Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Krisen krever en håndsrekning i IMF och ILO varnar: Risken för unga större än i tidigare lågkonjunkturer
tema

IMF och ILO varnar: Risken för unga större än i tidigare lågkonjunkturer

| Text: Björn Lindahl

De senaste par årens ekonomiska kris har drabbat ungdomen hårdare än tidigare lågkonjunkturer. Även om ungdomsarbetslösheten brukar stiga snabbt i nedgångstider så har den stigit med 6,5 procentenheter denna gång, mot 4 procentenheter i genomsnitt vid tidigare lågkonjunkturer.

Det visar den gemensamma rapport som ekonomer på den internationella valutafonden, IMF, och FN:s organisation för arbete och anständiga jobb, ILO, presenterade på en gemensam konferens i Oslo den 13 september.

Unga som drabbas av krisen

Andelen arbetslösa i åldern 15-24 år under den senaste krisen, jämfört med 2000-2008. Källa: OECD

Statistiken kommer från de åtta länder som har längst statistik på ungdomsarbetslösheten, men gäller för hela OECD, bortsett från Tyskland och Japan, som har hållit arbetslösheten i schack. Där är ungdomsarbetslösheten också oförändrad.

Spanien är det land där ungdomsarbetslösheten ökat mest. Under 2000-2008 har den legat på 22,5 procent, medan den nu ligger på 38 procent.

Att vara mellan 15 och 24 år är den faktor som innebär störst risk för att bli arbetslös.  Under de tre senaste åren har den risken dessutom ökat ytterligare jämfört med andra faktorer, som villet land man bor i, utbildning och kön.

Konsekvenserna av att bli arbetslös i unga år är större än om man blir det när man är äldre. Arbetslöshet är inte bara en begränsad period med lägre inkomster. 15-20 år efter en lågkonjunktur kan de som blev arbetslösa men som senare fick jobb, ha inkomster som är 20 procent lägre än de som inte blev arbetslösa.

Konsekvenser i flera generationer

Arbetslösheten förföljer även nästa generation. Barn som har föräldrar som blir arbetslösa gör det sämre i skolan än andra barn. Risken för att de måste gå om en klass ökar med 15 procent. Kanadensisk statistik visar att barn som hade en far som blev arbetslös har nio procent lägre inkomster när de blir vuxna, än barn med en far som inte drabbats av nedskärningar.

Den ekonomiska krisen kallas i rapporten genomgående för Den Stora Recessionen. Sättet den har tacklats har varit fördelat på tre huvudområden

  • Arbetslöshetsstödet har varit det viktigaste verktyget för att begränsa konsekvenserna av krisen. Eftersom de arbetslösa sällan har sparat stora summor, går nästan allt stöd som ges till konsumtion, vilket bidrar till att hålla efterfrågan uppe. Tack vare stödet kan de arbetslösa använda mer tid och energi åt att hitta jobb som verkligen passar de kvalifikationer han eller hon har. Ingen annan åtgärd träffar så rätt. 
  • Många länder har försökt hålla efterfrågan uppe genom skattelättnader. Dras dessa in igen kan det undergräva återhämtningen. Fem länder, Japan, Grekland, Island, Italien och Portugal har redan passerat gränsen för vad den internationella valutafonden anser statsskulden kan vara i förhållande till ekonomin.  USA, Storbritannien, Irland och Spanien är i farozonen.
  • En aktiv arbetsmarknadspolitik kan förhindra att verksamheter förlorar arbetskraft den behöver när konjunkturen vänder. Den kan också skynda på återhämtningen.  Att sänka skatterna för de verksamheter som anställer fler är ett bra sätt att fördela bördan mellan de som har jobb och de som inte har det. Men länderna måste vara försiktiga så att stödet inte bara fördröjer nödvändiga anpassningar.  Det finns också en risk för att stödet går till jobb som skulle ha skapats ändå.

Så bör krisen hanteras

ILO och valutafondens ekonomer ger följande råd om hur krisen bör tacklas de kommande månaderna: 

  • Skatterna bör inte höjas före 2011 i de länder som har ekonomiskt utrymme för detta. Det kan riskera den återhämtning som nu sker.
  • Länderna bör inte konkurrerar med varandra genom lönesänkningar.  I exportländer kan det visserligen förbättra  konkurrenskraften, men risken är att alla gör det, vilket ökar leder till deflation, det vill säga att priser och löner sjunker. I de fall där det är nödvändigt bör lönesänkningar ske genom kollektivavtal.
  • Arbetsmarknadsåtgärderna bör fortsätta, men gradvis begränsas. Stödet bör huvudsakligen användas till att förbättra kvalifikationerna till de som blivit arbetslösa. Det finns en fara att tillfälliga jobb som skapas leder till en permanent tudelning av arbetsmarknaden, med  större löneskillnader.
IMF - ILO logo Les mer om konferensen

På det norska finansdepartementets nätsidor går det att se och höra vad som sades under konferensen samt ladda ner rapporten:

The challenges for Growth, Employment and Social Cohesion

Høynivåkonferanse i Oslo om utfordringene i arbeidsmarkedet etter finanskrisen
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment