

De som kan delta i verksamhetspraktik är personer som på grund av bristande kvalifikationer, språkliga eller sociala kompetenser, bara med svårighet kan uppnå anställning på normala löne- och arbetsvillkor.

Middelfart 2 Fakta om Middelfart

TumlareMiddelfart är en kommun vid Lillebælt som har 35 000 invånare. Den ligger i det som kallas för Trekantområdet, som består av sex kommuner som samarbetar. Tillsammans har de 350 000 invånare.

I Middelfarts kommunvapen hoppar en tumlare (marsvin på danska, nise på norska) upp ur vattnet, eftersom det en gång drevs valfångst härifrån.

Idag har kommunen ett varierat näringsliv, med många mindre företag, men ingen dominerande industri. Den tillhör Beskæftigelsesregion Syddanmark.

Arbetslösheten i kommunen ligger på tre procent.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment