Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Arbeidsformidling i ny fasong i Efter några tuffa år väntar nya uppgifter för NAV
Efter några tuffa år väntar nya uppgifter för NAV
tema

Efter några tuffa år väntar nya uppgifter för NAV

| Text: Björn Lindahl, foto: Thomas Haugersveen

De som arbetar på NAV i Vestre Aker börjar till sist få huvudet över vattnet. Antalet obehandlade ärenden är tillbaka på samma nivå som innan den stora välfärdsreformen började genomföras i Norge 2007. Men det är ingen tid för vila. Nya uppgifter införs och andra omorganiseras.

Den 1 mars slogs tre olika bidrag ihop till ett, så kallade arbeidsavklaringspengar. I juni flyttas uppgiften att administrera egenandelen vid läkarbesök och vid köp av mediciner ut ur NAV till en egen förvaltningsenhet under hälsomyndigheten. Vid årsskiftet blir det en stor pensionsreform.

Men först – hur står det egentligen till med den norska NAV-reformen, som fått så mycket kritik i medierna under de senaste månaderna? Vi reste ut till NAV-kontoret i stadsdelen Vestre Aker, som var det första som öppnades i Oslo:

- Klockan 10.00 den 3:e december 2007, preciserar Geir Egil Larsen, en av de två cheferna på kontoret.

NAV är en sammanslagning av Trygdeetaten, en myndighet som hade hand om alla statliga bidrag och pensionerna, Aetat, den norska arbetsförmedlingen, och den kommunala socialvården.

Sammanslagningen är inte total – de anställda är fortfarande både statligt och kommunalt avlönade. Men de sitter i samma lokaler och har en gemensam frontlinje.

En dörr in

Avsikten med reformen var att det skulle bli ”en dörr in” till de olika välfärdstjänsterna.

-  Redan innan NAV-reformen hade både Aetat och trygdekontoret samlokaliserats här..., säger Geir Egil Larsen.

- ...men ni befann er på två olika våningar, påpekar Elisabeth Lohne, som är den andra chefen på kontoret. Hon kommer från kommunens socialtjänst.

-  För oss från kommunen hade det varit en fördel om de två statliga verksamheterna hade varit bättre samordnade innan vi kom med, säger hon.

Tillsammans med Kåre Hovden, som kommer från arbetsförmedlingen, möter vi de tre för att få höra hur de senaste åren har varit, en tid då det stormat rejält omkring NAV-reformen, och vilka utmaningarna blir i framtiden.

NAV Vestre Aker

 Samordningen av de tre organisationerna tycker de har gått bra, trots problem med många olika datasystem och att allt skulle ske samtidigt som verksamheten skulle upprätthållas som vanligt.

-  Vi har bestämt oss för att inte ägna för mycket krafter på sådant som vi ändå inte kan påverka – det gäller också de skillnader som finns i löner och arbetsvillkor mellan de statligt anställda och de kommunala, säger Elisabeth Lohne.

En annan sak som de inte kunde göra något åt var att de speciella förvaltningsenheter som upprättades inom NAV för att  ta sig av svårare frågor, inte hann med alla ärenden de fick. Högarna med obehandlade ärenden växte.

-  Värst var det sommaren 2009, men nu är vi tillbaka på 2006-nivån med antal ärenden som inte behandlas i tid, säger Geir Egil Larsen.

- Jag tycker att det värsta var när vi hade folk som hade rätt till olika statliga bidrag inte fick sina pengar i tid utan var tvungna att ansöka om socialhjälp, säger Elisabeth Lohne.

Men det finns också många positiva sidor med reformen, som att det nu finns en gemensam tystnadsplikt, vilket gör det lättare att utväxla information.

- En viktig del av NAV-reformen var att få in de som står utanför arbetsmarknaden, som de handikappade. Det är lättare att jobba med sådan frågor när vi är en organisation, säger Kåre Hovden.

- Vi kommer lättare igång med åtgärder och har ett bättre grepp över situationen nu. Mina brukare ska följas från de att de förlorar jobbet tills de är tillbaka igen. Vi har lyckats förkorta den processen, säger han.

Lägst arbetslöshet i Oslo

Från Geir Egil Larsens kontor, där vi möts, är det utsikt mot den nya backhoppningsanläggningen som just byggts klar på Holmenkollen. Arbetslösheten i Vestre Aker ligger på 2,7 procent, den lägsta av alla stadsdelar i Oslo. Men Elisabeth Lohne värjer sig mot att allt är fröjd och gamman i Vestre Aker.

- Har man ett missbruks- eller psykiskt problem kan det vara ännu värre här. Det kan också vara värre att ha barn som inte har råd med det klasskamraterna har, säger hon.

Dessutom bor det många polska arbetare inom stadsdelen. Bogstad Camping är ett begrepp i Oslo. För många polska arbetare är husvagnarna där det billigaste sättet att bo medan de arbetar i Norge. Men det innebär samtidigt att det är Vestre Aker som har ansvaret när de behöver hjälp.

- Byggverksamheten är den som drabbats mest av krisen, men vi har ännu inte sett alla följderna eftersom folk kan gå arbetslösa i två år. Men vi förväntar en ökning i antalet socialklienter när den tiden är över, säger Elisabeth Lohne.

Frontlinjen mest utsatt

En av de som märkte av pågången mest var Malin Ericson, som hör till de som sitter i första linjen och tar emot brukarna.

- Eftersom vi hade problem med att hinna ta alla telefoner, och folk inte heller fick svar på mail, så kom många hit personligen och var väldigt frustrerade.NAV Vestre Aker mindre utsnitt

NAV-kontoret i Vestre Aker har emellertid också fått beröm för det sätt de tar emot sina brukare på. Malin Eriksson, som är svensk men uppvuxen i Norge ska ha sin del av äran för det. Och ja, hon är uppkallad efter Malin på Saltkråkan och utstrålar samma lugn som henne.

- Jag tycker att det är spännande att arbeta i mottagningen. Det kommer människor i så olika livssituationer. För några har allt gått galet, de är missbrukare eller har gått konkurs.

- När jag ser på NAV-reformen nu efter att den fungerat några år, så är det en förbättring mot tidigare. Men det är en fördel om man ska jobba här i mottagningen att komma från den kommunala delen av verksamheten.

- Där har vi alltid varit bra på att leta efter ”alternativ”, det vill säga åtgärder som kommunen inte behövde betala själv, så vi kände de statliga systemen relativt väl.

- Förut satt jag en timme i kö varje dag för att ringa till Trygdeetaten och Aetaten, Nu kan jag bara knacka på dörren till ett kontor. Det är mycket tid som sparas och det är lättare att samarbeta när man ser varandra varje dag, säger Malin Ericson.

Nya uppgifter för NAV

Men det blir ingen tid för vila. En ny uppgift läggs nu på NAV – ”arbeidsavklaring”.

Avklaring kan översättas till clarification, på engelska, eller förtydligande på svenska. Det är en systematisk kartläggning och bedömning av den enskildes arbetsförmåga och behov för bistånd för att komma in på arbetsmarknaden eller för att behålla arbetet. Reformen trädde i kraft den 1 mars.

-  Målet är att folk snabbare ska börja arbeta. Det ska användas mindre tid på att förvalta bidrag och med tid att få fler in i arbetsinriktad aktivitet, heter det i direktiven från Arbetsdepartementet.

Avklaringen ska vara individuellt anpassad och ska innehålla en genomgång och vägledning i förhållande till den enskildes möjligheter på arbetsmarknaden, utöver det NAV tidigare har kunnat erbjuda. Processen kan ta fyra veckor, men möjligheter till förlängning så att det blir åtta veckor. Under den tiden kan man få ”avklaringspengar”, som ersätter tre tidigare former av stöd.

De som får arbeidsavklaringspengar måste skicka in ett kort var 14:e dag som bekräftar att det inte skett någon ändringar som får konsekvenser för utbetalningarna. 

-  Det är för tidigt för att vi ska kunna säga vilka erfarenheter vi haft ännu. Alla som kommer hit till kontoret har rätt att få en genomgång av sitt behov av hjälp får att kunna få ett arbete, säger Geir Egil Larsen.

Den skriftliga redogörelsen ska innehålla följande punkter:

a)      vilka möjligheter har personen att  få jobb

b)      vilken slags jobb bör vara målet

c)      vilket bistånd behövs för att få ett jobb

d)      är arbetsförmågan nedsatt, och i så fall hur mycket?

e)      vilken sorts hjälp är aktuell för brukaren?

 - Det vi kan säga är att övergången från de tre olika bidragen till ett enda och utbetalningen av den verkar ha gått bra.

Ett förhållande som kommer att påverka NAV-kontorens roll och renodla vägledarrollen är att förvaltningsarbetet med egenandelarna vid läkarbesök och vid köp av mediciner kommer att tas ut ur NAV från den 1 juni. Det innebär att de anställda i Vestre Aker slipper behandla mer än 500 ärenden per månad. I hela Oslo var det mer än 93 000 ärenden under hela 2009.

Men det är nog med arbetsuppgifter ändå. NAV har fått ett delansvar för informationen och vägledningen för den pensionsreform som genomförs vid årsskiftet.

- Vi har precis börjat jobba med det nu, säger Geir Egil Larsen. 

Uppkallad efter Saltkråkan

Geir Egil Larsen är en av de två cheferna på NAV-kontoret i Vestre Aker och Malin Ericson jobbar i frontlinjen. Hon är svensk, men uppvuxen i Norge - och ja, hon är uppkallad efter Malin i Astrid Lindgrens böcker om Saltkråkan.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment